Lektion

Dag Hammarskjölds väg. Ingmar Bergmansgatan.Lektion

Vem bestämmer vad gatorna ska heta?
Gatuskylt med texten Dag Hammarskjölds väg, mot en blå himmel.
Foto: Josefin Devine, Isof (CC BY)
Dag Hammarskölds väg. Ingmar Bergmansgatan. Det finns många gator som är uppkallade efter kända personer. Men vem är det som bestämmer över gatornas namn och hur väljer man vad de ska heta? Det kommer du att få lära dig mer om i den här lektionen.

Dag Hammarskjölds väg

Centralt i Uppsala ligger Dag Hammarskjölds väg. Här finns faktiskt flera gator som delar namn med kända historiska personer. Men vem är det som bestämmer vad gatorna ska heta? Många namn, framför allt i städer, är resultatet av modern och medveten namngivning. Offentliga namn kan vara ett sätt att markera vilka vi vill vara eller bli förknippade med. Att uppkalla gator, parker, skolor och andra gemensamma platser efter kända personer blir därför ibland en politisk fråga. Vem är värd att bli ihågkommen på det sättet, och vem bestämmer det?

Vem var Dag Hammarskjöld?

Dag Hammarskjöld var bland annat generalsekreterare i FN. Under sitt arbete där så kämpade han för världsfred genom att medla i olika internationella, väpnade konflikter. Han dog i en flygkrasch på väg till ett möte under Kongokrisen 1961. Två år senare fick han en stor gata uppkallad efter sig i Uppsala. Att just Uppsala velat komma ihåg och hedra honom beror på att han var student där och också är begravd i staden. Han har fått offentliga platser namngivna efter sig även på andra ställen, till exempel en park i Ystad, ett torg i Malmö och en vandringsled vid Kebnekaise.

På bilden ser vi Dag Hammarskjöld när han kokar kaffe utanför sitt tält i Sarekfjällen.

Foto: Gösta Lundquist, Nordiska museet (Public Domain)

Vad är ett memorialnamn?

Den sortens namn som skapas för att hylla eller minnas en person kallas memorialnamn. Organisationer, politiker eller vanliga invånare hör ibland av sig till sin kommun med förslag på personer som de tycker borde få en gata eller park uppkallad efter sig. Det finns en del riktlinjer kring detta:

  • personen ska vara så allmänt känd att man inte alltid behöver förklara vem det är
  • personen ska vara värd att bli ihågkommen
  • personen bör ha någon koppling till platsen
  • personen ska helst ha varit död i minst 3–5 år

Det svåraste att avgöra är kanske punkt två, eftersom de som arbetar med förslaget kan ha olika åsikter.

Vem bestämmer över namnen?

Lantmäteriet är den myndighet som har till uppgift att fastställa ortnamnen i Sverige (till exempel vilken stavning namnen ska ha på kartan), och ska dessutom ge råd och rekommendationer om ortnamn. Men i praktiken är det så att Sveriges kommuner oftast sätter namn på sådant som har att göra med deras egen verksamhet, till exempel skolor och idrottsanläggningar. De sätter också namn på gator, vägar, torg, parker och andra allmänna platser inom sitt område.

Både Lantmäteriet och kommunerna kan i sin tur låta Institutet för språk och folkminnen (Isof) tycka till om namnförslag som diskuteras, eftersom Isof:s namnexperter ger råd om ortnamn och ortnamnsvård.

Ett namngivningsärende

En gatuskylt med texten Ingmar Bergmansgatan. I bakgrunden syns hus med snö på taken.
Foto: Josefin Devine, Isof (CC BY)

2008 fick Uppsala kommun in ett förslag om att hedra Ingmar Bergman genom att namnge en gata efter honom. De rådfrågade Institutet för språk och folkminnen, Isof, som hade en del åsikter om hur namnet borde bildas, till exempel att det borde heta just gata och inte gränd. Förslaget blev godkänt och idag ligger Ingmar Bergmansgatan nära Uppsala domkyrka.

Här nedanför kan du läsa eller lyssna på vad Isof tyckte om förslaget.

FÖRSLAG: namnge en gata efter Ingmar Bergman

Så här svarade Mats Wahlberg, dåvarande forskningschef på Isof:

Textdokument som handlar om Ingmar Bergmansgatan.
Fortsättningen på det föregående textdokumentet

Fundera

  • Varför ska någon helst ha varit död i några år innan man uppkallar något efter personen?
  • Vilken koppling kan Dag Hammarskjöld ha haft till parken i Ystad, torget i Malmö eller vandringsleden vid Kebnekaise?
  • Varför tyckte Isof att namnet Ingmar Bergmansgatan var bättre än Ingmar Bergmansgränden?
Logga för Institutet för språk och folkminnen

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Institutet för språk och folkminnen