Lärarhandledning
En ekonomisk berättelseLärarhandledning
1910
Stockholm, Sverige
Koppling till skolans kursplan
Lgr22, Kunskapskrav
Eleven ställer frågor till historiska källor och för resonemang om vad källorna kan berätta om det förflutna samt om källornas trovärdighet.
Lgr22, centralt innehåll
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid.
- Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
Om lektionen
Lektionen består av några kortare texter samt tre uppslag ur en kassabok. Syftet med lektionen är eleverna ska få dra slutsatser ur historiska dokument.
Övningen kan genomföras enskilt, i par eller mindre grupper. Den lämpar sig mindre för att genomföras i helklass, även om det kan vara nödvändigt beroende på elevernas språkförmåga.
Bra att veta
För att du ska kunna vägleda eleverna genom lektionen kan det vara till nytta att ha ett litet begrepp om historiken kring makarna von Hallwyl och deras bostad på Hamngatan 4 i Stockholm.
Walther och Wilhelmina von Hallwyl flyttade in på Hamngatan år 1897. De var då i 50-årsåldern och deras tre döttrar hade redan egna familjer. Byggnaden på Hamngatan 4 var dels en vinterbostad för makarna von Hallwyl, dels ett kontor för familjeföretaget. Familjeföretaget ägnade sig huvudsakligen åt timmer- och järnexport. Under 1800-talets andra del var firman en av de mest framgångsrika i Sverige, vilket gjorde makarna von Hallwyl till några av de rikaste i landet.
Hushållet på Hamngatan 4 inbegrep även Wilhelminas sällskapsdam, Ida Uhse, och ett tiotal tjänare. I räkenskaperna finns löner för de kvinnliga tjänarna, som var Wilhelminas ansvar, medan de manliga tjänarna avlönades av Walther. Utöver månadslönerna hade tjänarna fria arbetskläder och fri mat. De ogifta tjänarna fick dessutom en bostad, antingen i huset eller i något av de hus som makarna von Hallwyl ägde.
Maten som köptes in skulle räcka till herrskap, tjänstefolk och eventuella gäster. Det fanns samtidigt vissa skillnader. Tjänstefolket drack till exempel mjölk och så kallad dricka medan männen i herrskapet drack vin, punsch och cognac. Varor från sockerbagaren, som tårtor och kakor, brukade sällan komma på tjänstefolkets bord.
Eftersom kassaboken är från december 1910 finns en mängd julgåvor antecknade. Det var vanligt att ge pengagåvor till olika välgörenhetsinrättningar till jul, som i detta fall diakonin (kyrkans hjälpverksamhet) och Malmqvistska inrättningen för kristlig uppfostran av "värnlösa flickor".
Det var även normalt att ge anställda en så kallad trettonde månadslön till jul, det vill säga en pengagåva som motsvarade ungefär en månadslön. De externa leverantörerna, som isgubben och fiskgumman, fick fem kronor var, vilket representerar en månads dricks. Den enda familjemedlem som finns med i kassautdragen är barnbarnet Margit von Geijer, som då var endast tre år gammal. Sannolikt är det en julklapp.
Övning
Eleverna ska börja med att läsa de inledande texterna och sedan studera de tre utdragen ur kassaboken. För att hjälpa eleverna kan du ställa frågor till dem. Förslag:
- Vilken typ av mat verkar de ha ätit?
- Är det några utgifter som är väldigt stora?
- Vad kan det bero på?
- Vilken typ av tjänstefolk har de haft i huset och vilka tjänster har de köpt in?
- Vilka skillnader i kostnad kan du se mellan de olika julgåvorna?
- Vad kan de bero på?
När eleverna har studerat kassaboken ska de hitta på en dialog mellan två personer som syns i kassaboken. Det kan till exempel vara kokerskan och isgubben. Dialogen ska innehålla något från kassaboken, exempelvis löneskillnaderna, matkostnaderna eller julgåvorna. Resultatet ska vara minst tio rader text, max en A4-sida.
