LXIV_I_Qa_3_003

Lektion

En ekonomisk berättelseLektion

Kan du räkna ut vad de sa?

1910

Stockholm

Walther och Wilhelmina von Hallwyl var två av de rikaste i Sverige i början av 1900-talet. Men hur rika var de? Och vad gjorde de med pengarna? Går det att få fram någon information ur kassaböckerna? Du får räkna ut det.

Först en liten jämförelse

En vanlig industriarbetare vid 1900-talets början tjänade ungefär 1 200 kronor om året. På den lönen skulle han betala bostad och mat för sig och sin eventuella familj. Bostaden var oftast liten, trångbodd och nedgången. Ett genomsnittligt pris för en lägenhet på ett rum och kök låg på 150 kronor om året.

HWY_Walther
Walther von Hallwyl, ca 1910. Foto: Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Industriägaren Walther von Hallwyl hade en ungefärlig årsinkomst på 980 000 kronor i början av seklet. Huset på Hamngatan 4 i Stockholm, där han bodde vintertid, kostade kring 198 000 kronor per år. Sedan tillkom kostnaden för de andra husen, tjänstefolk, resor, bilarna och så vidare.

Wilhelminas ekonomi

HWY_Wilhelmina
Wilhelmina von Hallwyl, ca 1910. Foto: Hallwylska museet/SHM (CC BY).

En del av kostnaderna stod Walthers hustru Wilhelmina för. Det var framför allt kostnader som rörde hushållet, som mat och sybehör, och löner för städpersonal med mera. Wilhelmina von Hallwyl arbetade inte för att tjäna egna pengar. Hon fick ett underhåll av sin make och fick några mindre inkomster från andra håll, till exempel räntor på bankkonton.

Kassaböckerna som ännu finns bevarade på Hallwylska museet kan ge oss en inblick i hur hushållet var. Under december 1910, till exempel, hade Wilhelmina 17 451 kr till förfogande. Den summan skulle idag motsvaras av över en miljon kronor. Märk väl att det var hennes rörelsemedel för en månad.

Kassaböckerna berättar

LXIV_I_Qa_3_009
En detaljbild av en av Wilhelminas kassaböcker. Foto: Hallwylska museet/SHM (CC BY).

Gå nu igenom Wilhelminas utgifter för december 1910 här nedan. Titta på vilken typ av utgifter det är och försök att göra dig en bild av hur livet på Hamngatan 4 var under julmånaden. Vet du inte var du ska börja? Ta en titt på saker som:

  • Vilken typ av mat verkar de ha ätit?
  • Är det några utgifter som är väldigt stora?
  • Vad kan det bero på?
  • Vilken typ av tjänstefolk har de haft i huset och vilka tjänster har de köpt in?
  • Vilka skillnader i kostnad kan du se mellan de olika julgåvorna?
  • Vad kan de bero på?
HWY_uppslag_1
HWY_uppslag_2
HWY_uppslag_3

När du har gått igenom räkenskaperna ska du skriva en dialog där två personer som omnämns i räkenskaperna är med. Deras samtal ska röra något som också framkommer i räkenskaperna, till exempel löneskillnader, matkostnaderna eller julpengen. Skriv minst tio rader text, mest en A4-sida.

Vad kostade det?

De två vanligaste metoderna för att veta hur mycket pengarna var värda förr i tiden är att jämföra mot konsumentprisindex (KPI) eller löneindex (LI). KPI ser huvudsakligen till inflationen i landet och LI till hur mycket arbete som krävs för att tjäna ihop en summa. Metoderna ger en stor skillnad. Wilhelminas 17 451 kronor för december 1910 skulle motsvara cirka 930 000 kronor med KPI men 9 750 000 med LI, en skillnad på nästan nio miljoner. Varken KPI eller LI tar hänsyn till att en kostnad alltid måste ställas i relation till individens inkomst eller förmögenhet.

(Bild: Inflationssedel från Tyskland. Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Fundera

Varför spenderar vi oftast de pengar vi tjänar, oavsett hur mycket eller litet det än är?

Koppling till skolans kursplan

Lgr22, Kunskapskrav

Eleven ställer frågor till historiska källor och för resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas trovärdighet.

Lgr22, centralt innehåll

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid.

  • Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet