Lektion

Människor och maskinerLektion

Hur var det? Berätta.

Ca 1900

Norrköping

Skulle du resa 120 år tillbaka i tiden och träffa en jämnårig person, skulle ni inte ha mycket gemensamt. Åtminstone inte om den personen var textilarbetare. Inget studiebidrag, ingen månadspeng, ingen semester och ingen fritid på det sätt vi har idag, långa arbetsdagar och… Ja, du kan lyssna själv.

Tre röster

I Norrköpings textilfabriker arbetade tusentals människor. Kvinnor, män och barn. Lyckligtvis finns flera intervjuer med fabriksarbetare, så att vi kan få veta hur det var. Lyssna till tre av dem: Valborg, Gösta och Linnéa. De talar om sin barndom och arbetet på fabriken.

Barndom

Ett litet rum med en spis. Vid ett bord sitter tre barn och en kvinna.

Arbete

NKPG_VID_MASKINEN_ARBETARE

Uppgång och fall

I mitten av 1800-talet stod Norrköping för 72 procent av allt svenskt kläde. Över hälften av alla industriarbetare arbetade med textil. Ändå var det början på Norrköpings nedgång som textilstad. När Första världskriget utbröt innebar det problem för såväl import som export. På 1930-talet kom den ekonomiska världsdepressionen. När det var som värst gick ungefär 10% av alla arbetsföra norrköpingsbor utan arbete.

En stor maskinhall med hundratals vävmaskiner. Bland maskinerna står några kvinnor och män.
Norrköpings bomullsväveri AB, ca 1900. Foto: Norrköpings stadsmuseum (Public Domain).

Ännu 1940 sysselsatte textilindustrin mer än hälften av Norrköpings arbetskraft. Alldeles efter Andra världskriget kom en försiktig framtidsoptimism men redan på 1950-talet slogs större delen av den svenska textilindustrin i spillror. Med ökad konkurrens, minskat intresse för ylletyger och låga tullar på importerade textilvaror från låglöneländer blev krisen ett faktum. År 1950 hade Norrköping 54 textilfabriker med 6 600 anställda. Mer än hälften hade försvunnit innan 1960. I april 1970 lade den sista fabriken, YFA, ner sin verksamhet.

En kvinna med uppsatt hår och vitt förkläde som tittar mot kameran. I högerhanden håller hon en skyttel och hon står framför en vävmaskin.
Väverskan Hanna Keller på Tuppens fabrik, 1910. Foto: Norrköpings stadsmuseum (Public Domain).

Även om vävstolarna har tystnat sedan länge i Norrköping går textilindustrin för högvarv. De allt snabbare skiftningarna i modet och den stigande efterfrågan på billiga tyger ökar ständigt i världen. Idag tillverkas de flesta av våra kläder i stora fabriker i Sydostasien. Lönerna är lägre och kraven på arbetsskydd och fackliga rättigheter betydligt mindre än i Sverige.

Textilindustrin är nu som då en mycket smutsig bransch med stora konsekvenser för miljön och för de människor som arbetar inom industrin. Många av de problem som Norrköping hade med låga löner, långa skift, smuts, gifter och arbetsskador har inte försvunnit, de har bara flyttat till andra platser på jorden. Det är någon annan som får betala när kravet på billiga kläder och konsumtion växer.

Fundera

Varför var många barn tvungna att arbeta i Sverige förr i tiden?

Norrkopings_stadsmuseum_logga

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Norrköpings stadsmuseum

För lärare

Hur var det egentligen för en arbetare i ett väveri? Följ med på en lektion om människors levnadsvillkor i en föränderlig tid.