Lektion

Åk 4-6

Stenens teckenLektion

Vad skulle du skriva på en tegelsten?

1200-tal

Lösen, Blekinge

En tegelsten med inristade runor som läser "ego sum lapis".
Föremålsnummer 114808, Historiska museet/SHM (CC BY).
Det är inte helt ovanligt med gamla tegelstenar med text eller bilder på. Men vad står det på den här stenen från Lösens gamla kyrka? På vilket språk? Och varför?

Stenar av lera

En tegelvägg.

Tegelstenar var något okänt i Norden fram till 1100-talet. Det var först när kloster byggdes i Sverige som teglet började användas. På den tiden var det ett dyrt byggnadsmaterial. Endast kloster, kyrkor och slott hade tegel i väggarna.

Munkarnas murare använde ett särskilt sätt att lägga stenarna, där två tegelstenar läggs i rad med långsidan ut och en läggs med kortsidan. Det kallas idag för munkförband.

För att göra tegelsten måste man ha bra lera. Leran lägger man i formar. Det kallas att man slår leran. På medeltiden var slagning av leran ett arbete för kvinnor och barn.

Efter att leran är slagen i formen lägger man ut den i solen för att torka. När leran har torkat måste den brännas för att bli hård. Tegelstenarna bakas i en stor brännugn i flera dagar innan de har hårdnat.

Tegelprinsessan

Tegelprinsessan kommer från Riddarholmskyrkan i Stockholm som byggdes i slutet på 1200-talet. Eftersom teckningen är gjord då tegelleran fortfarande var blöt vet vi att teckningen gjorts direkt efter att leran slagits i sin form. Bilden föreställer en prinsessa med krona och flätat hår. Över axlarna har hon en mantel som ser ut att vara av hermelinpäls. (Föremålsnummer 45276, Historiska museet/SHM CC BY.)

En konstig skrift

Tegelstenen från Lösens gamla kyrka har en skrift inristad i leran. Vad kan det stå? Det är, som du kanske märker, inte samma typ av skrift som vi har idag. Det är runor.

Runor har använts i Norden sedan vikingatiden och långt fram i historien. Tecknen skiljer sig åt under olika tider. På medeltiden använde folk 27 tecken för att skriva.

Här är det medeltida runalfabetet:

Den medeltida runraden.
Källa: Riksantikvarieämbetet.

Försök att läsa texten. Eftersom det är litet svårt att se vilka tecken det är på bilden i inledningen, kan du titta på den här bilden istället:

Detaljbild av en tegelsten med runor. Runorna bildar orden "eko sum labiz".

Tegelstenens ursprung

Medan du tänker och funderar på om du verkligen har skrivit rätt (eftersom orden inte verkar betyda något) kan du passa på att se var Lösens kyrka ligger och dessutom titta på hur Nordens äldsta tegelkyrka Gumlösa ser ut.

En vitmålad kyrka med högt torn.

Lösens kyrka

År 1858 rev församlingen 1200-talskyrkan och byggde en ny. En liten del av den gamla kyrkan sparades av någon anledning och utgör en del av koret som är den utskjutande delen till höger.

Foto: Bernt Fransson, Wikimedia commons.

En kyrka byggd av tegel. Gavlarna är trappstegsformade.

Gumlösa kyrka

Den romanska tegelkyrkan i Gumlösa invigdes av ärkebiskop Absalon 1192. Byggherre var stormannen Trugot Kettilsson. Exteriören har aldrig varit överputsad. Det är Nordens äldsta tegelkyrka.

Foto: Mats Larsson, www.matsmedeltid.se

En sten är en sten?

Texten på tegelstenen från Lösens gamla kyrka lyder "eko sum lapiz". En klurig detalj är att bokstäverna a och p i "lapiz" är sammanlänkade. Men vad kan det betyda?

Texten är på latin. Det står (med modern stavning) "ego sum lapis", vilket betyder "jag är Sten" eller "jag är stenen". Det skulle kunna vara så att någon som heter Sten har gjort tegelstenen. Men det finns en sak som tyder på att texten kan vara "jag är stenen".

I Bibeln finns nämligen flera texter som nämner en hörnsten. "Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten", står det till exempel i Psaltarens psalm 118. Det betyder att även den som är dålig och syndar kan räddas och skapa något fint om den ångrar sig. Förr i tiden började man bygga kyrkor med en hörnsten i byggnadens östra del.

Tegelstenen med runor hittades av kantorn (kyrkomusikern) Jonas Petter Kjällqvist när den gamla kyrkan revs. Stenen hade suttit i korvalvet i öster.

Vad kantor Kjällqvist trodde

Kantor Johan Petter Kjällqvist visste inte riktigt vad han tittade på när han hittade tegelstenen.

Men han skrev en artikel om det i Blekinge läns tidning 6/6 1874. Här följer en förkortad version av hans text:

Sidhuvud för Blekinge Läns Tidning.
Bild: Kungliga biblioteket (PD).

"En gång i tiden ska en prins och hans son ridit omkring här i trakten. Den unge mannens häst började då att skena. Pappan blir förskräckt och ber Gud att hjälpa honom. Samtidigt lovar han att bygga en kyrka på platsen om sonen räddas. Därför har vi Lösens kyrka här. Ett bevis för att legenden kan vara sann är en tegelsten som jag hittade när den gamla kyrkan revs 1858. Arbetarna bröt ner en mängd tegelstenar från den gamla kyrkan som skulle återanvändas i den nya. Alla stenar lades i en hög. En dag föll min blick på några figurer som var ritade på en av stenarna. Jag blev både glad och överraskad av att känna igen runor. Vi var flera som försökte läsa texten, utan framgång. Jag skickade den då till Stockholm, där stenen nog fortfarande finns på Historiska museet, och de sa att inskriptionen lyder Ego sum Lausn (jag är Lösen)."

Det är svårt att veta varför Historiska museets experter tolkade texten till "ego sum Lausn". Det sista ordet kan inte lyda Lausn med någon runrad. Sannolikt är det för att de väldigt gärna ville att de skulle stå Lösen. Ibland ser man det man vill.

Fundera

  • Tror du att texten lyder "jag är Sten" eller "jag är stenen"?
  • Om du skulle rista in ett budskap i en tegelsten, vad skulle det vara?
Logotype för Historiska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För lärare

Vad kan en tegelsten berätta? En del, om den har text på sig. Men vad står det? Eleverna får i denna lektion möjlighet att stifta bekantskap med tegelstenar och medeltida runalfabet.