Lektion

Åk 7-9

En bild av världenLektion

Vad kunde eleverna lära sig av en skolplansch?

1800-tal

Bunge, Gotland

En kvinna i svart klänning pekar med en pekpinne på en plansch som visar människor som arbetar med jordbruk och andra sysslor.
Foto: Sophie Olsson Dahl. Bungemuseet (CC BY)
Mitt emot Bunge kyrka på Gotland ligger den gamla folkskolan från 1846. I skolmuseet finns en skolsal inredd som svenska skolor såg ut på slutet av 1800-talet. Där finns bland annat en skolplansch som handlar om tobaksodling.

Bilder på det som var viktigt

Idag är bilder en självklarhet i skolan. Tänk er en lektion utan bilder. Före internet, teve och mobiltelefoner var det annorlunda. Varifrån fick eleverna sin kunskap då?

Undervisningen skedde främst muntligt. Läraren stod vid katedern och talade. Eleverna repeterade det som läraren sa. Sedan fanns det böcker i vissa ämnen. Men de hade sällan bilder. Därför fanns det skolplanscher.

Skolplanscher började användas i undervisning i de svenska skolor i slutet av 1800-talet. De användes för att göra det lättare för eleverna att ta till sig kunskap. Innan skolplanscherna började användas fanns det väldigt lite bilder i skolan. Bilderna på planscherna visar sådant som ansågs vara viktigt för eleverna att kunna.

Ett av de viktigaste ämnena i folkskolan var kristendomsundervisning. Därför fanns det många planscher med bilder från bibeln.

De flesta barn i början på 1900-talet levde på gårdar, och familjen var mer eller mindre självförsörjande. Det betyder att de odlade sin egen mat, sydde sina egna kläder och tillverkade sina egna redskap. Därför var det viktigt för barnen att också lära sig detta. Det fanns alltså många planscher som visar hur olika sysslor på en gård går till.

Natur och årstider var två andra områden som var viktigt att kunna. Människorna levde nära naturen, och årstiderna påverkade när de kunde göra olika saker. Därför var bilder på natur och årstider var vanliga på skolplanscher.

Målning som visar Jesus som ligger död på ett vitt lakan. Runt om honom finns sörjande människor. I bakgrunden syns ett kors.
Skolplansch: Nedtagningen från korset. Julius Kronberg, 1901. Vänermuseet.

De svenska konstnärerna Julius Kronberg och Nils Asplund målade många skolplanscher runt sekelskiftet. Men behovet var så stort att många planscher köptes in från Tyskland. Efter 1970-talet har skolplanscherna ersatts med andra sorters bilder. Till exempel foton, diabilder och film. Idag hittar vi många bilder digitalt på nätet.

Vilka var lärarna?

Enligt kyrkolagen 1686 var det sockenprästernas plikt att leda undervisningen. Ofta var det klockaren som fick bli lärare.

Konstnären Robert Wilhelm Ekman har gjort en skämtsam bild av hur undervisningen gick till 1845. Eleverna gör narr av läraren som super. De busar med varandra. Och läraren har ett spöknippe redo under armen.

Illustration: Skola i Vingåker RW Ekman 1845 (Wikipedia. Public Domain)

Handgriplig stränghet hörde till lärometoden. Käppen begagnades flitigt. Mest att beklaga var de gossar, som hade trögare fattningsgåvor.

Prästen Per August Petterson skriver om sin skoltid på 1830-talet.

En skolplansch berättar

Här är en planscherna från skolmuseet i Bunge. Den har förmodligen varit en del av undervisningen. Vad tror du eleverna förr i tiden skulle lära sig genom planschen? Undersök bilden och klicka på siffrorna för att ta del av mer information.

Foto: Louice Möllerström, Bungemuseet (CC BY)

Skolplansch föreställande en tobaksodling. Svarta människor arbetar. I mitten står en vit man med en piska och övervakar arbetet.

En tobaksplanta

Denna skolplansch tillhör en serie planscher som visar utomeuropeiska plantor. Vid sidan om huvudmotivet finns därför en målning av en tobaksplanta i olika växtstadier.

Skepp och stad

Ett syfte med planschen var att ge en omfattande bild av tobaksodling. Det gjorde det möjligt för läraren att prata om olika saker. I bakgrunden finns därför en stad samt ett skepp som ska frakta tobaken till Europa.

Arbetet

I mitten av bilden får vi se hur arbetarna skördar och förbereder tobaksbladen.

Ägaren

Tobaksodlingens ägare framträder tydligast av alla i bilden. Hans pekande gest, piska och hund är tecken på att det är han som bestämmer.

Arbetare

Arbetarna på tobaksplantage var nästan uteslutande svarta. De var ofta ättlingar till de slavar som kommit från Afrika under tidigare århundraden. Vid sekelskiftet 1900 var slaveriet avskaffat i västvärlden.

Tillverkaren

Planschen är tryckt av firma F.E. Waschmuth i Leipzig kring sekelskiftet 1900. Konstnären hette Anton Goering (1836-1905).

Fundera

  • Vad finns i bilden?
  • Vad tänker du när du undersöker planschen?
  • Tror du att planschen ger en riktig bild av hur det var på en tobaksodling?
  • Tror du att våra tiders skolmaterial ger en riktig bild av allt?
Logotyp Bungemuseet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Bungemuseet

För lärare

Den här lektionen ger en inblick i hur och vad eleverna fick lära sig i skolan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Eleverna får också reflektera över hur skolplanscher speglar hur människor i Sverige såg på andra delar av världen. Lektionen kan användas som startpunkt för ett källkritiskt arbete eller som start för ett arbete kring kolonialism.