Lektion

Att döda en kungLektion

Vad var det som verkligen hände på operamaskeraden?

1792

Stockholm

Gravyr som föreställer maskerade kvinnor och män som tittar på en man som är skjuten.
Attentatet på Gustav III som den samtida tyske konstnären Abraham Wolfgang Küfner föreställde sig det. Beskuren bild. Kungliga biblioteket, signum KoB.Sv.HP.G.III.B.19. (Public domain).
Natten mellan den 16 och 17 mars 1792 hördes ett skott avlossas under en maskeradbal på operan i Stockholm. Vad har hänt? Kungen är skjuten! Orkestern fortsatte spela som om inget hade hänt.

Vad?

Någon skrek "elden är lös", en annan röst ropade "stäng dörrarna". Soldaterna som tillhörde kungens livvakt ställde sig vid dörrarna och en budbärare hämtade polisen. Polismästare Nils Henric Liljensparre var på plats endast en kort stund efteråt.

Hovstallmästaren Hans Henrik von Essen kunde berätta att kungen, Gustav III, hade blivit skjuten. Kungen var skadad men vid liv och dessutom ganska glad.

Polismästaren Liljensparre beordrade att alla som befann sig i byggnaden skulle ta av sig maskerna och ange sina namn innan de fick gå hem. Det tog flera timmar innan alla hade kommit ut.

Resultatet efter de första timmarna var en lång lista på namn samt en kniv och två pistoler som hade hittats på golvet.

En stor kniv med brunt skaft.
Kniven som hittades på golvet. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Vem?

Någon anmärkte att den ena pistolen verkade vara lagad nyligen. Polisen gick därför runt hos vapensmederna i Stockholm för att höra sig för om någon av dem kände igen pistolerna.

Pistolen som dödade Gustav III.
Attentatspistolen. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Vapnet som avfyrades (Lrk 18551) var en så kallad halvpistol med 11 mm kaliber.

Vapentypen användes främst för personskydd vid resor och promenader nattetid. Halvpistoler är avsedda för nära skott (0 till 3 meter). Ankarström beskriver krutmängden och laddningen som användes på detta sätt:

…i bägge pistolerna var det lika mycket av krutet, till ungefärligen en tums höjd uti pipan, samt en förladdning av grått papper. Den avskjutna pistolen hade varit laddad med sex stycken sönderbrutna och krokiga nubbar, av sådant slag, som vanligen brukas till att spika fast tapeter, däruppå fem à sex stycken små hagel och överst tvenne kulor, omlagda med så kallad fetlapp.

Vid obduktionen tog läkaren ut två 8 mm blykulor, tre ojämna blybitar, en avbruten tapetnubb samt en del hagel.

Anledningen till att Ankarström valde en skrotladdning och inte en kula var att han ”med skrotets inblandande i skottet haft för avsikt att göra detsamma desto säkrare dödande”.

Vapensmeden Anders David Kaufmann erkände motvilligt att en av hans kunder hade lämnat in en av pistolerna för reparation. Jacob Johan Ankarström, hette den misstänkte.

På förmiddagen efter attentatet på operan arresterades Ankarström i sitt hem på Gamla Brogatan 21. Han erkände redan i första förhöret. Men han sa att ingen annan än han hade varit delaktig.

Kung Gustav III låg i sin säng med hovfolk och läkare runtom. Han hade ont, men läkarna antog att kungen skulle överleva. Kungen bad att attentatsmannen inte skulle straffas för hårt.

Varför?

"Kände du ingen ånger över ditt tilltag?"

"Nej, snarare en lättnad över att göra landet något gott."

Ankarström hade varit besviken på kungen sedan länge. Kungen hade enligt Ankarström misskött kriget mot Ryssland 1788–1790 och dessutom tvingat till sig mer makt vid riksdagen 1789. Ankarström hade också tidigare blivit arresterad för att ha sagt nedsättande saker om kungen i andras närvaro.

Gravyr föreställande Jacob Johan Ankarström.
En samtida gravyr föreställande Jacob Johan Ankarström. Skara kommun (CC BY).

Anckarström eller Ankarström?

Vanligtvis brukar de flesta texter idag skriva attentatsmannens efternamn med c, Anckarström. Protokollen från undersökningen och de flesta samtida källor skriver däremot Ankarström, utan c. För att göra saken svårare brukade Jacob Johans far stava sitt namn Anckarström. Skillnaderna beror på att det inte fanns någon fastställd stavning förr i tiden.

Hur?

Vad hade egentligen hänt på operascenen? Flera personer hade stått inom armlängds avstånd från Ankarström när han avfyrade pistolen.

Vi har två källtyper att utforska: läkarutlåtanden och vittnesmål. Försök, precis som polismästare Liljensparre, att rekonstruera attentatsögonblicket.

Läkarnas utlåtande när kungen fortfarande levde:

Skottet har gått in en knapp tum till vänster om ryggraden, näst över höften, sargat och genomborrat huden, rygg- och ländmusklerna, deras köttaktiga början samt något längre som man kan undersöka med fingret. Riktningen på såret är bakifrån framåt, från ryggraden något ut åt sidan till vänster, och uppifrån något lutande nedåt eftersom kungen vred kroppen snett åt höger.

Läkarnas andra utlåtande, vid obduktionen:

Såret efter skottet i veka ryggen helt nära ryggraden på vänstra sidan något upp om höften. Däromkring finns en rodnad som utvisar kallbrand djupt innanför. För övrigt fanns ingenting utvärtes, men hela kroppen omgiven med ganska tjockt fett.

Såret undersöktes inuti, och kändes då tydligen utskottet på tredje ryggkotan krossad samt samma utskott av den fjärde ländkotan blottad.

Vid bukens öppnande fanns levern och mjälten något möra och fetaktiga, men magen och små tarmarna friska, även som början av de stora tarmarna. Slutet av tjocktarmen hade kallbrand och därinom något levrat blod. Kallbrand i hela inre delen av vänstra höften. Undersökningen visade en blykula liggande i en varaktig vätska vid yttre delen av vänstra njuren, vilken något skadad och förruttnad.

Vid noga undersökning fanns i dessa köttaktiga delar det översta av en järn-nubb och ett hagel, samt i fettet vid njuren ett hagel. Uti fettet mellan musklerna två tum uppom kanten av robenet fanns även en kantig täljd kula.

De övriga inälvorna var i friskt tillstånd, och vid obduktion intet vidare att anmärka, än att uti tarmarna fanns ännu tvenne döda maskar (Ascaris Lumbricoides). Av skottets läge och utspridning syntes således omöjligheten både av dess uttagning och svårigheten av dess hjälpande.

Vittnesmålen nedtecknades i förhörsprotokollen. Bilden visar en planritning av det gamla operahuset. Det röda krysset markerar platsen där Gustav III sköts.

  • Vilka skillnader ser du i vittnesmålen?
  • Vad kan skillnaderna bero på?
  • Vem/vilka verkar ha haft bäst möjlighet att se vad som faktiskt hände?
Planritning av gamla operahuset. Ett rött kryss vid scenens framkant visar var Ankarström sköt Gustav III.

Vad hände sedan?

Lyckades Ankarström? Det beror på hur man ser det. Ankarströms skott var dödande. Attentatet lyckades, på så sätt. Men tanken var att kungen skulle ha dött direkt och att de sammansvurna skulle ha tagit över landet samma natt. Därför var attentatet inte fullständigt lyckat. Men, å andra sidan: de sammansvurna ville att Gustav III:s bror hertig Karl skulle ta över landet. Och det skedde. Gustav III:s son Gustav IV Adolf var inte myndig, vilket gjorde att hertig Karl var den som bestämde.

En av de första saker som hertig Karl bestämde var att alla som var inblandade i attentatet mot Gustav III skulle bli benådade eller milt behandlade. Den ende som blev avrättad var Ankarström.

(Bild: Ankarströms mask. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM, CC BY.)

Fundera

  • Hur långt får man gå för att förändra samhället?
Livrustkammarens logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Livrustkammaren