Lektion

Åk 4-6

Mer än ett kilo silverLektion

Vad kan en silverskatt berätta om hur Sverige blev kristet?

1000-1100-tal

Gamla Uppsala

Silverskatten från Uppsala.
I det här materialet får du undersöka en silverskatt. I skatten finns ledtrådar till hur det gick till när människor i Sverige bytte religion, från asatro till kristendom.

Ett märkligt fynd

När en bonde och hans dräng skulle fylla igen ett dike sommaren år 1891 fann de en silverskatt i Gamla Uppsala. Fyndet bestod av flera glänsande föremål: skålar, kedjor redskap och ett vackert kors. Föremålen hade legat gömda i marken i omkring 1000 år. Förmodligen är de tillverkade mellan 1050 och 1150, det vill säga i övergången mellan vikingatid och tidig medeltid.

Gamla Uppsala

Byn där man hittade skatten heter idag Gamla Uppsala. Platsen var under vikingatiden och medeltiden en plats för makt. Det var också en plats där människor samlades för att dyrka gudar, först de gamla asagudarna och sedan den kristna guden. Redan under tidig järnålder kom en mäktig kung att bosätta sig på platsen och platsen fick namnet Uppsala.

Kungen byggde en stor by med en stor kungshall, rika bondgårdar, hantverkare, hirdmän (kungens soldater) och ofria trälar som slet på åkrar och i verkstäder. Kungen hade inte bara makt över sådant som rörde människornas värld, han ansågs också ha en särskild kontakt med gudarna. Enligt de gamla sagorna var guden Frej Uppsalas första kung.

Prästen Adam av Bremen (Tyskland) berättar år 1075 att alla som tillhörde Svearna reste till Uppsala vart nionde år för att ge gåvor till gudarna. Gåvorna bestod av nio djur av varje sort: nio hästar, nio tjurar, nio tuppar osv. Även människor kunde ges som gåvor – offras till gudarnas ära.

På resor under järnåldern kom människor ifrån Norden att träffa kristna. Handelsmän tog hem kristna symboler och idéer. Men det tog lång tid innan människorna runt Uppsala blev kristna och slutade ge gåvor till sina gamla gudar.

I början av 1000-talet kom flera kungar att döpa sig och deras sällskap att bli kristna. Trots det var det många bland folket som fortfarande höll kvar vid sina gamla gudar och traditioner. Det berättas att både kung Anund Jakob (under 1000-talets mitt) samt kung Inge den äldre (1080-tal) jagades bort från Uppsala, eftersom de inte ville offra till Oden, Tor och de andra asagudarna.

Inges svåger, Blot-Sven, gick däremot med på att leda offren till asagudarna, därför fick han bli kung istället. Senare kom kung Inge tillbaka och blev kung på nytt efter att ha bränt ner Blot-Svens kungsgård.

Silverskatten är ifrån denna oroliga tid, då kungar slogs om både makt och tro.

Vad fanns i skatten?

Här nedan finns en bild på silverskatten. Skatten består av mer än ett kilo silver och finns i dag på Gamla Uppsala museum. Eftersom arkeologer inte kunnat titta ordentligt på platsen där föremålen lades ned för ungefär 1000 år sedan vet vi inte om vi funnit hela skatten eller om flera föremål fortfarande kan ligga kvar i jorden.  

Silverskatten i Gamla Uppsala kan vara tillverkad i Uppland. Men silversmeden har troligtvis sett och inspirerats av föremål från andra delar av Europa. De fem silverskatter som hittats i Uppland skiljer sig lite från andra. Därför tror forskare att de istället skulle kunna ha grävts ned för att markera att man lämnade den gamla tron och övergick till kristendom.

Undersök föremålen som finns i silverskatten genom att klicka på bilden här nedanför. 

Silverskatten från Gamla Uppsala.
Detalj av ett dräkthänge i silver. Tre små prydnader hänger från kedjor.

Dräktspänne

Det här smycket fäste kvinnan på sina kläder med hjälp av en nål. Ifrån spännet fanns det kedjor som var och en höll ett verktyg. En trubbig syl för fint skinnarbete, en örslev för att göra rent öronen och en hålslev som vi inte känner till användningen för. Vad tror du fanns på de sista, avbrutna kedjorna?

Bak- och framsidan av ett relikkors av silver.

Relikkors

På korsets ena sida syns den korsfästa Jesus. Han har ett litet latinskt kors och en hand ovanför huvudet. På baksidan finns fem helgonbilder. Jungfru Maria syns i mitten och de fyra evangelisterna, som enligt kristen tradition ska ha skrivit Bibelns nya testamente, runt om. Korset har burits som ett hänge och kan öppnas för att det ska gå att lägga en relik inuti. En relik är ett heligt föremål som Jesus eller ett katolskt helgon varit i kontakt med. Detta kors är tomt.

Detaljer av silverkedjor.

Kedjor

Skatten innehåller flera fina kedjor som troligen burits runt halsen. Två av kedjorna har djurformade ändar, den tredjes ändar har ett spiralformat mönster och den fjärde har en stor ring där ett hänge kan ha suttit.

Från fjärran länder

Silverskatten visar att människor i Gamla Uppsala hade kontakt med stora delar av den då kända världen och påverkades av många andra kulturer.

Undersök kartan och fundera över vilka saker i silverskatten som kan ha koppling till kristendomen och vad som snarare hör till äldre, skandinaviska traditioner.

Mosaik från Haga Sofia i Istanbul.

Bysantinska riket

Under sina resor österut kom människorna från Mälardalen att möta nya kulturer och seder. De tog med sig tankar, idéer och föremål hem, vilket påverkade samhället. Relikkorset med den lidande Jesus, Maria samt de fyra evangelisterna tros vara bysantinskt eller inspirerats av rysk-bysantiska kors. (Foto: Wikimedia commons)

Landskapsbild över Mesopotamien.

Mesopotamien

Hygienset med öronslev, pincett och nål har hittats i 5000 år gamla gravar från Mesopotamien. Via Österrike kom traditionen till Skandinavien under den första halvan av bronsåldern där det var vanligt att man använde örslev, pincett och syl. Under vikingatiden var det vanligt att kvinnor bar olika redskap i kedjor ifrån sina spännbucklor. När kristendomen infördes förändrades klädstilen och då minskade användningen av dessa kombinerade smycken och verktyg.

Detalj ur Bayeuxtapeten som visar ett sällskap vid sittande bord.

Normandie

Under vikingatiden reste många skandinaver till England och Frankrike på handelsresor och plundringståg. På den världsberömda Bayeuxtapeten kan vi följa historien om hur Wilhelm från Normandie erövrarna England i slaget vid Hastings år 1066. I ett par scener kan vi se hur de äter och dricker ur liknande skålar som de ifrån silverskatten. Bayeuxtapeten är en broderad bonad, en slags stor tygtavla som användes för att pryda väggarna i härskarnas hus. (Foto: Wikimedia commons, public domain.)

Kopparstick föreställande en runsten.

Runområde

På två av kedjorna är ändarna formade som djurhuvud. De har tydliga likheter med de djur som ristades på runstenar i Mälardalen under samma tidsperiod. Runstenarnas djurdekorationer har en lång tradition som går tillbaka till tidig järnålder. Kanske kommer de ifrån berättelser ur den fornnordiska mytologin med gudar, jättar och monster. Runorna var järnåldersmänniskornas bokstäver. De kunde ristas in på trä- och benbitar. Idag finns de endast kvar på de saker som inte har förstörts, som till exempel runstenar. Den äldsta runskriften i Sverige är från 200-talet. Runorna tros ha kommit ifrån romarnas skrift. Under denna tid hade nordborna tät kontakt med det romerska riket. De sålde bland annat en massa skin och päls till romarna i utbyte mot andra varor. Med tiden kom språket i Norden att förändras. Innan vikingatiden hade man gått ifrån 24 till 16 runor i runalfabetet. Alfabetet kallas futhark(en) då de var de första bokstäverna i alfabetet. Enligt vikingarnas berättelser var runorna en gåva ifrån guden Oden.

Foto av Uppsala högar.

Gamla Uppsala

Gamla Uppsala växte fram under Järnåldern ledd av Ynglingaätten, en kungafamilj som ska ha styrt platsen i många generationer. Det blev snabbt ett viktigt politiskt och religiöst centrum dit alla svear reste för att offra till de fornnordiska gudarna. Denna plats kom länge att vara en symbol för dyrkan av de gamla asagudarna. Kristendomen kom sedan att bit för bit ersätta den gamla tron och offertraditionerna. På 1100-talet byggdes en domkyrka på platsen och Sveriges första ärkebiskop fick sitt säte här.

Litografi av Hamburgs gamla domkyrka.

Hamburg

Prästerna i Hamburg-Bremen hade fått i uppdrag att kristna Norden av påven Nicolaus den I. Under samma tid som silverskatten kan ha använts beskrev den tyske prästen Adam av Bremen Gamla Uppsala som en hednisk, alltså inte kristen, plats: ”detta folk har ett berömt tempel som kallas Uppsala, beläget inte långt ifrån samhället Sigtuna. I detta tempel, som är helt prytt med guld, dyrkar folket bilder av tre gudar”. Han beskriver även stora offerfester där djur och människor gavs som gåvor till gudarna. (Bild: Hamburgs gamla domkyrka av Peter Suhr, ca 1800.)

Fundera

  • Tror ni att det var lätt för folket att byta tro och gamla traditioner? Varför?
  • Varför tror ni att man grävde ner silverskatten?

Samtliga bilder: Föremålsnummer 8889, Historiska museet/SHM (CC BY).

RAA_logo_svart-gamlauppsala

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Gamla Uppsala museum

För lärare

En silverskatt som väger mer än ett kilo kan även betyda mer. Här få eleverna fundera kring ett samhälle i brytningstid.