Fyra personer i plasthjälmar och gula västar som tittar ner på en utgrävning.

Lektion

Åk 4-6

Skärvor från en annan tidLektion

Vad innebär ett arkeologiskt fynd?

1300-tal

Slussen, Stockholm

Plötsligt låg de där i arkeologens hand. Smutsiga, små, men med lysande färger. De glänste och glödde vasst i handen. Vad har de för betydelse för oss?

De mystiska skärvorna

Vad var det för ovanliga glasskärvor som arkeologerna hade stött på vid utgrävningarna vid Slussen i Stockholm? De blå glasbitarna hade färgade delar där man kunde se att glasmästaren hade fäst olikfärgat glas. Det kan ha varit en bägare, en vas eller en burk av blått glas med mönsterdekor i gult, rött och vitt. Nära kanten hade det funnits ett band med text.

På 1200 och 1300-talen fanns det duktiga hantverkare som kunde göra emaljerat glas i Italien och Syrien. Det dröjde till 1500-talet innan glas började tillverkas i Sverige. Innan dess var vi alltså tvungna att importera glas från andra länder.

Ett foto av Slussen och ett foto av glasskärvorna ovanpå.

Arkeologernas tankar gick till andra föremål av glas som de kunde jämföra med. Här nedanför ser du fyra olika föremål av glas. Skulle du kunna se vilket av dem som glasbitarna kommer från?

Fyra olika glas.

Vad är Slussen?

Slussen har alltid varit ett slags trafikplats. Man har åkt båt, gått, ridit, tagit sig fram med häst och vagn. Sedan medeltiden har det funnits en bro från Slussen till staden, det vi idag kallar Gamla stan.

Ungefär en gång vart hundrade år har man byggt om Slussen. Den första riktiga slussen byggdes klart 1642 när drottning Kristina regerade i Sverige.

En sluss behövs för att vattennivåerna i Östersjön och Mälaren skiljer sig åt. En sluss hjälper alltså båtar att passera. Nu bygger man om området Slussen igen för att förbättra vattenflödet, trafiken och staden.

Bild: Vädersolstavlan från Storkyrkan i Stockholm. Slussen syns på högra, nedre delen av målningen. Jacob Heinrich Elbfas, 1630-tal. (Public Domain).

Vad betyder fyndet för oss?

Nu när ni har fått reda på var glasbitarna kommer ifrån, kan ni fundera. Sätt er tillsammans tre och tre. Fantisera om hur glaset kommit till Slussen. Hur gick bägaren sönder? Var personen som ägde glaset rik eller fattig?

  • Vem kan ha ägt glaset, tror du?

I samma lager som glasbitarna hittades fler fynd. Två mungigor, fem bitar järn och sotig jord efter en smedja. Ett städ, en mejsel och en puns. Tre båtbeslag som var vanliga på medeltida skepp från Tyskland. En trasig mortel och tre malstenar.

  • Vad kan fynden säga om Slussen?

När ni funderat klart, kan ni berätta för en annan grupp vad ni tror innan ni läser vidare.

MedM_kannjutare
Foto: Medeltidsmuseet/Alexander Mahmoud (CC BY).

Ny kunskap

Glaset var dyrbart och kom från ett annat land. Det betyder att den som ägde glaset var rik. Förmodligen var det någon som hade kontakter med Lübeck, eftersom det var en viktig stad för handel. Idag tillhör Lübeck Tyskland, men då var det en så kallad stadsstat.

Glasbitarna och de andra fynden gör att kunskapen om Slussen ökar. Vi förstår mer av hur staden fungerade på 1300-talet. Platsen har alltså använts för handel, hantverk och vardagssysslor. Det har funnits gator lagda med sten och ett tegelhus med taktegel och fönsterglas.

Man kan säga att alla fynd berättade om ett hittills okänt 1300-tal vid Slussen. Arkeologerna började undra hur det kom sig att det fanns tegelhus och fina fynd så tidigt just vid Slussen. De små glasbitarna var som små pusselbitar i ett enormt pussel. Förmodligen var Slussen viktigare än vad vi har trott.

Medeltidsmuseet_logga

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Medeltidsmuseet

Fler lektioner på liknande tema

För lärare

Det här är en lektion om vad man kan utläsa av ett arkeologiskt fynd. Och om hur fynden kan förändra vår förståelse av det förflutna.