Lektion

Åk 7-9

De stora utställningarnas tidLektion

Vad var modernt 1897?

1897

Stockholm

Affisch med titeln Allmänna konst och industriutställning 1897 i botten delen och illustration av flaggorna av Sverige, Norge och Danmark ovanpå titeln. Bakom flaggorna finns det landskapet av Stockholms stad.
En bild från tidningen Arbetarens vän. Bilden visar utställningsområdet för Allmänna Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Foto: Tekniska museet (Public Domain). Bilden är beskuren.
Mellan 1850-talet och 1960-talet hölls många stora konst- och industriutställningar runt om i världen. Ibland kallades de "Världsutställningar". Men vad var poängen med de stora utställningarna?

Utställningarnas epok

I mitten av 1800-talet hade industrialiseringen tagit fart i Europa. På många ställen byggde man jättestora utställningar för att visa upp nya uppfinningar och tekniska nyheter. Framtidstron var stor. Den första så kallade "världsutställningen" hölls i London 1851. Eiffeltornet byggdes för att bli den spektakulära entrén till världsutställningen i Paris 1889.

Foto: Sigurd Curman, Tekniska museet (Public Domain).

Teknik och nationalism

Med de stora utställningarna kunde olika länder visa fram det bästa de hade. Det var bra för ekonomin och industrin. Det fick också invånarna att känna sig stolta över sitt land.

Ny teknik

På världsutställningarna kunde företag och länder visa upp tekniska innovationer och moderna produkter. På så sätt kunde de knyta internationella handelskontakter. Besökare kunde jämföra utvecklingen mellan olika länder. I en tid då det inte fanns TV, radio eller Internet, behövde man mötas på riktigt för att byta idéer och få nya intryck.

De Lavals ångturbin och en skylt där det står Suède, vilket betyder Sverige på franska.
Sveriges monter på Världsutställningen i Paris 1889. Här visades Gustaf de Lavals nya ångturbin. Foto: Tekniska museet (Public Domain).

Nationalism

Nationalismen växte fram under slutet av 1800-talet. Ett syfte med de stora utställningarna var att visa fram det som var speciellt för den egna nationen. Ländernas paviljonger var dekorerade med nationella och historiska motiv. Ofta användes traditionell folkkultur och natur som symboler.

En hög träbyggnad med torn. I förgrunden en gata med några träd.
Svenska paviljongen vid Världsutställningen i Chicago 1893 ritades av Gustaf Wickman i nationalromantisk stil. Foto: Tekniska museet (Public Domain).

Stockholm 1897

Allmänna konst- och industriutställningen på Djurgården i Stockholm 1897 var en del av Oscar II:s 25-årsfirande som kung och en av de största utställningarna i Sverige. Mer än 3 500 utställare visade upp nya produkter och tekniska uppfinningar. Utställningen öppnade i maj och stängdes i oktober. De flesta byggnaderna revs eller flyttades efter perioden. Ungefär 1,5 miljoner besökare kom till utställningen.

Kartan nedanför visar utställningsområdet. Klicka på siffrorna och läs om de olika byggnaderna. Vilka byggnader finns kvar idag?

En illustrerad bild av djurgården från konst och industri utställningens tid. Den visar paviliongerna, gator och brorer i området.
Interiör från maskinhallen med lokomotiv och andra maskiner.

Maskinhallen

Maskinhallens ritades av den kände arkitekten Ferdinand Boberg. Han var ansvarig arkitekt för hela området. Byggnaden var cirka 10 000 kvadratmeter stor. Boberg hade inspirerats av Eiffeltornet och Crystal Palace i London. Foto: Tekniska museet (Public Domain).

Svartvit bild av den del av museet som var färdig 1897. I förgrunden en man och en kvinna.

Nordiska museet

Norra delen av byggnaden var färdig till utställningen 1897 och hela museibyggnaden invigdes 1907. Byggnaden var tänkt som ett nordiskt renässansslott och ritades av arkitekten Isak Gustaf Clason. Grundare var Arthur Hazelius som också grundade Skansen. Museet var del i det nationalistiska tänkandet. Man ville bevara den svenska folkkulturen, som kanske var på väg att försvinna.

En luftballong framför den stora industrihallen. Hundratals människor står tätt tillsammans framför byggnaden och tittar mot ballongen.

Industrihallen

Industrihallen var den största byggnaden på hela utställningsområdet. I hallen visades det senaste av industriella produkter från olika företag. Byggnaden var nästan 100 m hög och det fanns hissar i hörntornen. Ändå var den byggd för att rivas när utställningen var över. Foto: Axel Lindahls Fotografiaffär, Tekniska museet (Public Domain).

På en träbro står några människor. Bron leder till en byggnad med torn som ser medeltida ut.

Gamla Stockholm

Gamla Stockholm var en förenklad kopia i miniatyr av 1500-talets Gamla stan. Skalan var mellan 1/2 och 1/3 av den verkliga storleken. Här fanns personal i medeltida dräkter och till och med en svinstia med grisar. Hela staden revs efter utställningens slut. Historiska miljöer visades på många av de stora utställningarna. De var ett sätt att lyfta fram den historia som man ansåg låg till grund för nationen. Foto: John Hertzberg, Tekniska museet (Public Domain).

I förgrunden två män i mörka kostymer och plommonstop. I bakgrunden Djurgårdsbron och Nordiska museet.

Djurgårdsbron

Djurgårdsbron byggdes till utställningen och finns fortfarande kvar. Foto: John Hertzberg, Tekniska museet (Public Domain).

Biologiska museet i bakgrunden. I förgrunden en gata.

Biologiska museet

Biologiska museet byggdes som en medeltida stavkyrka. Det var en typisk stil för nationalromantiken. I museet, som finns kvar men är stängt, finns ett stort diorama som visar djur och natur som ansågs typiskt nordiska. Precis som Nordiska museet var Biologiska museet ett sätt att lyfta fram det som var speciellt med Sverige. Foto: August Westberg, Tekniska museet (Public Domain).

Industri och teknik

Allmänna konst- och industriutställningen 1897 var en uppvisning av Sveriges framgångar på industrins område. Det var första gången en så stor utställning visades i Sverige.

Det fanns många attraktioner, som Lumières Kinematograf som visade rörliga bilder av japanska jonglörer. I maskinhallen kunde man se nya produkter från verkstadsindustrin, till exempel de senaste ångmaskinerna, lokomotiv och ångturbiner. I andra paviljonger visades moderna saker som telefoner, isskåp, gjutjärnsspisar och massproducerade produkter som tillverkats i fabriker.

En porslinskopp med en röd symbol och fat med insänkt botten och röda linjer.
Kopp med fat från Gustavsbergs Porslinsfabrik 1897. Foto: Erik Lernestål, Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Den här koppen kom från Cloettas chokladpaviljong på utställningen. Koppen var en av de nya, masstillverkade produkterna. Den som köpte en kopp choklad för 1 krona fick ta med koppen hem som minne. Just den här koppen fick Wilhelmina von Hallwyl när hon besökte utställningen och den finns nu på Hallwylska museet.

Utställningar i Sverige

Många städer i Sverige ville ha sin egen utställning mellan 1820-talet och 1960-talet. På kartan finns några av de städer som hade större konst- och industriutställningar. Klicka på platserna och läs mer.

Affisch från Konst- och Industriutställningen i Stocholm 1897. Affischen är tecknad och visar svenska, norska och danska flaggor och en skiss över utställningsområdet.

Stockholm

Affisch för Konst och industriutställningen i Stockholm 1897. I Stockholm visades åtta stora utställningar mellan 1823 och 1943. De mest kända är Allmänna konst- och industriutställningen 1897 och Stockholmsutställningen 1930. Foto: Helena Bonnevier, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Vit porslinstallrik med blå dekor som föreställer ett torn och två flaggor samt texten Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Malmö

Minnestallriken från Gustavsbergs porslinsfabrik gjordes för Baltiska utställningen 1914. Där visades industriprodukter, konst och hantverk från Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland. I Malmö visades också Nordiska industri- och slöjdutställningen 1896. Tallriken finns nu på Hallwylska museet i Stockholm. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Svartvit bild från utställningen i Göteborg 1923. I förgrunden en byggnad med skylten "Glace-grottan".

Göteborg

Nöjesfältet Liseberg byggdes för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Här ser du en bild från Liseberg under utställningen. Två andra stora utställningar visades i Göteborg: Lantbruksutställningen 1871 och Göteborgsutställningen 1891. Foto: ArkDes (Public Domain).

Bilden från 1955 visar ett rum med bokhylla, arbetsbord med symaskin och stolar av modellen Myran.

Helsingborg

Helsingborgsutställningen 1955 kallades också H55. Här visades modern arkitektur och inredningsdesign. På bilden ser man ett arbetsbord med symaskin. Stolen är modellen Myran av Arne Jacobsen. Den är fortfarande populär. Helsingborg hade också en stor utställning år 1903. Foto: Sune Sundahl, ArkDes (Public domain).

Karta över spårvägsnätet i Norrköping som byggdes ut till konst- och industriutställningen 1906.

Norrköping

I samband med Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 byggdes spårvägsnätet ut. Kartan visar det nya spårvägsnätet. Karta av Johan Hulting: Norrköping och dess omgifningar. Officiell handbok utgifven af Förvaltningsutskottet för 1906 års Konst- och Industriutställning. Norrköping 1906 (Public Domain).

Rund minnespenning med teckning av en byggnad med många flaggor och texten "Minnesmedalj av utställningen i Sundsvall 1882".

Sundsvall

Minnesmedalj från Allmänna Norrländska Industri- och Landtbruksutställningen i Sundsvall. Nära 3000 utställare deltog. De flesta kom från Norrland. Man visade konst, hantverk och industriprodukter. Sundsvall hade också en stor utställning 1928, Sundsvallsutställningen. Foto: Sundsvalls museum (CC BY-NC).

Utställningsområdet i Varberg med människor som står och går omkring.

Varberg

Hantverks- och industrimässan i Varberg 1927 visade bara lokala produkter. Den blev bra reklam för hantverkare och industrier i området. Varberg hade även en större lantbruksutställning 1904. Foto ur Halländsk årsbok 1927 (Public Domain).

Ett kök från 1928 med vita skåpluckor, blank svart diskbänk, vedspis och diskho med rinnande vatten.

Örebro

Ett toppmodernt kök från Örebroutställningen 1928. Örebro hade fem stora utställningar: 1883, 1899, 1911, 1928 och 1947. Foto: Eric Sjöqvist, Örebro stadsarkiv (Public Domain).

Det moderna livet

Den tekniska utvecklingen gick fort. Under 1890 -talet började människor använda de nya tekniska produkterna som visades på utställningarna i hemmen. Ungefär samtidigt fick Sverige nya kommunikationssystem som telefon, telegraf, spårvägar och dagliga tidningar. Dessa industriella produkter, infrastrukturer och medier förändrade vardagslivet. De gjorde livet bekvämare.

Brödrost

I början av 1900-talet kunde man läsa i reklam och tidningar om elektriska hjälpmedel. Det var sådant som spisar, ugnar, diskmaskiner, kaffekokare och brödrostar. När överklassens hemmafruar började använda brödrost själva, behövde deras tjänstefolk inte rosta bröd med galler i ugnen längre. Tack vare de elektriska apparaterna kunde hemmafruar sköta hushållet på egen hand. Det blev mindre vanligt att ha tjänstefolk.

Brödrosten på bilden är från Hallwylska museets samling. Den var en svensk produkt från Elektriska Aktiebolaget Volta. Wilhelmina von Hallwyl fick den i julklapp julen 1915.

Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY)

Kylskåp

Kylskåpet gjorde det möjligt att förvara kött, mjölk och andra värmekänsliga varor i köket. Innan kylskåpen kom hade man isskåp. Varje vecka kom en man och levererade ett isblock, som sen sakta smälte i skåpet.

Under 1920-talet kunde man ha eget kylskåp hemma i Stockholm. Men kostnaden för ett större kylskåp var motsvarande en manlig industriarbetares årslön. 

Kylskåpet är från Hallwylska museets samling. Det är tillverkat av General Motors, USA och inköpt av Wilhelmina von Hallwyl 1929 hos AB Celer, Stockholm.

Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY)

Bordstelefon

Telefonen uppfanns på 1870-talet och i Sverige fick telefonen en väldigt snabb utveckling. I början av 1900-talet hade företaget L. M. Ericsson & Co nästan 1000 anställda och tillverkade 50 000 telefoner om året.

Telefon gjorde det möjligt för människor att prata utan att vara på samma plats. Innan fick man skicka brev till varandra.

Telefonen på bilden finns på Hallwylska museet. Den är tillverkad av L. M. Ericsson 1892.

Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM ( CC BY )

Fundera

  • Varför hölls det så många stora utställningar runt förra sekelskiftet?
  • Hur påverkades människors liv av industrialiseringen?
  • Vad var nytt och modernt 1897 och vad är nytt och modernt idag? Finns det några likheter eller skillnader?
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

För lärare

Genom den här lektionen får eleverna bekanta sig med de stora industriutställningarna och hur de bidrog till industrialisering och modernisering av samhället från 1850- till 1960-talet. Huvudfokus ligger på tiden runt förra sekelskiftet. Varför hölls det så många stora utställningar runt om i Sverige och Europa?