Lektion

Kunskap är makt, organisation ger styrka!Lektion

Varför ville kvinnorna i Gävle ha en egen fana?

1900-talet

Gävle

Röd fana med ett kvinnorporträtt i en sol och texten "Kunskap är makt. Organisation ger styrka."
Foto: Evelin Skoglund, Arkiv Gävleborg (CC BY)
Den röda fanan med texten ”Kunskap är makt. Organisation ger styrka.” har tillhört Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb. Den är tillverkad i ett fint ylletyg. Motivet är unikt för den här fanan och visar ett porträtt av Louise Michel, en fransk revolutionär, anarkist, författare och lärare. Hur gjorde kvinnorna för att samla in pengar till fanan? Och vad diskuterades på deras möten?

Fanan i arkivet

Gefle kvinnoklubbs protokollbok

Föreningarna som växte fram i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet har haft stor betydelse för den svenska demokratins utveckling och för hur vårt samhälle ser ut idag. Var du medlem i en förening hade du en röst när beslut skulle fattas. Det var viktigt att skriva protokoll vid alla möten som hölls så att alla medlemmar skulle kunna vara informerade och delaktiga i beslut.

En äldre bok ståendes med ett par vita handskar liggandes bredvid.

Foto: Evelin Skoglund, Arkiv Gävleborg (CC BY)

Rösträtt

När Gävle socialdemokratiska kvinnoklubb bildades var det väldigt få som hade rätt att rösta i riksdagsval i Sverige. För att få rösta måste man uppfylla vissa grundläggande villkor, så kallade streck. Villkoren handlade om kön, ålder och ekonomi. Strecken gjorde att kvinnor, egendomslösa och människor med vanliga yrken inte fick rösta. I riksdagsvalet 1872 var det bara 5 % av Sveriges befolkningen som fick rösta.

Rösträttsrörelser växte fram i slutet på 1800-talet. Det fanns flera föreningar som kämpade för lika rösträtt för alla medborgare i Sverige. De var öppna för olika politiska inriktningar, men det var främst liberaler som var drivande och hade ledande roller. Sveriges allmänna rösträttsförbund grundades 1890 och ett antal år senare 1902 grundades Landsföreningen För Kvinnans politiska Rösträtt (LKPR) som särskilt kämpade för att kvinnor skulle få rösträtt. Det fanns många kvinnliga rösträttsföreningar runt om i landet som på lokal nivå kallades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR). Det var inte bara i de särskilda rösträttsföreningarna som rösträtten diskuterades, utan även i de politiska partierna. Det gjorde även kvinnorna i den i socialdemokratiska klubben i Gävle 1904 även om det inte var deras huvudsyfte.

Faninvigningen

I kvinnoklubbens protokollsbok kan vi läsa att de fortsätter att samla in pengar till fanan. De gör olika insamlingar och tar upp kollekt på sina möten. De ordnar fester med dans som de tar upp inträde till. Herrar får betala 50 öre och damer 35 öre. Överskottet från festerna går till fanan. De fortsätter även att planera för faninvigningen som de tänker ha söndagen den 17 april 1904. De fortsätter att diskutera olika förslag på lämpliga talare till faninvigningen. Det kommer flera förslag: Herr C.M Lundberg, Fru Anna Sterky och Kata Dahlström. De bestämmer sig för att de helst vill ha Kata Dalström och så blir det.

När fanan är klar och ska invigas är de stolta och tar därför ett fotografi på sig själva och på fanan. Fanan användes vid Första Maj-demonstrationen och kvinnorna från den socialdemokratiska kvinnoklubben fick gå allra längs fram i demonstrationståget så budskapet Kunskap är makt, organisation ger styrka syntes tydligt.

Arton kvinnor sittandes framför en fana.
Gävle Socialdemokratiska kvinnoklubb fotograferade sig vid faninvigningen den 17 april 1904 Foto: Giselsons Atelier i Gävle (PDM).

Kata Dalström

Kata var medlem i Stockholms allmänna kvinnoklubb och därmed också i Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, SAP. Hon hade flera framträdande roller och år 1900 blev hon den första kvinnan i partistyrelsen. Vid flera tillfällen, vid strejker och demonstrationer hamnade hon i konflikt med myndigheter när hon kämpade för att arbetare och kvinnor skulle få bättre arbetsförhållanden och allmän rösträtt. Hon var en mycket skicklig, populär och ofta anlitad talare som reste runt i hela Sverige. Det kunde vara med tåg eller bil, men hon kunde också åka spark eller gå till olika platser. Det var inte alltid som lokaler uppläts till arbetarnas möten så då fick dessa hållas utomhus. En sten kunde fungera som talarstol till Kata när hon höll sitt tal.

Olof Danielssons arkiv

Kata Dalströms invigningstal

Del av Kata Dalströms invigningstal inläst av Cecilia Olsson


Fanan är ju den symbol, kring vilken alla som kämpa, samla sig till kamp för fosterlandet eller för idéerna. Så har också arbetarna sin fana, sin internationella symbol som är röd som blod, röd som morgonrodnadens soliga skyar, bebådande den dag som ska gå upp för de arbetande miljonerna. När vi se den röda fanan svaja för vinden, så vet vi att det är målmedvetna arbetare som höjt den för att visa väg och att det är vår plikt att slå vakt omkring den. Men vi måste också förstå att det inte är nog med att ha denna symbol av enande kraft- vi måste också ha målet klart för oss och utan tvekan sträva mot densamma.
Må täckelset falla för denna fana, som för första gången framträder som den symbol, kring vilken kvinnor samla sig till kamp vid männens sida för frihet, jämlikhet och broderskap!

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Arkiv Gävleborg

För lärare

En lektion där eleverna får en inblick i hur folkrörelser kunde växa fram, arbeta och vad Gävle kvinnoklubb tog upp på sina möten.