Lektion

Åk 4-6

En rostig sak på museumLektion

Vad lämnar bönder för spår?

1100-tal

Öland

Kalkmålning i Fjälkinge kyrka föreställande en plöjande bonde
Kalkmålning i Fjälkinge kyrka, Skåne.
Arkeologer hittar många rostiga saker i jorden. Flera av dem hamnar på museum. När de hittar något i jorden ställer de sig en fråga. Och det är...

...vad är det för något?

Foto av en årder av järn.
Föremålsnummer 107643, Historiska museet.

Föremålet på bilden är ungefär 25 centimeter långt och gjort av järn. Det hittades vid en utgrävning i Långlöt på Öland. Vi vet att föremålet kommer från vikingatid eller tidig medeltid. Vad tror du att det är?

Jo, det är en...

...årderbill, eller årderjärn. Årder vad då för någonting? kanske du frågar. Titta på den här teckningen så förstår du lite mer.

Teckning av en årder, en gammal sorts plog
Teckning: G. Sandell

Det är spetsen nere till vänster som är av järn. Resten av årdern är av trä. Kroken på pinnen uppe till vänster är till för att spänna årdern till ett dragdjur.

Årder användes under hela medeltiden för att plöja åkrar – eller ärja åkrar, som det heter när man använder en årder. Innan man sår ut säd måste man plöja jorden. Oftast hade man oxar som dragdjur. Hästar var dyrbara och inte alla hade råd.

Årdern är inte riktigt lika bra som en plog. Plogen går djupare i marken och den välter upp jorden åt sidan. Det gör att fårorna blir djupa och breda.

För att årdern skulle riva upp jorden ordentligt var man tvungen att korsärja. Det innebar att bonden gick med årdern först åt ena hållet och sedan vinkelrätt åt andra hållet, som ett rutnät.

Svårt och hårt

Jordbruksredskap har ofta blivit tappade, glömda eller slängda i jorden. Ibland har det varit en olyckshändelse, ibland har man grävt ner trasiga saker för att bli av med dem. Och med tanke på hur många som har varit jordbrukare genom historien är det inte märkligt att arkeologer hittar så många saker.

Nästan alla människor arbetade med jordbruk under medeltiden. De flesta bodde på en bondgård. Varje familj hade sin gård och sin åker. Men man hjälptes åt med sysslor som att så och skörda. På bystämmorna, möten i byn, bestämdes när det var dags att utföra olika arbeten. Det var oftast männen som plöjde åkrarna. Var männen borta, fick kvinnorna utföra arbetet. Vid skörd hjälptes alla åt, ung som gammal.

Livet som bonde

Livet som bonde under medeltiden kunde skilja sig mycket åt, beroende på vem du var. Mer än hälften av de svenska bönderna var odalbönder. Odalbonde kallades de som ägde sin egen jord och gård. För att vara odalbonde måste du ha ärvt din jord i flera generationer. Odalbönder betalade bara skatt direkt till kungen och kyrkan.

Den andra sortens bönder var de som brukade jord som ägdes av kungen eller adeln. De betalade arrende, hyra, till den som ägde jorden. Betalningen gjorde de ofta med varor från gården, till exempel smör, kött eller bröd. I många delar av landet, särskilt i Norrland, betalade man skatt i form av djurskinn.

Arrendebönder var också tvungna att göra dagsverken åt ägaren. Ett dagsverke innebar att arbeta för hyresvärden.

Fundera

  • Vet du några jordbruksredskap som bönder använder idag? Pröva att räkna upp några stycken.
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

Bildkällor: Om inget annat anges kommer bilderna från Historiska museet/SHM (CC BY).

För lärare

I den här lektionen får eleverna med utgångspunkt i ett gammalt jordbruksredskap – årdern – veta mer om bönderna förr och ert lokala museum.