LRK_GUSTAVS_ROCKAR_INTRO
Gustav Vasa talar i Mora kyrka. (Beskuren) Adolph Tidemand, 1840. Nasjonalmuseet (CC BY).

Lektion

Gustavs rockar i LübeckLektion

Spelar historieskrivningen roll?

1700-tal

Sverige

Det är klart att Gustav Vasa hade kläder på sig. Men gör det någon skillnad vad han hade på sig? Bryr vi oss?

Detta har hänt

År 1519 skulle den danske kung Kristian II inleda fredsförhandlingar med den svenske riksföreståndaren Sten Sture och det svenska rådet. För att överhuvudtaget resa till Stockholm för att förhandla krävde Kristian II att sex svenska adelsmän skulle överlämna sig som gisslan. En i gisslan var Gustav Eriksson Vasa.

När de svenska adelsmännen kom för att överlämna sig blev de förda ombord på ett skepp och tagna till Danmark. Efter att ha avgett löfte om att inte rymma och fick de vara i fångenskap hos olika danska adelsmän. Gustav Vasa hamnade som fånge hos Erik Banner på Kalø slott. Efter ungefär ett år rymde Gustav Vasa till Lübeck.

Gustav Vasa lyckades, trots många danska protester, att övertyga rådet i Lübeck att inte återlämna honom till Danmark. Och dessutom fick han frikostiga lån för att fortsätta kampen mot Danmark i Sverige. Och resten är, som det heter, historia.

Och vad var det med det, då?

Det fanns två saker i Lübeck-händelserna som orsakade Gustav Vasa och svenskarna ett visst besvär efter det att Gustav blivit kung av Sverige. Danskarna var inte sena att påpeka det.

För det första hade Gustav Vasa lovat att inte rymma och för det andra hade han förklätt sig för att kunna rymma. Enligt dansk propaganda hade Gustav Vasa klätt ut sig till något så simpelt som en oxdrivare.

Från svensk sida försökte man motverka propagandan genom att hävda att Gustav Vasa hade klätt ut sig till munk. Det var mindre vanhedrande att vara utklädd till munk än en oxdrivare. Men det där med löftet om att inte rymma… Det valde svenskarna att inte tala om överhuvudtaget.

Idag har vi svårt att förstå hur besvärande det var för Sveriges nye kung. Men för samtiden var det tydligt. En kung som förkläder sig. En kung som är en löftesbrytare.

En sådan kung går inte att lita på.

Historieskrivningen till räddning!

Ett par hundra år senare hade Henric Jacob Sivers (1709–1758) en önskan: att få en doktorstitel. För att uppnå det var han tvungen att skriva en avhandling som smickrade svenska kungahuset och svenska akademiker. Han tog sig därför an ämnet om Gustav Vasas flykt till Lübeck.

I Sivers avhandling som publicerades 1754 påvisade han att Gustav Vasa minsann inte varit i fångenskap, utan att han varit kidnappad. De svenska adelsmännen hade inte gått med på att bli skeppade till Danmark. Sivers hävdade därför att löftet var ogiltigt, eftersom Gustav Vasa hade förts bort med våld och avtvingats löftet.

Problemet med förklädnaden var svårare att bortförklara. Sivers påstod han att två 1400-talsrockar som hängde i Lübecks stadsbibliotek hade burits av Gustav Vasa under flykten. För att få ihop historien med det faktum att det finns två rockar av samma typ utgick Sivers (felaktigt) från att rockarna bars ovanpå varandra.

Resultat

Det finns inget som tyder på att rockarna hade rönt något intresse från svenskt håll före Sivers avhandling. Efter Sivers avhandling blev rockarna däremot höggradigt intressanta för svenskar.

Fler och fler bitar av rockarna försvann i takt med att svenska turister besökte Lübeck. Jämför bara bilderna från 1750-talet med fotografiet från 1940-talet. Det är inte tidens tand som har gnagt på rockarna, utan svenska turisters saxar och knivar.

Sivers avhandling fick alltså tre resultat: han fick sin doktorstitel, Gustav Vasas ära återupprättades och rockarna slets sönder av souvenirjägare.

LRK_GUSTAVS_ROCKAR_RESULTAT
Två akvareller av Johann Philip Bleiel, ca 1750, och ett fotografi av Johannes Warnecke, 1942. Den svarta delen av rockarna är baksidan. Rockarna var tänkta att bäras med ett bröstharnesk av stål.

Hur skulle du göra?

Om Gustav Vasa var löftesbrytare eller ej, om han förklädde sig eller ej, är oftast ointressant för oss idag. Andra saker är viktigare. Men historieskrivningen spelar roll ibland. Och gamla oförrätter ur historien blir viktiga vid nationella konflikter, som sportevenemang eller krig.

Nu är det er tur att skriva ”rätt” historia. Gå först ihop i grupper om två till fyra personer. Kom sedan överens om ni ska vara på dansk eller svensk sida. Er uppgift är att vara influencers för eller emot Gustav Vasa med utgångspunkt i Lübeck-affären. Skriv, filma eller spela in en podd.

Tänk på att bakgrundsmusik, röstläge, ordval, kläder och kroppshållning påverkar budskapet som ni ska få fram.

Livrustkammarens logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Livrustkammaren