Lektion

Åk 4-6

Heliga Birgitta och pilgrimsmusslanLektion

Varför tog medeltidens pilgrimer med sig musslor hem?

1300-tal

Varnhems kloster

Målning av tre personer som är klädda i pilgrimsdräkter. Personen i mitten bär på en väska och en pilgrimsstav.
Heliga Birgitta som pilgrim. Detalj av kalkmålning från Hargs kyrka i Uppland. Målningen är gjord ca 1514. Foto: Lennart Karlsson, Historiska museet/SHM (CC BY)
Under medeltiden var det vanligt för katoliker att gå på pilgrimsvandring. Personen som gick på pilgrimsvandring kallades för pilgrim. En pilgrimsvandring innebar att pilgrimen reste från sin hemby för att besöka heliga platser. Ibland tog de med sig föremål hem, för att bevisa att de hade nått sitt mål.

Vem var Heliga Birgitta?

Heliga Birgitta hette egentligen Birgitta Birgersdotter. Hon kom från en familj med mycket makt och inflytande. På sin mors sida var hon släkt med kungafamiljen. Birgitta föddes ungefär 1303 i Uppland. Hon dog 1373 i Rom. Birgitta blev en viktig och framgångsrik person. Hon skrev böcker och predikade och hon grundade en nunneorden som kallades Birgittinorden.

I den här lektionen ska vi lära känna Heliga Birgitta lite bättre genom att följa med på några av hennes resor. Hon reste nämligen väldigt mycket, och många av hennes resor var så kallade pilgrimsvandringar.

Om pilgrimsfärder

Hur gick det då till att gå på pilgrimsvandring?

En pilgrimsvandring innebar att pilgrimen reste från sin hemby för att besöka en helig plats. Ibland låg resans mål nära ens egen by. Ibland var man borta länge. Heliga Birgitta gick på pilgrimsvandring flera gånger och var borta i många år. Ofta var målet för resan en kyrka eller katedral där det fanns heliga gravar eller reliker som pilgrimen ville se med sina egna ögon.

En relik kunde till exempel vara små delar av skelett från ett helgon. Relikerna kunde även bestå av små bitar av kläder som helgonet hade burit under sin livstid. Ofta förvarades relikerna i vackra skrin av guld eller silver med ädelstenar. Den praktfulla utsidan skulle påminna om relikens heliga och mirakulösa kraft.

Att be framför en relik var och är viktigt för katoliker. Relikerna från helgonen fungerar som ett slags länk mellan människorna på jorden och Gud och helgonen i himlen. Att röra vid en relik är att komma närmare Gud.

Hur känner man igen en pilgrim?

Här nedanför finns en bild på en väggmålning från en kyrka. Den visar Birgitta klädd som pilgrim. Pilgrimer skulle nämligen se ut på ett visst sätt. Det var viktigt att visa att man var på en helig vandring. Då fick man beskydd, mat och gratis boende i kyrkor och vandrarhem längs med vägen. Det ansågs nämligen vara en god kristen handling att visa vänlighet mot pilgrimer.

På bilden finns tre punkter med information. Klicka på punkterna och ta reda på hur man känner igen en pilgrim. Du kan lyssna på ljudet eller läsa ljudmanuset.

Målning av tre personer som är klädda i pilgrimsdräkter. Personen i mitten bär på en väska och en pilgrimsstav.

Radband

Radband används av katoliker när de ber till Gud. Om man ska be många böner kan man hålla koll på hur många böner man har bett genom att räkna pärlorna. Man håller tummen på den första pärlan medan man säger sin bön, och flyttar den till pärlan bredvid när det är dags för nästa.

Pilgrimsstav

En stav är bra att ha med sig när man vandrar till fots. Stavarna som pilgrimer har med sig välsignas av en präst eller biskop innan pilgrimen lämnar sin hemby. En välsignelse är som en lyckönskan som ger pilgrimen god tur under resan.

Pilgrimsväska

En pilgrimsväska är en speciell typ av väska som bärs av pilgrimer under medeltiden. I den kan man bära med sig en bönbok, mat eller annat som behövs för resan. Av prästen eller biskopen får man även med sig ett skrivet brev som är ett slags bevis på att man fått lov att bli pilgrim.

Fundera

  • Varför ville katoliker bli pilgrimer?
  • Vilka saker har heliga Birgitta med sig på bilden?
  • Varför tror du att en stav och en väska är bra att ha när man går på pilgrimsvandring? Kommer du på något annat som är bra att ha med när man ska resa länge?

Pilgrimsmusslan från Varnhems kloster

Musslan från Varnhems kloster

Foto: Historiska museet (CC BY)

En hel pilgrimsmussla

Foto: Historiska museet (CC BY)

Pilgrimsmusslan var symbolen för pilgrimer som besökte Sankt Jakobs grav i Santiago de Compostela. Den lilla biten av en pilgrimsmussla som hittades i Varnhems kloster har kanske kommit dit med en pilgrim som hade haft den som pilgrimsmärke. Men vad är ett pilgrimsmärke?

Pilgrimsmusslor och pilgrimsmärken

Varje pilgrimsplats hade sitt speciella pilgrimsmärke, ofta gjorda av en liten bit metall och med bild och text på sig. För det mesta var det en bild på helgonet vars reliker fanns där samt namnet på pilgrimsplatsen. Men ibland kunde det vara en mussla. Om man såg ett pilgrimsmärke fastsytt på någons kläder kunde man därför direkt veta vilken helgongrav eller helig plats personen hade besökt.

Den trasiga musslan finns på Historiska museet. Den hittades på 1920-talet. Då grävde några arkeologer på en plats där det fanns ett viktigt kloster under medeltiden. Det var Varnhems kloster. Under medeltiden bodde munkar där. De ägnade sina dagar åt att arbeta och be till Gud. Idag är klostret övergivet. Det finns bara en ruin kvar.

Sju män står framför en låg mur. Fotot är taget på 1920-talet.
Några av arkeologerna som grävde ut Varnhems kloster. De står i klosterruinen (Foto: Västarvet).

Kammusslor finns inte i Sverige. Trots det har flera musslor av den här sorten hittats på olika platser där människor bott under medeltiden. Arkeologer tror att de är pilgrimsmärken. När pilgrimer gått till en helig plats ville de nämligen bevisa att de faktiskt varit där. Därför tog man med sig någonting därifrån, som ett minne eller en souvenir över resan vars kraft skulle ge god tur på vägen hem. Den här kammusslan tror vi är en så kallad pilgrimsmussla, en sorts pilgrimsmärke.

Heliga Birgitta gick på många pilgrimsvandringar till flera populära pilgrimsplatser runt om i Europa. Kanske tog hon också pilgrimsmärken med sig hem under sina resor? Pilgrimsmusslan som arkeologer hittat i Varnhems kloster har inte tillhört heliga Birgitta, men däremot vet vi att hon har besökt platsen som har musslan som pilgrimsmärke. Santiago de Compostela.

Vart reste pilgrimerna?

På kartan finns några pilgrimsplatser som heliga Birgitta besökte. Där finns också platsen där pilgrimsmusslan hittades och ungefär den väg som en pilgrim kan ha tagit från Santiago de Compostela till Varnhems kloster. Klicka på platserna och lyssna på ljudspåren eller läs texterna om varje plats.

Zooma in på Sverige, så hittar du även Vadstena. Där låg klostret som Heliga Birgitta grundade.

Varnhems kloster

Här är platsen där Varnhems kloster en gång låg. Munkar grundar klostret redan år 1148. Nuförtiden finns kyrkan bredvid klostret kvar, men inte byggnaderna där munkarna bodde. Det är här bland klosterruinerna som arkeologer på 1920-talet hittar den lilla biten av pilgrimsmusslan. Idag finns pilgrimsmusslan på Historiska museet i Stockholm.

Vadstena kloster

Heliga Birgitta spenderar många år med att planera Vadstena kloster. Inte förrän år 1384 invigs klostret och 60 systrar och 25 bröder, alltså 60 nunnor och 25 munkar, flyttar in. Då är heliga Birgitta inte längre i livet. Många pilgrimer reser dit både under medeltiden och även idag för att besöka hennes grav. Graven blir populär eftersom heliga Birgitta helgonförklaras år 1391. Pilgrimsmärket för Vadstena kloster är heliga Birgitta som skriver i sin bok.

Rom

Rom är en väldigt viktig stad under medeltiden. Hit kommer Birgitta för första gången år 1349. Staden är fylld av kyrkor med gravar och reliker som pilgrimer besöker. Två av de viktigaste är Sankt Petrus och Sankt Paulus gravar. De båda männen lever ungefär samtidigt som Jesus. Det finns flera pilgrimsmärken från Rom. En av de vanligaste är en bild av två nycklar, vilket är en symbol för himmelens nycklar som Sankt Petrus fick av Jesus.

Nidarosdomen

Heliga Birgitta besöker Nidarosdomen år 1339. Nidaros är det äldre namnet på Trondheim i Norge. Här finns det populära helgonet Sankt Olofs reliker att titta på i katedralen Nidarosdomen. Sankt Olof är det mest populära helgonet i Norden under medeltiden. På pilgrimsmärket syns antingen Sankt Olof sittandes på en tron med en yxa i ena handen och ett äpple i den andra, eller så består märket av en liten yxa.

Jerusalem

Heliga Birgitta anländer till Jerusalem år 1372, och här hon får en uppenbarelse från jungfru Maria, Jesus mamma, om hur det gick till när hon födde Jesus. Jerusalem är en helig stad för både kristna, muslimer och judar. Det var där som Jesus bodde för 2000 år sedan, och Jesus är en väldigt viktig person för kristna eftersom han anses vara Guds son. Ett vanligt pilgrimsmärke för Jerusalem är ett palmblad.

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela i Spanien är en av de populäraste pilgrimsplatserna under medeltiden och lockar tiotusentals pilgrimer varje år. Birgitta är här år 1341. I den stora katedralen i staden finns skelettet efter en av Jesus vänner, helgonet sankt Jakob. Symbolen för sankt Jakob är en mussla. Det är därför vi idag i Sverige kallas den här sortens mussla för pilgrimsmussla eller Jakobsmussla. Pilgrimsmusslan är även en vanlig symbol för kristna pilgrimer.

Från Vadstena till Santiago de Compostela

Ungefär så här färdades heliga Birgitta på sin pilgrimsresa till Santiago de Compostela.

Fundera

  • Vilka bodde på platsen där arkeologer hittade den lilla biten av pilgrimsmusslan?
  • Hur ser pilgrimsmärkena ut för de olika pilgrimsplatserna?
  • Varifrån kommer pilgrimsmusslan och vad är den en symbol för?

Pilgrimer i främmande land

En pilgrimsfärd på medeltiden var ett stort äventyr. Det var svårt, dyrt och farligt att resa. I nästa ljudspår får du höra mer om pilgrimsresor. Du kan också välja att läsa ljudmanuset.

Pilgrimer i främmande land

Nu har ni fått följa med heliga Birgitta till några pilgrimsplatser som hon besökte när hon var i livet. Tänk att pilgrimsmusslan kommer ända från Santiago de Compostela i Spanien! Som ni såg så sträckte sig pilgrimsvägarna över stora delar av Europa och ibland längre än så. Heliga Birgitta förberedde förmodligen sina resor mycket noga. Det var mycket man behövde tänka på innan man for, framförallt om man skulle resa långt bort. Som tur var fanns det guideböcker som berättade vad som var viktigt att tänka på. I en av guideböckerna om pilgrimsfärder till Jerusalem står det att det krävs ”en säck tålamod, en säck silver, och en säck tro” för en pilgrimsresa! Varför det? Jo, en säck tålamod för att det tog lång tid. En säck silver för att det var dyrt. Och en säck tro för att resan kunde vara farlig.

Om vi ska förstå hur det skulle ha varit att genomföra en pilgrimsvandring under medeltiden måste vi tänka tillbaka på hur människor levde då. Många var bönder och hade förmodligen inte alls råd att rida till pilgrimsplatsen, utan gick till fots. Rika personer, som heliga Birgitta, red på häst eller åkte båt en del av vägen. Kläderna var gjorda av ylletyg och behövde skydda mot vind, regn och kyla. Skorna var tillverkade av tunt läder, kanske hade man ont i fötterna när man lade sig ned för att sova om kvällen? Förhoppningsvis sov man i en kyrka eller på ett vandrarhem, men annars fick man sova utomhus. Mat var såklart lika viktigt som idag, och den tillagades över öppen eld.

En del pilgrimer fick aldrig återse sina hem igen, utan dog i sjukdomar på väg till pilgrimsplatsen. När heliga Birgitta levde härjade till exempel digerdöden i Europa. Kanske såg hon att många dog i pest, eller red förbi övergivna byar där alla invånare dött i den smittsamma sjukdomen. Det fanns också en risk att man blev överfallen och rånad av tjuvar och rövare. Många pilgrimer valde därför att resa i grupp för att undvika den sortens bekymmer.

Trots riskerna ville människor gärna ut på pilgrimsresor. Det fanns säkert många anledningar till varför katoliker valde att bli pilgrimer. Att komma närmare Gud och se reliker var en viktig del. Kanske var det också spännande att uppleva något helt nytt och se platser man aldrig sett förut. Pilgrimerna passerade ibland flera länder och mötte människor från helt andra platser än Sverige. Man hörde språk man inte hört förut, och såg att människor levde på olika sätt runtom i Europa. Säkert hade man spännande historier att berätta när man kom hem till sin by. Kanske var det ibland svårt att förstå varandra när man inte talade samma språk, och möjligen kunde det ibland kännas ensamt att vara en pilgrim i främmande land. Och faktum är att ordet “pilgrim” kommer från ett latinskt ord, “peregrinus”, som betyder just “främling”.

Heliga Birgitta gick på sin sista pilgrimsvandring när hon var 70 år gammal. Det var när hon besökte Jerusalem. Efteråt reste hon tillbaka till Rom där hon tidigare bott i många år. Då var hon utmattad och sjuk, och dog bara en kort tid senare. När heliga Birgittas kropp fördes tillbaka till Vadstena tog det hela sju månader att resa tillbaka till Sverige. Nästan tjugo år efter sin död blev hon helgonförklarad, alltså utnämnd till helgon, av påven i Rom. Idag finns heliga Birgitta begravd i Vadstena kloster och pilgrimer kommer fortfarande varje år för att komma nära helgonet. Undrar vad heliga Birgitta skulle ha tänkt och tyckt om hon vetat att hon efter sin död skulle helgonförklaras och att hennes egen grav i Vadstena skulle bli en väldigt populär pilgrimsplats ända i vår tid?

Fundera

  • Vad tror du var svårt med att gå på pilgrimsvandring under medeltiden? Vad tror du var spännande?
  • Tror du att alla människor under medeltiden hade råd med en flera år lång pilgrimsvandring?
  • Kan vi vara helt säkra på att pilgrimsmusslan som hittades i Varnhems kloster faktiskt kommer från Santiago de Compostela?
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För lärare

Den här lektionen handlar om vad pilgrimsresor hade för betydelse för människors religiösa liv under medeltiden. Utgångspunkten är de resor som Birgitta Birgersdotter, Heliga Birgitta, gjorde under sin livstid.