Lektion

Åk 4-6

Sax, skär och skänkelLektion

Vad har saxar och borgerskap gemensamt?

1300-tal

Sverige

Fyra jordfynd: en skänkelsax och tre fingerborgar
Föremålsnummer 426420, Historiska museet
Olika saxar klipper på olika sätt. Men kan man också påstå att saxar har med samhället att göra? Här får du veta mer om saxar och borgerskapet.

Saxar av olika slag

Saxen och fingerborgarna på bilden ovan hittades vid en utgrävning vid Vreta klosterkyrka i Östergötland. Föremålen är sex- till åttahundra år gamla. De kunde lika gärna ha använts idag. Ja, om de inte vore rostiga förstås.  Det är skillnad på en sax och en sax.

Bygel och skänkel

Det finns två huvudtyper av saxar: bygelsax och skänkelsax.

En bygelsax är smidd i ett stycke. Skären (den del av saxen som klipper) särar på sig automatiskt när man släpper trycket kring handtaget. Den som klipper måste endast trycka ihop skären för att klippa.

En skänkelsax är gjord i två delar som vrider sig kring en bult. Den som klipper måste både trycka ihop och sära på skären.

Bygelsaxar användes till exempel för att klippa ullen på får. Skänkelsaxarna används till exempel för att klippa tyg.

Fundera

  • Har du använt en bygelsax någon gång?
  • Varför tror du att dagens saxar ofta har handtag i plast?
  • Har du olika saxar för olika saker?
  • Varför skulle man ha olika saxar för olika saker?

Ämbetsmän och borgare

Det finns flera yrken där saxen är ett arbetsredskap. Skräddarna måste ha minst en sax, till exempel. Ofta en stor och vass sax med långa skär. Men även en liten sax för att klippa trådar. Förr i tiden var alla hantverkare tvungna att tillhöra ett ämbete och vara borgare för att få arbeta. Du kanske undrar vad det innebar?

Ett ämbete var ett slags förening för hantverkare. Det var oftast en typ av hantverkare i varje ämbete. Därför fanns det till exempel skräddarämbete, snickarämbete och tunnbindarämbete. Syftet med ett ämbete var att hjälpa medlemmarna och deras familjer. De kom också överens om vilka regler som skulle gälla för sitt hantverk.

Det var endast mästare i ett hantverk som fick vara medlemmar i ämbetet. En mästare i ett hantverk var tvungen att också vara borgare.

Mästarens anställda (gesäller) fick samlas i liknande föreningar som hette gesällskap. Sedan fanns det också lärlingar som skulle lära sig yrket. Lärlingarna fick inte betalt för sitt arbete, utan fick nöja sig med att få mat och någonstans att sova. 

Så blir du borgare

Från medeltiden och fram till 1865 fanns en samhällsklass som kallades borgare. För att tillhöra borgerskapet var du tvungen att vara affärsman, handelsman eller mästare i ett hantverk. Och för att få arbeta som affärsman, handelsman eller mästare i ett hantverk var du tvungen att vara borgare – det kallades att ha burskap.

Klicka på siffrorna i bilden nedan för att ta reda på vad som krävdes.

Medeltida målning som föreställer människor som handlar med textilvaror

Född i äkta säng

Steg ett – för att bli borgare krävdes först och främst att du var född “i äkta säng”. Det betyder att dina föräldrar skulle vara gifta.

Gå i lära

Steg två – oavsett om du skulle bli handelsman eller hantverkare krävdes att du skulle gå i lära i ditt yrke. Vanligtvis tog det många år innan du blev godkänd. Många blev heller aldrig godkända, eftersom det krävdes pengar till borgerskapsavgiften.

Intyg och ansökan

Steg tre – för att kunna ansöka till att bli borgare krävdes också ett intyg på så kallad god frejd. Det innebar att någon som redan var borgare gick i god för att du var en bra person.

Trohetsed

Efter att du hade betalat en avgift till staden skulle du komma till stadshuset för att avlägga din trohetsed. Och därmed hade du burskap!

En viktig sak

Burskap var endast tillgängligt för myndiga män. Det enda undantaget var att en änka kunde överta sin avlidne makes burskap.

Burskap

En borgare fick endast bo och arbeta i den stad där han hade burskap. Borgarna och deras hushåll lydde därför under stadslagen. Folk utanför städerna lydde under lantlagen.

En borgare hade skyldigheter mot staden. De brukade sammanfattas i orden ”gästning, vård och vakt”. Det innebar att ta emot människor som kom till staden, att betala för stadens underhåll samt att vakta staden mot brand och anfall.

En borgare hade också en möjlighet till inflytande i staden. Det var bara borgare som kunde bli borgmästare. Borgare kunde tillhöra stadens styre, magistraten. Magistraten bestämde om stadens polis, skatter och förvaltning.

Fundera

  • Har du någon i din familj som skulle vara borgare om ni levde förr?
  • Känner du till var ditt närmaste stadshus finns?
  • Kan man bli borgare i en stad idag?
Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

Bildkällor: Om inget annat anges Historiska museet/SHM (CC BY).

För lärare

En sax kan vara en symbol för en samhällsstruktur. I denna lektion får eleverna en möjlighet att lära sig mer om vad hantverksämbeten och borgerskapet handlade om utifrån olika sorters saxar.