Fyra personer i plasthjälmar och gula västar som tittar ner på en utgrävning.

Lektion

Skärvor från en annan platsLektion

Vad innebär ett arkeologiskt fynd?

1300-tal

Slussen, Stockholm

Plötsligt låg de där i arkeologens hand. Smutsiga, små, men med lysande färger. Vad var det som glänste och glödde vasst i handen?

Rubrik

När arkeologerna tvättade skärvorna visste de att glasbitarna var gamla. Bitarna hade hittats i ett lager från 1300-talet. Men vad var det för föremål de hörde till? Hur hade föremålet sett ut när det var helt?

I samma lager hittades fler fynd. Två mungigor, fem bitar järn och sotig jord efter en smedja. Ett städ, en mejsel och en puns. Tre båtbeslag som var vanliga på medeltida skepp från Tyskland. En trasig mortel och tre malstenar.

Platsen hade alltså använts för handel, hantverk och vardagssysslor. Det hade funnits gator lagda med sten och ett tegelhus med taktegel och fönsterglas.

Karta över Slussen.

Slussen

Området som idag heter Slussen i Stockholm är omnämnt redan på 1100-talet. Första gången området får namnet Slussen är på 1640-talet. Drottning Kristina lät bygga en sluss för att båtar skulle kunna ta sig mellan Mälaren och Östersjön. Slussen var dessutom ett bra ställe för att ta ut tull på varorna som skeppades på Mälaren. Slussen har sedan dess byggts om en gång varje århundrade: på 1750-talet, på 1850-talet, på 1930-talet och nu på 2010-talet.

Bild: Gravyr av drottning Kristinas sluss. Wolfgang Hartmann, 1650. (Public Domain).

Glasbägaren

Så vad var det för några ovanliga glasskärvor som arkeologerna stött på? Tankarna gick till andra glas från 1300-talet. Vad skulle man kunna titta på för att jämföra? Glasbitarna hade färgade partier där man kunde se att glasmästaren hade emaljerat fast glas med olika färger. Att emaljera menas att man lägger på färgat glas på en större glasbit. Man behöver då värma båda glasen så att dekoren smälter och fastnar.

Själva bägaren var alltså i blått glas med mönsterdekor i gult, rött och vitt. Nära kanten på bägaren har det funnits ett band med text.

På 1200 och 1300-talet fanns det duktiga hantverkare ute i Europa som kunde göra glas. I Sverige dröjde det till 1500-talet innan vi fick egen glastillverkning. Importen kom ofta från Lübeck till Sverige. Men de sju bitarna från Slussen är litet annorlunda än de flesta glasbitar från 1300-talet. De har trådar av annan färg som dekor.

Intressant nog finns det liknande glasbitar från andra utgrävningar. Och ett nästan helt glas i London!

En glasbägare med emaljfärg.
The Trustees of the British Museum (CC BY-SA 4.0).

Troligen har det stått samma text som på bägaren från London: ”Magister Aldrevandini me fecit” vilket betyder ”Mästaren Aldrevandini gjorde mig”. Dessa blå bägare har hittats i Tyrolen och i Östersjöområdet. Vem var egentligen Aldrevandini?

Diskutera

Publicerad:

Uppdaterad: