Lektion
Sedlar och spionerLektion
1700-tal
Tumba, Sverige

Vi gör våra egna sedlar!
Att folk förfalskade och gjorde sina egna sedlar var ett stort och växande problem i Sverige i början av 1700-talet. Hårdare kontroller och hot om dödsstraff tryckt direkt på sedlarna hade inte hjälpt för att stoppa förfalskarna. Riksens ständers bank, som Sveriges riksbank hette på den tiden, beslutade därför att Sverige måste ha ett eget sedelpapper. Detta nya papper skulle vara så speciellt att det skulle bli mycket svårare för sedelförfalskarna.

Vitstämplar
Pappret präglades med lilla riksvapnet, symbolen för Sverige. Texten "Hinc robur et securitas" betyder "Härav styrka och säkerhet".
Den här typen av prägling kallas vitstämplar och stämplades på papperet efter tillverkning.
Serienummer
Varje sedel fick ett unikt sedelnummer som skrevs för hand. Numret antecknades samtidigt i bankens liggare, en bok där samtliga sedlar registrerades.
Försäkran
Texten på sedeln anger att ägaren kan lösa in den mot "riktiga" pengar, i det här fallet nio daler kopparmynt.
Som en extra säkerhetsåtgärd finns även datumet då sedeln är utgiven.
Finsk text
Eftersom Finland var en del av Sverige på den här tiden fanns sedelns valör översatt till finska "yhdeksän dalerin kuparraha".
Hot
"Den som denna sedel efterapar skall varda hängd. Men den, som bevisligen upptäcker efteraparen, skall undfå fyrtiotusen daler kopparmynt enligt kunglig majestäts nådiga kungörelse av den 20 december 1754."
Signaturer
För att försäkra att sedeln är laglig har två av bankens tjänstemän signerat sedeln.
Vattenstämpel
Vattenstämpeln skapas i samband med papperstillverkningen. Motivet visar ett ymnighetshorn och texten Sveriges Rikes Banksedel.
Först och främst fick det här specialpappret bara användas till sedlar. Det skulle också ha säkerhetsdetaljer som till exempel vattenmärken för att göra det ännu svårare för förfalskarna. Ytterligare en fördel var att en egen produktion skulle göra sedelpappret billigare. Det importerade papperet hade blivit allt dyrare.
Det var av de här anledningarna som man år 1755 började bygga ett sedelpappersbruk i Tumba utanför Stockholm. Dock fanns det ett problem. Inte en enda person i Sverige visste ännu hur man gjorde papper med vattenmärken. Kunniga pappersmakare skulle därför hittas utomlands och övertalas att flytta till Sverige.
Ännu ett problem
Europas allra bästa pappersmakare fanns i Holland i Nederländerna. Där kunde de göra riktigt fint vitt papper med vattenmärke som passade för sedlar. Det var därför bankmännen med Peter Momma i spetsen försökte hitta pappersmakare från just Holland att komma till Sverige. Peter Momma hade kontakter i Holland och började i smyg brevväxla med dem. Han visste nämligen att de var tvungna att vara försiktiga. Faktiskt behövde hela projektet vara hemligt, för det var förbjudet att spionera på holländarna för att få reda på hur de gjorde. Om någon kom på dem skulle relationen mellan Sverige och Holland kunna försämras.
Det var till och med så att Holland år 1751 rent av hade förbjudit sina pappersarbetare att lämna landet för att lära ut sina industrihemligheter och att ta redskap som skulle kunna användas i papperstillverkning ut ur landet. Om man trotsade förbudet kunde det medföra ytterst stränga straff.
Andra länder hade tidigare haft samma plan som Sverige nu hade. Flera andra länder hade redan lyckats med att få duktiga pappersmakare att flytta utomlands. Det förlorade Holland pengar på och ekonomin hade blivit allt sämre. Tidigare var ju alla tvungna att köpa deras papper – nu tillverkade de plötsligt eget. Det här var alltså anledningen till de nya förbuden och de hårda straffen om man delade med sig av kunskapen.

Därför tog det hela två år av försök att hitta några pappersmakare som ville riskera att säga ja till Peter Mommas förslag att flytta till Sverige. Tillslut lyckades de övertala de två holländska bröderna Jan och Erasmus Mülder. Bröderna blev lovade höga positioner och bra löner.
Jan Mülder gjorde dock ett misstag. Innan flytten försökte han köpa sedelformar som han planerade att använda i den svenska papperstillverkningen. Troligen var det på grund av det som han blev avslöjad och tillfångatagen av de holländska myndigheterna. En rättegång mot honom inleddes i januari 1758 och domen blir 16 års straffarbete. Arbetet var mycket hårt och Jan överlevde endast 48 dagar.
Brodern Erasmus förstod att även hans liv var i fara. Han lyckas ändå hålla sig undan, tills han och hans fru Aagje ett par månader senare smugglades ut ur landet med hjälp av de svenska kontakterna. I juni 1758 kommer paret Mülder fram till Tumba. Erasmus utnämns då till pappersmästare och arbetet med att bygga pappersbruket på det holländska sättet påbörjas genast. Redan början av 1759 kunde det första pappret presenteras. Den svenska sedeln från 1760 som du ser på bilden är tryckt på just svensktillverkat sedelpapper med tydliga vattenmärken. Kanske kunde man nu äntligen stoppa förfalskarnas framfart.
Hur papper tillverkas
Papperstillverkning på Tumba bruksmuseum
Fundera
- Varför är det så viktigt att det inte tillverkas falska sedlar?
- Varför tror ni bröderna Mülder lämnade sitt hemland trots att de riskerade stränga straff?
- Vad skulle få dig att flytta från ditt hemland utan att ha möjlighet att komma tillbaka?
Koppling till skolans kursplan
Lgr11 Centralt innehåll
Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.