Lektion
Åk 4-6
1988 hittade arkeologer spår efter en vikingatida borg i Trelleborg. De kunde se att borgen varit formad som en ring. Rakt igenom borgen gick en väg. Det visade att borgen hade använts för att kontrollera vilka som reste längs med vägen och vilka varor de hade med sig.
I den här lektionen får du undersöka saker som har hittats i en kvinnas grav på Birka. Vem var hon? Varför begravdes hon med så många saker?
En valborgsmässoafton i Mora var några barn ute och grävde i jorden. De hittade en samling mynt, som visade sig vara del av en skatt från vikingatiden. Skatten innehöll silverföremål från många länder.
Under flera hundra år reste människor runstenar både i Skandinavien och utomlands. Stenarna var minnen över personer som hade dött eller som hade gett sig av på en lång resa. Texterna berättar om den döde och den som rest stenen. Vad skulle du skriva på en runsten?
I det här materialet får du undersöka en silverskatt. I skatten finns ledtrådar till hur det gick till när människor i Sverige bytte religion, från asatro till kristendom.
Det vi ser är beroende av vad vi vet. Men det vi vet kan också styra vad vi kan eller vill se. I den här lektionen ska vi titta på ett gammalt altare. Vad tror du att du ser?
Tänk dig att du för en dag skulle byta plats med en människa från medeltiden. En sak som medeltidsmänniskan nog skulle bli förvånad över är alla intryck av bilder som möter oss överallt.
Arkeologer hittar många rostiga saker i jorden. Flera av dem hamnar på museum. När de hittar något i jorden ställer de sig en fråga. Och det är...
Det är inte helt ovanligt med gamla tegelstenar med text eller bilder på. Men vad står det på den här stenen från Lösens gamla kyrka? På vilket språk? Och varför?
Det är 270 mil mellan Limoges i Frankrike och Lima i Dalarna. Har någon verkligen gått så långt? Och varför?
På 1200-talet bestod Sverige av Svealand, Götaland och Norrlandskustens södra delar. Riket var indelat i landskap som hade egna lagar. Mäktiga familjer, ätter, kämpade om kungamakten i landet.
Idag finns det alldeles för många kanoner och gevär. Men en gång i tiden visste de flesta människor inte ens vad en explosion eller en kanon var för något. Hur kan det då ha känts att tappa bort en kanon för första gången?
Under medeltiden var det vanligt för katoliker att gå på pilgrimsvandring. Personen som gick på pilgrimsvandring kallades för pilgrim. En pilgrimsvandring innebar att pilgrimen reste från sin hemby för att besöka heliga platser. Ibland tog de med sig föremål hem, för att bevisa att de hade nått sitt mål.
En gång älskad och kysst. Sedan begraven och glömd. Det är en berättelse om Människan.
Åk 7-9
"Döda män talar inte", säger ordspråket. Men en noggrann undersökning av offrens skelett kan säga mycket för den som studerar dem.
Olika saxar klipper på olika sätt. Men kan man också påstå att saxar har med samhället att göra? Här får du veta mer om saxar och borgerskapet.
Glimmingehus. Den bäst bevarade borgen från medeltiden i Norden. En riktig riddarborg! Den byggdes år 1499 av adelsmannen Jens Holgersen Ulfstand som bostad och försvar.
Silvret användes mest vid festliga tillfällen som till exempel under bröllop och marknader. Den som kunde visa upp mycket silver visade samtidigt att den hade gjort bra affärer!
Inom alla religioner finns olika sätt att tänka. Ibland blir skillnaderna så stora att det bildas en ny form av religion. Det var det som hände vid reformationen. Men vad innebar det för människorna i Sverige?
En vapensköld är en symbol för något eller någon. En stad kan ha en vapensköld precis som en person kan ha det. Den som har en, vill oftast vara ensam om att ha just sin vapensköld. Och därför är det viktigt att vapensköldar är olika varandra.
Idag publiceras mellan 300 och 400 kokböcker per år i Sverige. Under hela 1800-talet publicerades drygt 100 kokböcker. På 1600-talet kom en handfull kokböcker ut. På 1500-talet fanns inte en enda svensk kokbok.
I ett tornrum längst uppe i Skoklosters slott finns en kista. I kistan finns en nästan 400 år gammal vargkäft klädd med rödfärgat djurhår. Kunde den tala, kunde den säkert berätta något enastående. Men vad? Följ med på en resa till Nya Sverige.
År 1634 hittade samen Peder Olofsson en svartblänkande sten vid Nasafjäll. Stenen glänste på ett märkligt sätt när han skrapade på den.
Under 1500-talet och 1600-talet var det vanligt att segrare i krig tog med krigsbyten hem. Många av de föremål som svenska kungar och militärer tagit med till Sverige finns idag på museer. Men hör de egentligen hemma i Sverige?
Det finns tusentals saker på Skoklosters slott. En av dem är en plåtlåda med en märklig urtavla. Vad kan det vara?
Den här lilla guldmössan är en symbol för ett politiskt parti i Sverige. Vilket? Mössorna, naturligtvis. Håll i hatten, här får du veta mer.
"Jag är bedrövad över det tillstånd landet befinner sig i", inledde kung Gustav III sitt tal till den svenska nationen 21 augusti 1772. Två dagar tidigare hade han genomfört en revolution och tagit makten. I den här lektionen får du läsa om kungens kupp och hur han belönade dem som stöttade honom.
Kung Gustav III ville att alla svenskar skulle klä sig svenskt. Han lyckades nästan med det. Men bara nästan.
Den här lektionen handlar om handelskontakter mellan Sverige och östra Asien under 1700-talet, och om varför Carl von Linné beställde en porslinsservis från Kina.
Från 1686 till 1779 var protestantisk kristendom den enda tillåtna religionen i Sverige. År 1774 kom Aaron Isaac till Stockholm. Han var jude och lyckades få tillstånd av kungen att leva som jude och grunda en församling.
När Gustav III blev kung år 1771 hade Sverige länge försökt skaffa sig en koloni i Karibien. Efter förhandlingar med Frankrike blev ön S:t Barthélemy svensk år 1784.
Mellan 1850-talet och 1960-talet hölls många stora konst- och industriutställningar runt om i världen. Ibland kallades de "Världsutställningar". Men vad var poängen med de stora utställningarna?
I lektionen "Den svenska slavön" fick du veta litet om den svenska kolonin på ön S:t Barthélemy i Västindien. Den andra delen av lektionen börjar där den första slutade, i frågan "Hur var livet som slav på S:t Barthélemy?"
I början på 1800-talet kom ett meddelande fram så snabbt som en häst kunde gå. Det kunde ta flera månader att skicka ett brev mellan två länder. Sen kom telegrafen och telefonen. Hur påverkades människors liv av det?
Idag är det svårt att hitta en plats utan elektriskt ljus. För 200 år sedan var det precis tvärt om. På natten låg land och stad i mörker. Tänk, vilken skillnad när elljuset kom!
Fru Anna Christina Olsson var en änka som drev en affärsverksamhet på Härön i Bohuslän. Hon skapade också en vacker trädgård på en ö där det inte finns så mycket jord. Hur kunde hon göra det?
Mitt emot Bunge kyrka på Gotland ligger den gamla folkskolan från 1846. I skolmuseet finns en skolsal inredd som svenska skolor såg ut på slutet av 1800-talet. Där finns bland annat en skolplansch som handlar om tobaksodling.
På Trelleborgs museum finns ett träben från 1:a världskriget. Benet har troligen tillhört en skadad tysk soldat. Men varför blev det kvar i Trelleborg?
Det här är historien om sjömän som fraktade gatsten från en liten ort i Bohuslän till Argentina och kom hem med en ny dans.
1933 tog Hitler makten i Tyskland. Situationen för judarna i landet försämrades snabbt. 1935 kom nya raslagar, Nürnberglagarna. De innebar att alla judar förlorade sina medborgarskap.
I augusti 2004 hittade norska fjällvandrare kvarlevorna av en människa på svenska sidan av Arjeplogsfjället Tjaktja. Förutom rester av skelettet och rester av kläder fann man även en kam, en tändare, knappar och en plåtask.