Lektion

Åk 4-6

I Herrens år 1499Lektion

Vad kan en stentavla berätta?

1499

Glimmingehus, Skåne

Foto av Glimmingehus i Skåne.
Foto: Glimmingehus/RAÄ (CC BY).
Glimmingehus. Den bäst bevarade borgen från medeltiden i Norden. En riktig riddarborg! Den byggdes år 1499 av adelsmannen Jens Holgersen Ulfstand som bostad och försvar.

Glimmingehus

Glimmingehus fungerade både som skrytbygge och som en enorm bondgård med eget försvar. Det var ett samhälle i miniatyr och krävde mycket tjänstefolk. De arbetade med mat, kläder och andra hantverk. Efter hand blev borgen omodern och opraktisk. Några hundra år efter Jens död blev den förråd för säd, för att sedan på 1900-talet bli fornminne och museum.

Tryck föreställande ingångsportalen på Glimmingehus
Ingången med stentavlan. Teckning av Fr. Richart ur Skånska Herregårdar, 1861 (Public domain).

Ovanför ingången finns en stor stentavla. Den har en massa spännande kunskap att ge oss – som hur personerna bakom Glimmingehus ville berätta om sig själva, hur livsvillkoren varierat för människorna på platsen, samt om vilka kontakter de hade i Norden och Europa.

Till bygget av borgen tog Jens hit den tyske stenhuggaren Adam van Düren. En stor del av stenen hämtades från Gotland. Det kunde Jens lätt fixa, då han skötte ön åt Danmarks kung. Så Glimmingehus är en skånsk borg, byggd i Danmark av en tysk person, med sten från Gotland, som då var danskt!

Stentavlan

Jens lät Adam göra en stor kalkstentavla, som skulle sitta ovanför ingången med saker han tyckte att alla som besökte hans borg skulle ha klart för sig. Han använde både bild och text för att förmedla sitt budskap. Figurerna består av en riddare i mitten med två adelskvinnor på varsin sida. Alla har hjälmprydda vapensköldar vid sina fötter med symbolen för sin släkt på.

Vi tror inte att figurerna ska föreställa en särskild person, utan att de visar vilken sorts människa det rör sig om. Ovanför varje figur finns en text som är svår att se och läsa på tavlan. Här nedan kan du se vad där står:

Bild föreställande en stentavla från 1499 med figurer och inskriptioner.
Detaljbild av stentavlan på Glimmingehus

Holgerd

”I Herrens år 1495 S:ta Elisabets dag (19/11) då dog jag på Visborg och ligger begravd i Tommarps kloster”. Holgerd var Jens första fru och hon tillhörde den mäktiga släkten Brahe. De fick dottern Christence tillsammans. När Glimmingehus började byggas så hade Holgerd varit död i fyra år. Att begravas i en klosterkyrka var det absolut finaste och många mäktiga personer under medeltiden gjorde på detta sätt. Vi vet väldigt lite om Holgerd och samma är det för Jens andra fru, Margareta. Det beror på att det inte finns lika mycket texter och föremål från medeltiden som kan ge oss kunskap om adelskvinnor, som det finns för männen.

Detaljbild av stentavlans mittendel

Jens

"I Herrens år 1499 dagen efter S:ta Valborgs dag (2/5) då lade jag, Jens Holgersen, första stenen i grunden till detta hus." Jens var en av Danmarks rikaste män. Han var van vid strider och att styra över människor. När Glimmingehus byggdes var han länsherre över Gotland. Han samlade då in skatter och skötte försvaret. Öborna klagade på hans höga skatter och Hansan, det tyska handelsförbundet, på hans sjöröverier. Jens använde hårda straffmetoder. Den som bröt mot gårdsrätten kunde få en kniv i handen eller kastas levande på eld. Jens blev senare amiral för den danska flottan. Som sjökrigare slogs han mot Hansans skepp ute på Östersjön. På hans vapensköld syns taggarna som namnet Ulfstand (vargtand) tros komma ifrån.

Stentavlans högra del

Margareta

"I Herrens år 1498 S:t Olofs dag (29/7) då gjorde Jens Holgersen sitt bröllop med Margareta Arvidsdotter på Visborg slott." Margareta var Jens andra fru. Hennes far var en av Nordens rikaste personer. Hon kom från Småland och var svensk till skillnad från Jens och Holgerd. Hennes nyckelbälte visar troligen att det är hon som är den aktuella borgfrun. Margareta ansvarade för allas hälsa, trädgården, personalfrågor, samt sina barns uppfostran och utbildning. Att få barn som kunde ärva rikedomen var en viktig uppgift. Familjens barn fick lära sig att läsa och skriva. De skulle kunna föra sig med andra adliga. Pojkarna fick träna fäktning och skytte. Flickorna fick lära sig att sy vackra tyger och om läkeörter.

Kalkmålning föreställande en riddare med familj

Adel

Adeln var en mycket mäktig och rik samhällsgrupp. De hade imponerande byggnader, exklusiva kläder och dyr mat med importerade kryddor. En adelsman var befriad från skatt, mot att han ställde upp i rustning till häst för kungens strider. En sådan person var en riddare. Ofta fick de områden, förläningar, av kungen där de skulle sköta försvaret och samla in skatt. Adelskvinnor giftes ofta bort för att förbinda mäktiga släkter. De kunde ha hand om barnens undervisning, slottsträdgården, samt ekonomin. Om en adelskvinna inte blev gift, så blev hon ofta nunna i ett kloster.

Vapensköldar för släkterna Ulfstand och Trolle

Heraldik

Adeln ville visa sin makt. Släkterna hade därför en särskild symbol, en vapensköld. Då dessa först kom till för att visa vem som var vem i strid, så skulle de ha enkla mönster och färger, så att de syntes på håll. Vapensköldarna blev en id-bricka som även användes i andra sammanhang – som i kyrkan, på dokument, eller på sina egna byggnader. Ibland kom släktnamnet från sköldsymbolen, som med Jens släkt Ulfstand, medan i Margaretas fall så kom symbolen från släktnamnet Trolle.

Bilden på stentavlan kommer från Hendes Majestæt Dronningens Håndbibliotek i Danmark. Texten på tavlan är faktiskt dansk, eftersom Skåne var danskt. Språket som talades var dåtida skånska, en Östdansk dialekt. Du kanske undrar hur det lät?

Här kan du höra hur Jens kan ha talat. Texten är inspelad av Ola Svensson, språkvetare och arkeolog, fil. Dr.

Stentavlan på Glimmingehus

Anno domini 1499 annen sancte valborge dagh tha lade jak iens holgerson første stenen i grvndvalen i thet hvs. Anno domini 1495 sancte elsebe dagh tha døde iak holger axels dotter pa visborgh ok ligger i tomorpe closter. Anno domini 1498 sancti olavi dagh tha giorde iens holgerson sit brøllop ok met margreta arvits dotter pa visborg.

Folket på Glimmingehus

Kopparstick från 1680 av Glimmingehus
Kopparstick av Glimmingehus. Gerhard von Buhrman, 1680 (PD).

Hur var det att arbeta på Glimmingehus i början av 1500-talet? Vilka arbetsuppgifter fanns och vad fick de för lön och mat? Hör om personer som svenner, fatabursfrun och kocken! 

Fundera

  • Om någon annan än Jens beställt tavlan om honom – hur tror ni den skulle ha blivit? Hur tror ni tjänstefolket på Glimmingehus skulle ha gjort den? Eller tyska Hansan?
Logotyp Riksantikvarieämbetet Glimmingehus

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Riksantikvarieämbetet Glimmingehus

För lärare

Vad kan stentavlan på Glimmingehus säga om hur familjen som bodde där ville framställa sig själva och sin betydelse? Och vad berättar den för oss om levnadsförhållanden på 1400-talet?