Lektion

Åk 7-9

Prata på avståndLektion

Hur förändrades livet när telegrafen och telefonen kom?

1800-tal

Stockholm

Telefontornet var byggt av metallbalkar. Det sticker upp högt över hustaken. Från toppen utgår tusentals telefonledningar.
Telefontornet på Brunkebergstorg i Stockholm stack upp högt över hustaken. 4 000 telefontrådar gick ut från tornet. Foto: Tekniska museet (Public Domain).
I början på 1800-talet kom ett meddelande fram så snabbt som en häst kunde gå. Det kunde ta flera månader att skicka ett brev mellan två länder. Sen kom telegrafen och telefonen. Hur påverkades människors liv av det?

Tänk dig att du är i skolan. På idrotten ramlar du och gör illa foten. Är den bruten? Du ringer en förälder och de kommer och hämtar dig och tar dig till en läkare. Tänk dig samma situation för tvåhundra år sen. Det enda sättet att skicka ett meddelande var att någon klasskamrat sprang iväg med det. Det kanske tog hela dagen innan någon hittade din mamma eller pappa, som var ute och arbetade på en åker. Förmodligen fick du gå hem själv, fastän du hade så ont i foten.

Så var det innan människan hittade på sätt att prata med varandra över långa avstånd.

Vad är en telegraf?

Innan det kom telefoner så fanns det telegrafer. Telegrafi betyder ungefär avståndsskrift. Det är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran eller avstånd och grafi betyder skrift. Ordet telegrafi används för att beskriva olika sätt att skicka textmeddelanden över långa avstånd med hjälp av signaler.

Skicka meddelanden med morsekod

Det fanns enkla typer av telegrafer redan på 1700-talet, men det är inte dem man oftast tänker på när man pratar om telegrafi. Då brukar man mena den elektriska telegrafen. Under första halvan av 1800-talet började man skicka telegram med elektriska signaler. Engelsmannen Samuel Morse utvecklade morsekoden. Den består av långa och korta signaler i olika kombinationer.

Svenska telegraflinjer

1853 byggdes den första elektriska telegraflinjen i Sverige. Den gick mellan Uppsala och Stockholm. Då grundades också Telegrafverket och det nya yrket telegrafist uppstod. Sen gick utbyggnaden fort. 1858 fanns 66 telegrafstationer i Sverige.

Telegrafera till utlandet

År 1858 lade man ut den första telegrafkabeln under Atlanten. Det blev grunden för att man skulle kunna telegrafera och telefonera över hela världen. Nu gick det att skicka nyheter så att de kom fram samma dag, boka tåg- och båtbiljetter från andra platser och en massa andra saker. Världen kändes kanske lite mindre.

Morsesignaler

Här kan du lyssna på morsealfabetet. Se om det går att följa med på bilden nedanför.

Morsealfabetet

Så här låter alfabetet med morsekod. Ljudet är simulerat med en radio/morsemaskin. Ljudet har licensen CC0.

Morsealfabetet

Så här ser morsealfabetet ut. Prickarna står för korta signaler. Strecken står för långa signaler.



Telegrafstation

Här sitter några telegrafister på telegrafstationen i Gävle. De skickade meddelanden genom att knacka in korta och långa signaler med en morsetangent. De kunde också ta emot meddelanden.

Den som ville skicka ett telegram fick gå till stationen och lämna in ett skrivet meddelande. Telegrammet togs emot på en annan station. Där översattes det till vanlig text. Ett bud gick hem till mottagaren med det nedskrivna meddelandet.

Foto: Järnvägsmuseet (Public Domain).

Korta meddelanden

Det var dyrt att skicka telegram. Man betalade per ord. Därför var telegrammen ofta väldigt korta och det utvecklades särskilda koder för att spara på ord. Man kan jämföra med de förkortningar vi använder i dag i sms och sociala medier.

Telegram med handskriven text i blått bläck på gulnat papper.
Så här kunde ett telegram se ut, när det lämnades till mottagaren. Det står: "Kom genast hit, Papa mycket orolig. Johanna". Telegrammet skickades den 7 maj 1883 från Johanna Kempe till hennes dotter Wilhelmina von Hallwyl. Telegrammet finns i Hallwylska museets samlingar. Foto: Hallwylska museet (Public Domain).
Telegram med maskinskriven text på gulnat papper. Högst upp Telegrafverkets logotyp.
Detta telegram finns också på Hallwylska museet. Det är skickat till Walther och Wilhelmina von Hallwyl från deras barnbarns make Axel Wachtmeister. Fundera på hur Axel har skrivit för att spara på ord! Foto: Hallwylska museet (Public Domain).
Taldelen av en telefonlur till en gammal telefon. Den är gjord av svart bakelit.
Telefonlur. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY).

När telefonen var ny

Nu för tiden har nästan alla en mobiltelefon. De som är lite äldre minns när telefonen satt fast i väggen med en sladd. Men nu finns det ingen kvar som minns hur det var när telefonen var ny.

Ordet telefon är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran, långt borta. Phone betyder röst, ljud. Telefon betyder alltså avståndsljud eller ljud långt bortifrån.

Uppfinningen

De första telefonerna kom på 1870-talet. Alexander Graham Bell har blivit känd som uppfinnaren av telefonen. Egentligen var det Antonio Meucci som uppfann den första telefonen, men han hade inte råd att ta patent på den.

Telefoner i Sverige

År 1877 testades den första telefonapparaten i Stockholm. Telegrafstyrelsen var skeptisk och tyckte att det skrivna ordet var säkrare än det talade. De trodde inte att telefonen skulle kunna ersätta telegrafen. Men många privatpersoner ville köpa telefon och snart började man bygga telefonnät.

År 1880 startade Stockholm Bell Telefonaktiebolag med 100 abonnenter. I början gick det bara att koppla ihop två telefoner med en direktledning. Från 1881 installerade Telegrafverket telefonväxlar. Nu kunde man ringa till alla telefoner som ingick i samma nät. Men det var inte så många som hade eget telefonabonnemang. Det var dyrt.

Konkurrensen gjorde att det snabbt blev billigare att ha telefon. Fler hade råd att skaffa eget abonnemang. Snart var Stockholm den stad som hade flest telefoner per invånare i hela världen.

Flera nät – flera telefoner

I början fanns det många små, lokala telefonnät i Sverige. Statliga Telegrafverket köpte upp dem och byggde ledningar för att koppla ihop dem till ett stort nät på 1880- och -90-talen. Men det fanns fortfarande lokala nät, till exempel i Stockholm. Därför kunde man behöva ha två telefoner. En för att ringa lokalt och en för att ringa till andra städer. Det kallades för rikssamtal.

En liten film om att telefonera

I den här filmen får du veta hur det gick till att använda en telefon i slutet av 1800-talet.

Stockholmstelefon

Den här telefonen finns på Hallwylska museet. Den har använts för att ringa inom Stockholm. Det var världens första modell där mikrofon och högtalare satt ihop i en lur. Modellen kallades Taxen och kom från det svenska företaget L. M. Ericsson. Den tillverkade 1892.

Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY)

Rikstelefon

Telegrafverket hade monopol på telefoni mellan städer. Rikstelefon var deras varumärke.

Den här telefonen finns också på Hallwylska museet. Den designades av Isak Gustaf Clason. Det var samma man som ritade det Hallwylska huset. Telefonen tillverkades 1894.

Telefonapparaterna tillhörde egentligen Telegrafverket, men på Hallwylska museet har de fått stanna kvar. Annars brukade man lämna tillbaka telefonen när man fick en modernare modell.

Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY)

En annorlunda värld

Tänk vad mycket som ändrades när man plötsligt kunde prata med människor som fanns på andra platser. När man kunde ringa till vänner och släktingar i andra städer för att höra om de mådde bra. Eller när man kunde skicka ett telegram och säga att man hade missat tåget, så att familjen inte behövde bli orolig. Det är ganska svårt att tänka sig ett liv där man inte kan komma i kontakt med sina närmaste.

Fundera

  • Hur blev livet annorlunda när man kunde ringa i stället för att skicka brev eller gå på besök?
  • Fundera på saker som var omöjliga eller väldigt svåra att göra innan telegrafen och telefonen kom.
  • Fanns det något som var bättre i en värld utan telefon och telegraf?
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

För lärare

I början på 1800-talet kom ett meddelande fram så snabbt som en häst kunde gå. Det kunde ta flera månader att skicka ett brev mellan två länder. Sen kom telegrafen och telefonen. Hur påverkades människors liv av det?