Lärarhandledning

Dag Hammarskjölds vägLärarhandledning

Vem bestämmer vad gatorna ska heta?
Gatuskylt med texten Dag Hammarskjölds väg, mot en blå himmel.
Foto: Josefin Devine, Isof (CC BY).
Vem är det som bestämmer över ortnamn i vår närmiljö? Det är ämnet för den här lektionen. Många namn i stadsmiljö är resultatet av modern och medveten namngivning i kommunal regi. Lektionen vill uppmärksamma eleverna på att offentliga namn kan vara ett sätt att markera vilka vi vill vara eller bli förknippade med. Att uppkalla gator, parker, skolor och andra gemensamma lokaler efter kända personer blir därför ibland en politisk fråga. Vem är värd att bli ihågkommen på det sättet, och vem bestämmer det?

Koppling till skolans kursplan

Lgr22 Centralt innehåll

  • Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen
  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Lgr22 Betygskriterier

Eleven för resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Om lektionen

Många namn i stadsmiljö är resultatet av modern och medveten namngivning i kommunal regi. Lektionen vill uppmärksamma eleverna på att offentliga namn kan vara ett sätt att markera vilka vi vill vara eller bli förknippade med. Att uppkalla gator, parker, skolor och andra gemensamma lokaler efter kända personer blir därför ibland en politisk fråga. Vem är värd att bli ihågkommen på det sättet, och vem bestämmer det?

Beslutande och rådgivande organ

Beslut om namn på gator, parker, skolor och liknande tas i kommunen, men det finns även andra instanser som arbetar med ortnamn och ortnamnsvård, till exempel Ortnamnsrådet. Det är ett rådgivande organ till Lantmäteriet, och dess huvudsakliga uppgift är att ”tillsammans med Lantmäteriet utveckla principer och formulera mål för en god ortnamnspolitik samt sprida information som bidrar till att god ortnamnssed tillämpas i landet”.

Om man tittar på internationell nivå finns även ett utskott inom FN som arbetar globalt med geografiska namn, nämligen UNGEGN - United Nations Group of Experts on Geographical Names.

Kulturmiljölagen har en särskild hänsynsparagraf gällande ortnamn: (1988:950, ändrad 2013:548) 1 kap. 4 §. Så här lyder paragrafen:

Vid statlig och kommunal verksamhet ska god ortnamnssed iakttas. Det innebär att:

  • hävdvunna ortnamn inte ändras utan starka skäl,
  • ortnamn i övrigt stavas enligt vedertagna regler för språkriktighet, om inte hävdvunna stavningsformer talar för annat,
  • påverkan på hävdvunna namn beaktas vid nybildning av ortnamn, och
  • namn på svenska, samiska, finska och meänkieli så långt möjligt används samtidigt på kartor samt vid skyltning och övrig utmärkning i flerspråkiga områden.

Namn som godkänts av Lantmäteriet ska i statlig och kommunal verksamhet användas i sin godkända form.

Övning - Namngivning

Tidsåtgång: 30 minuter.

Uppgift: Ni ska uppkalla en gata, en skola eller en park där ni bor efter en person. Vem väljer ni och hur motiverar ni ert förslag?
Eleverna ges möjlighet att agera som ledamöter i en kommunal namnberedning. De behöver ta hänsyn till riktlinjer för memorialnamn och komma överens med de andra gruppmedlemmarna om en rimlig kandidat.

Övning - Undersök omgivningen

Tidsåtgång: Beror på tillvägagångssätt.

Undersök en karta över ert närområde eller gå på vandring. Fundera på följande frågor:

  • Finns det något memorialnamn här?
  • Vem är det som fått ge namn till gatan/parken/skolan etc.?
  • Vad hade personen gjort för att bli ihågkommen på det viset?
  • Tror du att det var självklart för alla inblandade att välja den här personen, eller kan det ha funnits några som inte ville? Varför i så fall?

Eleverna får här undersöka sin egen kommuns beslut, och fundera över vilka diskussioner som kan ha förekommit när memorialnamnet skulle fastställas.

Litteratur och källor

Logga för Institutet för språk och folkminnen

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Institutet för språk och folkminnen