Lektion

Åk 4-6

Åk 7-9

Carl von Linnés servisLektion

Varför pyntades kinesiskt porslin med svenska blommor?

1700-tal

Sverige och Kina

En kopp och ett fat av vitt porslin, dekorerade med rankor av linnéa.
Carl von Linnés servis, Qianlong, Qingdynastin 1750-tal. Foto: Samuel Uhrdin, Hallwylska museet/SHM (CC BY).
Den här lektionen handlar om handelskontakter mellan Sverige och östra Asien under 1700-talet, och om varför Carl von Linné beställde en porslinsservis från Kina.

Porslinet – det vita guldet från Kina

Under 1600-talet och 1700-talet blev porslin mycket populärt i Europa. Människor hade fått smak för nya exotiska drycker – te, kaffe och choklad. Porslin klarar kraftiga temperaturväxlingar och passar därför bra för servering av varma drycker. Porslinet var också mer hållbart än till exempel fajans som var det material som serviser ofta tillverkades av i Europa.

Kinesiska porslinsföremål av vitt porslin med blå dekor. På bilden finns två vaser, två ljussstakar och ett rökelsekar.
De här är två ljusstakar, två vaser och ett rökelsekar. De var till för att ha på ett altare, till exempel i ett tempel, i en grav eller hemma. De här sakerna tillverkades i Kina för kinesiska kunder. De finns nu på Hallwylska museet. Foto: Samuel Uhrdin, Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Det fanns inget svenskt porslin

I Sverige gjordes försök att odla te och producera porslin. Porslin var en dyr lyxvara att importera. Men kineserna ville inte avslöja sina tillverkningsmetoder. I delar av Kina var porslinsverkstäderna till och med stängda för européer. Porslinsexporten var viktig för landet och de ville inte ha konkurrens.

Europeiska beställares önskemål om form, färg och dekorationer styrde mycket av den kinesiska produktionen. Porslinet dekorerades med beställarnas familjenamn eller bilder på släktvapen i stället för de vanliga, kinesiska mönstren.

Servis med sex koppar, fat och en tekanna i vitt porslin med dekor i blått och guld.
Den här servisen beställdes från Kina för kung Gustav III av Sverige. Den finns på Hallwylska museet. Kungens namnchiffer är målat i blått och guld. Foto: Samuel Uhrdin, Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet var ett företag i Göteborg som handlade med östra Asien under 1700-talet. Totalt gjorde de 132 resor. Trots namnet gick endast tre av dessa resor till Indien. Ostindien var namnet på det som idag kallas Sydostasien. De allra flesta expeditionerna gick till staden Kanton i Kina.

37 fartyg byggdes för Ostindiska kompaniets resor. Cirka 1000 personer arbetade i företaget genom åren. Det var ganska lite jämfört med andra kompanier i Europa. Många europeiska länder hade ett eget ostindiskt kompani.

På kartan kan du följa resvägen från Sverige till Kina. Klicka på de olika platserna och läs vad som hände där. Zooma in lite på Kanton/Guangzhou, så hittar du också Jingdezhen, där Linnés servis tillverkades.

Vägen till Kina

På kartan kan du se vilken väg Svenska Ostindiska kompaniets fartyg seglade, från Göteborg till Kina. Klicka på platserna och läs vad som hände där.

Fartygen lastades i Göteborg

En resa till Kina var en lång expedition. Den kunde ta 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och andra varor. Varorna skulle säljas i Cadiz i Spanien.

Handel i Cadiz

I Cadiz stannade fartygen. Här sålde man lasten från Göteborg. I utbyte fick man silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina. Från Cadiz fortsatte expeditionen söderut mot Godahoppsudden.

Godahoppsudden

Vid Godahoppsudden stannade fartygen till, inför den långa seglatsen över Indiska oceanen. Godahoppsudden fick sitt namn av portugiserna. De tänkte att hade man väl klarat sig runt udden, så hade man goda chanser att komma ända fram till Asien.

Fylla på förråden på Java

Efter den långa seglingen över Indiska oceanen började det bli tomt i matförråden. På Java kunde man fylla på med sådant som färskt vatten, frukt och grönsaker.

Kanton

Staden Kanton heter idag Guangzhou. Det här var slutpunkten på den långa resan från Sverige. Här kunde man använda silverpiastrarna från Cadiz för att köpa varor att ta tillbaka till Sverige. De viktigaste handelsvarorna var te, kryddor, siden och porslin. Andra varor var pärlemor, rottingmöbler, leksaker, solfjädrar, saker av lack och andra prydnadssaker.

Porslinstillverkning

I Jingdezhen tillverkades Carl von Linnés servis, men dekoren målades på i Kanton. I Jingdezhen arbetade vid tiden 18 000 krukmakarfamiljer med att göra porslin till europeiska familjer på löpande band. En vanlig Kinaexpedition kunde ta med 250 000 porslinsdelar tillbaka till Sverige. Porslinet var en viktig exportvara för Kina.

Carl von Linné

Porträtt av Carl von Linné som håller en linnea i handen.
Bilden är ett porträtt av Carl von Linné i samisk kolt efter en resa i Lappland. I ena handen håller han en linneablomma. Tavlan är målad av Hendrik Hollander. Kopia av en målning från 1737. Foto: University of Amsterdam (Public Domain).

Carl von Linné var en svensk naturvetare och botaniker, växtforskare. Han är känd för att ha delat in och gett namn till växter och djur i naturen. Linnés forskning har haft stor betydelse för naturvetenskapens utveckling.

Många av hans skrifter publicerades på latin. Det var ett språk som många forskare använde. På så sätt kunde forskare från olika länder läsa varandras texter. Linnés latinska namn är Carolus Linnæus.

Carl von Linnés favoritblomma var en rosa, klockliknande växt som varit känd sedan 1500-talet. Han ville att den skulle kallas Linnaea efter honom själv, men botanister uppkallade aldrig växter efter sig själva. Detta problem löstes dock när den kände botanisten Gronovius, som Carl lärde känna i Holland, uppkallade denna rosa blomma efter Linné. Linnaea borealis är blommans vetenskapliga namn. I dagligt tal heter blomman linnea.

Linné var så förtjust i denna blomma att han valde att dekorera en servis med den. Förutom blommorna och bladen valde Linné att visa själva rotsystemet också. Han var den förste någonsin att beställa en servis där även växternas rötter var synliga.

Om servisen

En kopp och ett fat av vitt porslin, dekorerade med rankor av linnéa.

Servis

Kopp och fat av porslin. Dekorerade med blomman linnea. Koppen och fatet hörde från början till två olika serviser. Leveransen av den första servisen tog så lång tid att man trodde den hade kommit bort. Därför beställdes en ny servis.

Från Kina

Carl von Linné beställde servisen från Kina. Han fick hjälp av Per Osbeck som var präst på ett av Ostindiska kompaniets fartyg.

Trasig

Under färden från Ostindiska kompaniets hamn i Göteborg till Linné i Stockholm förstördes delar av servisen.

Koppen

Linné var missnöjd med utseendet på blomman på den första servisen. Koppen kommer från den första servisen. Faten kommer från den andra. Ser du att blommorna har olika färg?

Linnéservisen består av te- och kaffekoppar med tillhörande fat, en tekanna och en mjölkkanna. Dessa finns utspridda på olika museer, bland annat på Hallwylska museet och Linnémuseet.

Fundera

  • Varför ville Carl von Linné ha rosa blommor på sin servis?
  • Varför beställde han servisen från Kina?
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

För lärare

Den här lektionen handlar om om kontakter mellan Sverige och Kina under 1700-talet och hur europeiska preferenser påverkade den kinesiska exportmarknaden.