Lektion

Dödsbrickor av träLektion

Vill ni ha krig eller fred?

1905

Värmland

Namnlöst-1
I september 1905 befalldes att varje soldat vid svenska gränsen skulle tillverka en bricka av papper eller trä. På den skulle han skriva namn, kompani, grad, inskrivningsnummer och hemort. Varför? Och vad hände?

Hela styrkan fick order om att göra dödsbrickor av trä, och på dessa skrev vi nummer och namn samt föräldrarnas vistelseort. Så sprätte vi upp fodret på kavajen, la in dödsbrickan och sydde igen.

Jarl Thorén, Ransäter

Vad som sker i Norge

En tidningsartikel med rubriken Vad som sker i Norge
Svenska Dagbladet, 8 juni 1905. Kungliga biblioteket (Public Domain).

Sverige och Norge var i union sedan 1814. Unionen var aldrig något som Norge ville ha. Den var dessutom ojämlik. Norrmännen var inte nöjda med unionen och ville ha mer att säga till om. Längtan efter norsk självständighet blev allt starkare. Motsättningarna kom till sin spets 1905.

Den största konflikten inom unionen var frågan om utrikespolitiken. Sverige bestämde utrikespolitiken. Och det var svenska diplomater och ambassader som representerade unionen utomlands. Norge krävde egna diplomater i de länder man handlade med och ökad bestämmanderätt över de egna utrikesärendena. Sverige ville inte ge efter för Norges krav, utan höll hårt på en gemensam utrikespolitik för unionen.

I slutet av maj 1905 beslutade det norska Stortinget att öppna egna konsulat. Men den svenske kungen vägrade att godkänna beslutet. Den norska regeringen lämnade in sitt avsked i protest. Även detta vägrade kungen godkänna eftersom han just då inte hade möjlighet att bilda ny norsk regering. Den 7 juni 1905 deklarerade Stortinget att kungamakten i Norge var satt ur spel och unionen således upplöst.

Den norska deklarationen väckte förbittring i Sverige. Det fanns de – främst inom högern – som ansåg att den norska revolten skulle slås ner med vapenmakt.

Gammalt foto på soldater med gevär i händerna framför en kanon
Grupporträtt av soldater vid Positionsartilleriregementet A 9 på Ladugårdsgärde 1905. Armémuseum (Public Domain).

Under sommaren 1905 började militär från båda länder att mobilisera vid gränsen. Framåt hösten blev situationen alltmer fastlåst och krigsförberedelserna ökade. Då förhandlingarna i Karlstad plötsligt avbröts förstärktes den militära beredskapen ytterligare. Trupper med soldater skickades till gränsen för att hålla gränsvakt. Vägar, broar och järnvägar i gränstrakterna bevakades.

Man byggde gränsfästningar och försvarsställningar, grävde skyttegravar och satte upp taggtrådsstängsel. En vaktstyrka om cirka 1400 man kom till trakten. Längs hela gränsen fanns runt 5000 svenska soldater stridsberedda. Och runt om i Sverige fanns ytterligare omkring 45 000 man redo att rycka in om kriget bröt ut.

Alla fruktade kriget, särskilt gränsbor som kanske skulle tvingas att kriga mot grannen, vännen, arbetskamraten eller släktingen. Men trots att det såg kritiskt ut rådde ett lugn. De flesta trodde på fred.

Länsstyrelsen i Värmland utfärdade en order, att alla som hade bohag och lösöre av mer värdefullt slag skulle göra sig klara för avflyttning inom 24 timmar efter vidare order. Meddelandet slogs givetvis ned som en bomb och kvinnorna på gården började gråtande plocka ner sina käraste saker i koffertar och packlådor.

J. F. Löf, Charlottenberg

Unionens uppkomst

Norge tillhörde Danmark sedan slutet av 1300-talet genom Kalmarunionen. År 1814, i samband med Napoleonkrigen, anföll Sverige Danmark. Danskarna tvingades gå med på Sveriges krav att överlämna Norge. Norrmännen ville däremot bli ett självständigt rike. Den norska riksförsamlingen Stortinget utropade sin självständighet den 17 maj 1814. Sverige gick då in med militär i Norge och tvingade fram unionen.

Bild: Unionen syntes bland annat i ländernas flaggor. I övre inre hörnet på respektive flagga fanns bägge ländernas flaggor i fyra fält. Kombinationen kallades i folkmun för "sillsalladen".

En eller två?

Sverige och Norge var två skilda kungadömen i union, inte ett rike. Kungen kröntes först i Stockholm och sedan i Trondheim. Kungen bytte uniform, sigill och riksdag vid gränsen. Även bestick och porslin var olika beroende på var kungen befann sig. Den svensk-norska unionen bestod av två självständiga riken med eget självstyre, egen författning och egna lagar, egen regering, förvaltning och egen armé.

Bild: Karl XIV Johans norska bestick. Karl XIV Johan bytte dessutom namn vid gränsen till Karl III av Norge. Foto: Helena Bonnevier, Skoklosters slott/SHM (CC BY 3.0).

Vill ni ha krig eller fred?

Gruppbild av elva herrar, några stående, andra sittande vid ett stort bord.

Diskutera

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Värmlands museum