Gustaf Cederström: Karl XII:s likfärd.NM 1363

Lektion

Åk 7-9

Karl XII:s likfärd – fakta eller fake news?Lektion

Hur sann är en bild?

1800-tal

Paris, Frankrike

Målningen Karl XII:s likfärd har funnits i många skolböcker genom åren. Generationer av skolelever har sett den här storslagna bilden. Men vad hände egentligen den där kalla vintern år 1718?

Om målningen

Målningen liknar en stillbild ur en film. Det är gråkallt och en isande vind drar fram genom landskapet. En blå fana med Karl XII:s monogram fladdrar i den hårda vinden. Kriget är förlorat. De sårade och slagna karolinerna är på väg hem över fjället från Fredriksten (nuvarande Halden) den kalla vintern 1718. Deras härförare och kung är död och Sveriges tid som stormakt är över.

Konstnären Gustaf Cederström som har målat bilden gjorde sin version av händelsen drygt 160 år efter att den ägde rum. Han arbetade medvetet och noggrant med att iscensätta detta ögonblick. Han ville att målningen skulle uppfattas så övertygande och verklig som möjligt. Han gjorde noggranna förberedelser och målningen innehåller många trovärdiga detaljer.

Trots allt detta är målningen långt ifrån en historisk korrekt skildring. Helheten är istället en fantasi baserad på en historisk händelse precis som många andra historiemålningar. Målning finns på Nationalmuseum i Stockholm.

Kung Karl XII (1682–1718) har i olika tider och av olika grupper använts som symbol för Sverige och ”svenskhet”. Karl XII:s likfärd målades under en tid när nationalismen växte sig stark i hela Västeuropa.

I historiemåleriet på 1800-talet valde man det som då ansågs vara viktiga händelser i Sveriges historia för att skapa bilden av en nationell identitet. Än idag förekommer 1800-talets historiemålningar som illustrationer i skolböcker och formar vår syn på historien. Men vems historia skrevs egentligen?

Originalet

Målningen på Nationalmuseum är faktiskt den andra versionen som Cederström målade av samma motiv. Den första målningen gjordes några år tidigare i Paris och ställdes ut på världsutställningen i Paris 1878. Målningen gjorde succé och köptes av en rysk storfurste, vilket upprörde många i Sverige. Man startade då en så kallad ”fosterländsk insamling” och lyckades samla in 11 000 kronor. På så sätt kunde man beställda en till målning av konstnären. Den första versionen kom till Sverige i samband med ryska revolutionen och finns idag på Göteborgs Konstmuseum.

En bild i närbild

För dåtidens historiemålare var det viktigt att skapa dramatiska och övertygande bilder som skulle väcka känslor hos de som tittade och få de att leva sig in i händelsen.

Gustaf Cederström var influerad av konstnären Ernest Meissonier och hans syn på historiemåleri. Meissonier ansåg att historiemålningarna skulle ge betraktaren en känsla av att konstnären själv hade varit där och upplevt det han målat. För att öka känslan av ”dokumentär sanning” så rekommenderade Meissonier en dämpad gråskala som skulle ge associationer ett svartvitt fotografi.

I den här målningen ville Cederström skapa en scen, ett ögonblick, som skulle förmedla hela berättelsen i en enda bild. Cederström iscensatte och arbetade nästan på samma sätt som en film- eller teaterregissör. Han skissade och gjorde till exempel små soldater av vax som han placerade ut på en målad kuliss för att pröva sig fram hur han skulle komponera bilden.

Klicka runt i bilden och se vilka konstnärsknep Cederström har använt sig av för att iscensätta sin bild av den här historiska händelsen.

Oljemålning av en lång rad soldater som bär en bår med en död människa i snöstorm.

Mäktig målning

Det här är en av Nationalmuseums mest kända målningar. De flesta som besöker museet lägger märke till den inte minst på grund av dess storlek: med ram mäter den 3,5x4,5 meter.

Nästan allt historiemåleri skapades i stora imponerande format gjorda för att hänga på museer och andra offentliga platser. Storleken var också ett bra knep för att få publiken att verkligen bli drabbad av bilden och få en stark känsla för bildens budskap.

Historiespaning

Sök sanningen kring händelsen och anta en kritisk blick. Hur det gick till när Karl den XII blev dödad och fraktades tillbaka till Sverige? Och hur var det med dunkudden egentligen?

Lyssna på ljudspåret Karl XII:s likfärd (finns också som text).

När du har lyssnat, titta på målningen igen. Hur har din blick på målningen förändras nu när du vet mer om händelsen?

Karl XII:s likfärd

Året är 1718.

Karl den XII och den svenska armen har inlett ett andra fälttåg mot Norge. De befinner sig vid fästningen vid Fredrikshald, nuvarande Halden. Snart är det förhoppningsvis dags för kungen och de krigströtta soldaterna att äntligen få återvända hem till Sverige efter att ha varit ute i krig i hela 18 år, i det som senare blev känt som Det stora nordiska kriget. Men innan dess är målet att belägra Fredrikstens fästning i ett försök att tvinga Fredrik IV, kung av Danmark-Norge, till fred.

Anfallet påbörjades redan i slutet av oktober. Nu är det söndag, den 30 november, någon gång mellan klockan nio och tio på kvällen. Kungen har just ätit sin aftonmåltid. Trots den häftiga eldgivningen stäcker han upp sitt huvud över kanten i en av löpgravarna, för att spana ut mot fienderna.

Det är då det händer.

Ett dödande skott faller och träffar kungen. Kulan forcerar genom hans huvud, in genom hans vänstra tinning och ut genom tinningbenet på höger sida. Döden blir omedelbar.

Nyheten om att kungen blivit skjuten till döds hölls först hemligt. I månenssken bars den döda kroppen, dolt på en bår, från löpgraven till norska Tistedalen där kungen hade sitt högkvarter. Där snickrades det en enkel kista av furu för den döda kungens kropp. Eftersom vägen var allt för dålig för att kunna dra en likvagn, bar man kistan den första biten mot den svenska gränsen.

Så småningom kunde kistan färdas på en vagn dragen av hästar. Vägen var hård av frosten och den skakiga färden gick sakta vidare mot Uddevalla. Det dystra och slitna liktåget bestod av närmare 300 personer och 470 hästar.

Den 13 december anlände liktåget till Uddevalla där Ulrika Eleonora, kungens syster, utropades till ny regent över Sverige. I Uddevalla balsamerades också kungens kropp. Den enkla kistan byttes mot en ny, gjord av ek, som kläddes med svart sammet. Guldfärgade band och fransar fästes i kistans kanter och hörn. En ny vagn införskaffades och täcktes med svart tyg för den fortsatta färden mot Stockholm.Långsamt och sakta gick likfärden vidare via landsvägen och passerade städer och byar, gods och gårdar.

Den 27 januari nådde likfärden äntligen utkanten av Stockholm och Järva krog. Där byttes kungens likvagn en sista gång till en större och ståtligare som var svartklädd på både ut- och insidan, och som drogs av sex svartklädda hästar. Likfärden gick den sista sträckan genom Stockholms stad till Karlbergs slott där liket ställdes ut för allmän beskådning och fortsatte sedan till Riddarkyrkan innan det var dags för den kungliga begravningen.

Karl XII gav sig ut för att strida för sitt land endast 18 år gammal. Nu, 18 år senare, återvände han till huvudstaden, död i en kista. Den svenska stormaktstiden var över.

Är du nyfiken på ännu mer? Samla mer fakta kring Karl XII:s död och likfärd. Använd olika källor som nationalencyklopedin, andra uppslagsverk, historieböcker, internet, historiepoddar m.m.

Tips! Extra lyssning, podden Verket, avsnitt 2, Karl den XII Likfärd av Gustaf Cederström

Diskutera

  • Hur sann är Gustaf Cederströms målning? Fakta eller fake news?
  • Vilka samtida händelser lyfts idag i media? Vems perspektiv, blick och vinkel färgar vår uppfattning av olika händelser?
  • Om du skulle göra en bild av en viktig historisk händelse idag, vilken händelse skulle du välja? Hur skulle den se ut?
Nationalmuseums logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Nationalmuseum

För lärare

Den här lektionen handlar om historieskrivning, bilders makt och hur det påverkar vår syn på en historisk händelse. Eleverna får med kritisk blick utforska en historiemålning och undersöka relationen mellan fakta och fiktion.