Lektion

Åk 7-9

Segrarnas historiaLektion

Vem har rätt till krigsbytet?

1600-tal

Europa

Detalj av ett kopparstick från 1600-talet som föreställer en strid.
Detalj av slaget vid Wimpfen 1622. Matthäus Merian, 1635. Wikimedia commons (PD).
Under 1500-talet och 1600-talet var det vanligt att segrare i krig tog med krigsbyten hem. Många av de föremål som svenska kungar och militärer tagit med till Sverige finns idag på museer. Men hör de egentligen hemma i Sverige?


Krigsbyten

Förr i tiden kunde en stor militär seger firas med en parad. Det tidigaste kända exemplet på en sådan segerparad i Sverige var under Erik XIV:s tid då kungen återvände efter en seger mot Danmark i Blekinge. De finaste krigsbytena var fanor, vapen, musikinstrument och kanoner.

Krigsbyten kunde också bli en del av adelns samlingar. En adelsman förväntades till exempel ha en stor boksamling och den kunde han, bland annat, skaffa sig genom ett krigsbyte. Idag kan vi hitta flera krigsbyten på herrgårdar och slott. Och på museer som Livrustkammaren.

Vad är ett krigsbyte?

Ett krigsbyte är egendom som erövras i samband med ett krig. Krigsbytet kan variera mellan allt från krigsfångar till föremål. Traditionen att ta krigsbyten är urgammal. Under 1600-talet hade den segrande makten laglig rätt att ta krigsbyten. Men det fanns begränsningar. Enligt 1621 års svenska krigslagar fick krigsbyten till exempel endast tas efter fienden blivit besegrad. Tog man föremål innan dess räknades det som plundring och kunde straffas hårt.

Juristen Hugo Grotius gav 1625 ut en bok om rättsfrågor i krig, "De jure belli ac pacis". Hans bok blev avgörande för att de europeiska nationerna skulle kunna komma överens om vilka lagar som skulle gälla i krig.

Krigsbytet fungerade som en slags lön för den som deltog i kriget. En adelsman kunde alltså tjäna en hel del på att delta i strid. För soldaterna kunde det innebära att rovet bidrog till möjligheten att köpa bättre utrustning.

Men krigsbyten kunde också användas för att förödmjuka sin motståndare. Under Karl X Gustavs fälttåg togs krigsbyten som en hämnd och för att förödmjuka det polsk-litauiska kungahuset. Vasadynastin i det polsk-litauiska samväldet hävdade att de hade anspråk på den svenska kronan.

Haagkonventionerna 1899 och 1907 förbjöd tagandet av krigsbyten. Krigsbyten som tagits i moderna krig ska alltså inte ställas ut eller säljas. De ska skickas tillbaka till dem som de blivit tagna ifrån.

Historiska krigsbyten är lite annorlunda. Det är en känslig och politisk fråga. Ska man lämna tillbaka gamla krigsbyten? Ibland återlämnas föremål från samlingar tillbaka till sina ursprungliga länder.

År 1974 återlämnades ett krigsbyte som tagits från Polen ungefär samtidigt som när Tsar Ivans hjälm hamnade i svensk ägo. Föremålet var en 15 meter lång bildrulle som skildrar kung Sigismund när han gör sitt intåg i Krakow.

År 1921 lämnade Österrike tillbaka Gustav II Adolfs rock (kyller) som blev taget som krigsbyte 1632. Återlämnandet var ett tack till Sverige för den hjälp som Österrike fått med sjukvård under Första världskriget.

De flesta länder är idag överens om att gamla krigsbyten ska stanna där de är. Alla museer som har krigsbyten måste vara tydliga med varifrån föremålen kommer.

Här må det i korthet observeras att, enligt nationell lag, allt som tillhör fienden må tagas, inte endast genom öppet våld utan även genom list, under förutsättning att det inte sker genom förräderi.

"Om krigets lagar" av Hugo Grotius 1625

Ivans hjälm

Ett av Livrustkammarens mest kända föremål är ett krigsbyte: Ivan den förskräckliges hjälm. Hur kommer det sig att denna hjälm hamnade i Sverige? Var kommer den ifrån? Vem har den tillhört?

Föremålsnummer 20389_lrk. Foto: Erik Lernestål, Livrustkammaren/SHM (CC BY).

Texten på hjälmen

På hjälmen kan man läsa ”Hjälm som tillhört Furst Ivan Vasilevitj, son till storfursten Vasilij Ivanovitj, herre och hela Rysslands självhärskare”. Den arabiskliknande texten är lite mer svårtydd. Under 1500-talet blev det på modet att utsmycka rustningarna med arabiska texter. Det kan vara svårt att läsa texterna eftersom de som gjorde inskriptionerna inte kunde arabiska själva. För dem blev texten bara en del av ornamentiken, alltså utsmyckningen.

Historien om en hjälm

Ivans hjälm har förts långt från sitt ursprung. Polska soldater tog troligen hjälmen som ett krigsbyte under den stora oredan 1611–1612. Den stora oredan var en tumultartad tid i rysk historia då landet led av fattigdom, svält och uppror. Vem som skulle ta över den ryska tronen var oklart.

Under Ivan IV:s tid kom Ryssland i konflikt med Sverige. Polen och Sverige var då allierade. År 1570 ville Ryssland erövra de svenska besittningarna i Estland. Men när Polen ville ha de svenska besittningarna i utbyte mot militärt stöd så svarade Sverige nej. Det betydde att Polen lät Sverige strida självt mot Ryssland. Kriget fördes på två fronter, en vid den ryska gränsen mot Finland och en i Baltikum. De som led mest av kriget var som vanligt civilbefolkningen.

Under denna tid intog den polska kungen Sigismund III Moskva. Från början var tanken att hans son, Wladislaw skulle bli tsar över Ryssland men Sigismund bestämde sig sedan för att själv ta tronen. Den avsatte Tsaren Vasilij blev själv ett krigsbyte och skickades till Warszawa för att visas upp inför stora folkmassor. Ivans hjälm reste sannolikt från Ryssland till Polen vid samma tillfälle.

Den resan blev inte den sista som tsar Ivans hjälm fick göra. Karl X Gustavs krig mot det polsk-litauiska samväldet inleddes i juni år 1655. I början var det framgångsrikt. Den svenska armén hade lyckats belägra de flesta stora polska städerna. Snart kontrollerade Sverige med allierade nästan hela det polsk-litauiska samväldet.

En av de största framgångarna var belägringen av Warszawa och tredagarsslaget som följde. Krigsbytet blev mycket stort och flera av föremålen finns nu att se i Livrustkammaren i Stockholm. Krigsbytet bestod bland annat av värdefulla textiler, konstsamlingar, rustningar, vapen, skulpturer och flera kistor med böcker. Svenska trupper tog hjälmen som krigsbyte från Polen 1655 och förde den till Stockholm.

Nuförtiden fortsätter hjälmen att resa. Det är ett av museets mest populära föremål. Det betyder också att många andra museer vill låna in föremålet och visa upp det. Hjälmen har alltså inte slutat resa utan fortsätter att besöka olika platser i världen. Hjälmen har återvänt till Ryssland där den ställts ut i Moskva, St. Petersburg och senast Astrachan. Den har även besökt Belgien och Tyskland.

De inblandade personerna

Ivan IV

Ivan IV var bara 16 år när han kröntes till Rysslands förste tsar. Titeln Tsar betyder kejsare och togs av Ivan för att visa på ett påstått släktskap mellan den ryska kungafamiljen och de romerska kejsarna.
Ivan IV är även känd som Ivan den förskräcklige. Detta epitet fick tsaren genom sitt förtryck av den ryska befolkningen genom en hemlig poliskår kallad för Opritjnina. Han hade även ett hetsigt temperament och kunde bli väldigt våldsam.

Bild: Wikimedia commons.

Johan II Kasimir

Samväldet Polen-Litauen var ett valkungarike. Johan III:s son Sigismund blev genom sin mor Katarina Jagellonica, vald till kung av Polen-Litauen. Sigismund dog 1632 och hans son Vladislav IV kröntes därefter till kung. Vladislav ansåg att han var den rättmätiga kungen av Sverige, vilket gjorde att konflikten mellan länderna kvarstod. När Vladislav IV dog år 1648 lämnade han samväldet utan arvinge. Hans halvbror Johan Kasimir Vasa tog då över makten i landet. Johan II Kasimir abdikerade 1668, vilket blev slutet för Vasadynastin i Polen-Litauen.

Bild: King John III Palace Museum, Wilanów, Polen.

Karl X Gustav

Kungariket Sverige var ett arvkungadöme sedan 1544. Då Johan III dog 1592 gick därför kronan till hans son Sigismund. Hertig Karl, Sigismunds farbror, tyckte illa om Sigismund på grund av att Sigismund var katolik. Konflikten ledde till ett inbördeskrig mellan Karl och Sigismund. Efter många blodiga år segrade Karl och kastade ut Sigismunds trupper ur Sverige. Karl blev krönt till kung Karl IX av Sverige 1607. Kungamakten gick sedan till sonen Gustav II Adolf och därefter till dennes dotter drottning Kristina. Karl X Gustav var kusin till drottning Kristina. Han fick ta över det svenska riket 1654 då Kristina abdikerade. Till följd av Johan II Kasimirs anspråk på svenska kronan genomförde Karl X Gustav ett antal fälttåg mot Polen.

Bild: Skoklosters slott/SHM.

Fundera

  • Vem har egentligen rätt till ett gammalt krigsbyte?
  • Om Ivans hjälm skulle återlämnas, vem skulle den återlämnas till då?
  • Hur avgör man den kulturella betydelsen ett föremål har?
  • Ska nutida regeringar be om ursäkt för något som hänt i historien?
Logotyp för Livrustkammaren

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Livrustkammaren

För lärare

Den här lektionen utgår från ett krigsbyte från Stormaktstiden som finns i Livrustkammarens samlingar. Genom materialet får eleverna fördjupa sig i vad krigsbyten är och reflektera över vilken hur krigsbyten används för att stärka och skapa nationella identiteter.