Lektion

Åk 7-9

Den svenska slavönLektion

Hur var livet i den svenska kolonin?

1700-tal

S:t Barthélemy

I en havsvik omgiven av berg ligger en liten stad med små, vita hus. På vattnet flera skepp.
Gustavias stad och hamn med kringliggande bergshöjder. En svensk fregatt samt mindre segelfartyg. Två fästningar med örlogsflagga. Okänd konstnär, mellan 1815 och 1844. Sjöhistoriska museet (public domain).
När Gustav III blev kung år 1771 hade Sverige länge försökt skaffa sig en koloni i Karibien. Efter förhandlingar med Frankrike blev ön S:t Barthélemy svensk år 1784.

En liten ö för oss själva

Handritad karta över ön Sankt Barthélemy.
Karta över Sankt Barthélemy ritad av Samuel Fahlberg, 1790-tal. Uppsala universitetsbibliotek.

Drygt 700 personer bodde på ön när svenskarna kom dit. Vid 1800-talets början hade staden Gustavia drygt 5 000 invånare, vilket var ungefär samma antal som Uppsala vid samma tid.

Här är S:t Barthélemy på en modern karta. Zooma in för att se ön tydligare.

Första tiden

Den 6 mars 1785 anlände det svenska skeppet "Sprengtporten" till S:t Barthélemy efter tre månaders resa. Besättningen bestod av 135 man och kaptenen hette Johan Puke. Salomon Mauritz von Rajalin blev S:t Barthélemys förste svenske guvernör. Med till ön var också läkaren Samuel Fahlberg. Han kom även att arbeta som guvernörens sekreterare, tullinspektör, kassör, ingenjör och arkitekt. Fahlberg ritade de första kartorna över S:t Barthélemy.

En korg från...

Svenskar som bodde på S:t Barthélemy skickade hem gåvor till sina familjer och vänner. Besökare till ön tog också med sig föremål. Därför finns det många saker från S:t Barthélemy i svenska museer.

Den här korgen finns till exempel i Etnografiska museet i Stockholm. Liksom alla museiföremål har korgen ett föremålskort. Idag är de vanligtvis digitala. Men när korgen registrerades hade museerna papperskort. Titta på bilden och läs föremålskortet.

En flätad korg i brunt och beige. Locket ligger till vänster.
Foto: Etnografiska museet (CC BY).
Katalogkort för en flätad korg ur Etnografiska museets samling.

Det står att korgen var en gåva från "agenten Carl Dreyer". Carl Dreijer var en av de personer på Sankt Barthélemy som ägde flest slavar. Han arbetade för Svenska Västindiska kompaniet. Som mest hade han 24 slavar i sitt hem. Tre av dem är namngivna i folkbokföringen: "mulatten" Carl Laurent, "mulatressen" Betsy Hollerman och "mulattflickan" Betsy Dromgool. Betsy Hollerman var hushållerska. De andra kan ha varit betjänter. När Dreijer dog 1802 ärvde Betsy Hollerman, som då var 20 år, möbler efter honom. Efter hans död födde hon även hans son.

Längst ner står en hänvisning till en artikel av Gustaf Lindblom som heter "En gammal afrikansk korg från Västindien i stockholmsmuseet." I Artikeln skriver han: "Frågan är, om korgen är tillverkad i Västindien eller medförd från Afrika. Ett definitivt svar skulle möjligen kunna ges av en botanist på grundval av materialet. För min del är jag böjd att tro, att krogen medfördes av en slav från Loango. [---] För den som är intresserad av sådant, vill jag påminna om att mängde av slavar transporterades från Loangos kust till Västindien och andra delar av Amerika. Enligt Bryan Edwards importerades ungefär 13 500 slavar varje år från Loango, Melimba och Kap Renda vid 1700-talets slut, det vill säga under Dreyers tid."

Fundera

  • Kommer korgen från Afrika eller S:t Barthélemy?

En stillsam gata

Vad vet vi om livet på S:t Barthélemy? Klicka på markörerna och läs.

Målning som föreställer en hamn. Många människor går omkring. Till höger finns flera hus av trä.

Befolkningen

När svenskarna kom till S:t Barthélemy levde 739 personer där. Enligt folkbokföringen, en lista över de som bodde på ön, var 281 av dessa slavar. I de första svenska beskrivningarna av ön kan man läsa att svenskarna ogillade ön. Det berättas att den var full av tistlar och snår. Det fanns knappt några vägar eller ordentliga hus. Nästan alla träd var nedhuggna. Folket hade dåligt med mat. Ön var klippig och jorden mager. Där fanns främst bomullsodlingar.

Gustavia

Svenskarna grundade en stad i hamnen som de kallade Gustavia efter Gustav III. Samuel Fahlberg ritade och planerade staden. De svenska soldaterna och slavarna byggde upp den. Efter misslyckade försök med att odla sockerrör, bomull och andra handelsvaror bestämde Sverige att ön istället skulle användas som frihamn. Det betyder att alla skepp, varifrån de än kom, fick handla med vilka varor de ville på ön. De fick betala en mindre avgift för varor som fördes ut. Gustavia blev därmed främst en mellanstation för skepp på väg till och från de öar som fanns runt omkring och som kontrollerades av Frankrike. 

Västindiska kompaniet

År 1786 grundades det Svenska Västindiska kompaniet. Det var ett företag som bedrev handel i Karibien. Västindiska kompaniet var det enda svenska företag som fick handla med slavar. Företaget köpte slavar på marknader på den afrikanska västkusten. Gustav III var den störste delägaren i företaget. Minst 7 370 slavar fördes från Afrika till Karibien med skepp som var ägda eller byggda i Sverige, eller som hade svensk kapten, besättning eller last.

Slavägare

Nästan alla svenskar som var anställda av staten eller av Svenska Västindiska kompaniet ägde slavar. Samuel Fahlberg, mannen som ritade Sankt Barthélemys huvudstad Gustavia, ägde enligt folkbokföringen sex slavar år 1788. Två av dem nämns vid namn: Joseph och Peggy. En präst i Gustavia som hette Sven Thunborg ägde tre slavar samt en bomullsodling där säkerligen många andra slavar arbetade. Enligt folkbokföringen fanns det år 146 slavar med svenska ägare år 1800, men många av de slavar som levde på ön fanns sannolikt inte angivna i någon lista.

Slavar

Att vara slav betyder att någon annan äger dig och bestämmer över dig och din kropp. Oftast måste du arbeta för din ägare. Lagar, regler, våld och hot om våld gör att du tvingas lyda din ägare på alla sätt. Du har ingen frihet. Slaveri av människor har förekommit under lång tid av människans historia.

Bilden kommer från Sjöhistoriska museet (public domain).

Fundera

  • Hur tror du att de svenska slavägarna behandlade sina slavar?
  • Hur tror du att livet var som slav på S:t Barthélemy?

Lektionen har ytterligare en del: Den svarta lagen – den svenska slavön, del 2.

Logo_ETNO_Color_POS_RGB_SWE

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Etnografiska museet