Lektion

Åk 4-6

SilverkragenLektion

Vad kan ett smycke berätta om samisk handel under medeltiden? 

1400-tal

Arjeplog

Foto som visar detaljbild av en silverkrage med hängen och spännen
Silverkrage gjord av blått och rött ylletyg dekorerad med silversmycken med kristna katolska symboler och mönster. Foto: Gry Helen Sivertsen Silvermuseet (CC BY)
Silvret användes mest vid festliga tillfällen som till exempel under bröllop och marknader. Den som kunde visa upp mycket silver visade samtidigt att den hade gjort bra affärer!

Jag är stolt över min krage

Silverkragen på bilden är mycket gammal. De äldsta smyckena i kragen kan vara från 1400-talet.  Att de kan vara så gamla kan man tänka sig eftersom de inte har någon stämpel på sig . Stilen på smyckena är också väldigt gammaldags.  Smeder som tillverkade silversmycken i senare tider var  tvungna att sätta en kontrollstämpel på allt silver  för att garantera att det var av bra kvalitet.   

Jag är stolt över min krage

Jag är väldigt stolt över min krage, den är berömd för sitt vackra silver. Jag känner mig vacker när jag bär den - smederna i Piteå är verkligen skickliga. Och det är klart, det känns även bra att kunna visa upp vilka goda affärer min familj har gjort. Allt slit som står bakom vår rikedom.

Inte är det lätt alla gånger att få ihop allt med barnen, renarna och flyttningarna. Lite tur kanske vi också har haft. Vajorna har kalvat bra senaste åren, det har varit gott om bete, våra sjöar har varit fulla med fisk och vi har alla fått vara friska och starka. Därmed har vi kunnat ta med ett rejält lager av pälsverk, skinn, ost och torkad fisk till marknaderna. Det som blivit över efter byteshandeln investerar vi i silver som både är värdefullt och lätt att bära med sig. En del av silvret ser du på min krage, det är vi kvinnor som bär dem. Min man får nöja sig med en silverkosa innanför kolten.

Ibland, inte ofta - men när jag behöver muntra upp mig själv, tar jag en liten paus i vardagssysslorna och tar fram kragen. Jag ser på hängena att en del är mycket gamla, de har inga stämplar. Min mamma berättade att silvret har gått i arv i släkten. Man kan se att märken tagits bort. De har nog sytts fast på någon annan krage. På ett hänge finns ett namn inristat. Jag vet inte vem hon var. Snart är det dags för min äldsta flicka att få sig en egen krage och några av mina smycken kommer att sys fast på hennes. Någon gång i framtiden kanske en ung kvinna ser på sin krage och undrar vem som burit smycket som är mitt

Användes av kvinnor

Silverkragarna användes av kvinnor. Smyckena gick i arv från kvinnorna till deras döttrar. Männen smyckade sig med silver på annat sätt, till exempel med knappar på bälten eller kåsor av silver.

Smyckena fästs på en krage som sätts fast i kolten, den samiska dräkten. Silverkragen kan då användas vid speciella tillfällen

Bra affärer

Förr var marknader viktiga handelsplatser. Där såldes och byttes egentillverkade saker  mot varor man behövde.     För samer som gjorde vinst i sina affärer var silver en metall man gärna satsade pengar på. Silvret var värdefullt, hållbart och lätt att bära med sig.     

Smeder vid kusten  

De som bodde i Arjeplogsområdet begav sig till norska kuststäder som Bergen och Mo i Rana  eller till städer vid svenska norrlandskusten som Haparanda, Luleå, Piteå och Umeå för att köpa silver.   
  
Den som skulle beställa ett silverföremål ville att det skulle se ut på ett särskilt sätt. Därför tog den med sig ett original i horn eller trä som silversmederna kunde kopiera.   

Festliga tillfällen  

Silvret användes mest vid festliga tillfällen som till exempel under bröllop och marknader.  Den som kunde visa upp mycket silver visade samtidigt att den hade gjort bra affärer. Silvret var en symbol för rikedom.    

Värdefullt

Idag är silver inte lika värdefullt som förr i tiden, men ändå är det många som pryder sina dräkter med silversmycken i olika former.  Silverkragar har varit ovanliga på senare tid men börjar nu ses allt oftare.   

Silverkrage  

Det fanns trender förr i tiden precis som idag. I Lulesamiskt område eller längre ner i Sápmi  var det vanligt att sy fast sina silversmycken på en krage.  Silversmyckena som syns på kragen är kristna. Broscherna med tre streck är symbolen för Jesus mor Maria,  ett så kallat Ave Maria-monogram.  Den sorten köptes vid de norska kuststäderna.  

Handelsplatser i norr

Fundera

Har du sparat något som du har ärvt efter en släkting? Varför har du sparat just den saken?

Logotyp Silvermuseet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Silvermuseet

För lärare

Den här lektionen handlar om medeltidens handelsförbindelser. Med utgångspunkt i en silverkrage får eleverna fördjupa sig i de handelskontakter som fanns mellan människor i Sapmi.