EKM_TRÄPATRONERNAS_LAND_SuM-foto031172
Vykort som visar Sundsvall, sent 1800-tal. Foto: Sundsvalls museum (Public Domain).

Lektion

Träpatronernas landLektion

Vad hände i de norrländska skogarna?

1800-tal

Sundsvall, Västernorrland

Den svenska industrialismen kom i gång runt mitten av 1800-talet. Ungefär 100 år efter industrialiseringen i Storbritannien. Men Sverige hade något som många länder ville ha: trä. Ute i Europa var efterfrågan på trä stor. Trä behövdes bland annat till bostäder i de snabbt växande städerna.

Utländska industrier behövde sågade trävaror, som bräder och plankor. Under 1800-talet ökade befolkningen, vilket innebar att det fanns mer arbetskraft till industrierna. Mellan 1850 och 1900 ökade befolkningen i Västernorrland från knappt 100 000 till över 230 000. När böndernas inkomst ökade så ökade också efterfrågan på industritillverkade produkter.

En av framgångsfaktorerna var att riksdagen 1864 fattade ett beslut om näringsfrihet. Nu kunde nästan vem som helst starta ett företag. Industri och nya transportvägar krävde större investeringar, vilket kunde göras med aktiebolag. Ett aktiebolag är ett företag som delas upp av delägare, som också delar på riskerna.

Ett aktiebrev

Wifsta varf var ett sågverk, med ursprung som skeppsvarv, som anlades 1858. Aktiebrevet i det här fallet tillhörde herr O.D Weinberg och är utfärdat 1864. Till aktiebrevet hörde ett blad med kuponger som man löste in för att få sin utdelning på aktien. Idag är alla aktiebrev elektroniska.

Foto: Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Staden Sundsvall kom att kallas för träpatronernas land. Detta eftersom det fanns många sågverk nära staden. Fram till år 1900 står Sundsvall för 20% av Sveriges export. Västernorrland var rikt på trä och älvar att transportera träet på. Mellan 1850 och 1870 femdubblades produktionen. Framgången var ett faktum. De som ägde skogarna kallades träpatroner.

Baggböleri

Runt mitten av 1800-talet myntades termen baggböleri. Ordet uppkom efter en rad uppmärksammade rättegångar där Baggböle sågverks ägare, familjen Dickson, stod anklagade för att ha låtit hugga ner skog på svenska statens mark. Sågverket blev frikänt vid varje rättegång.

Ordet fick därefter en utökad betydelse för att beskriva de ohederliga metoder som vissa av träpatronerna använde sig av för att köpa mark av skogsbönder. Rykten cirkulerade länge om markägare som blivit lurade att skriva på kontrakt. De flesta avtalen var däremot skrivna på god grund. Till en början köpte många bolag mark billigt, men skogsbönderna saknade resurser att själva starta industrier.

EKM_TRÄPATRONERNAS_LAND_BAGGBÖLE
Skämtteckning i tidningen Fäderneslandet 1867 som visar hur Baggböle sågverks ägare Oscar Dickson rider till rättegång på en skattkista dragen av två flottchefer. Det var flottchefen som ställdes inför rätta. (Public Domain).

Skogsavverkningens konsekvenser

År 1870 kom nya rapporter från Västernorrlands älvar. Fisket hade börjat avta. Mängden stockar i vattnet gjorde det svårt för yngel att komma fram och för fisken att leka. Rommen riskerades att torrläggas i brist på vatten. På sina platser var det så många stockar att forsen täpptes till ända ner till botten. Fiskar riskerade också att hamna mellan stockar och bli klämda.

EKM_TRÄPATRONERNAS_LAND_SuMu_flottning
Två flottarkarlar i Sundsvallstrakten. Foto: norrlandsbild, Sundsvalls museum (CC BY-NC).

Ett annat problem med flottning var att lösa delar bark och spån lossnade till den grad att det täckte botten. Från bark lossnade flis, terpentin och kåda, vilket dödade växtligheten. Efter 1880 blev det därför olagligt att flotta stockar med bark.

Vid slutet av 1800-talet började också tillgången på skog att avta. Det blev tydligt att det inte var möjligt att bara hugga ner skog, utan att det också behövdes ta ansvar för att plantera nya träd och vårda den skog som fanns. År 1903 kom därför den första Skogsvårdslagen.

Fundera

Hur kunde skogsbolagen ha organiserats på något annat sätt än som aktiebolag?

EKM_svart

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet

Lektioner om samma tid