Lärarhandledning

Åk 7-9

En nationell klädedräktLärarhandledning

Hur klär man sig svenskt?

1700-tal

Sverige

Två gravyrer som visar en man och en kvinna klädda i den nationella dräkten.
Den svenska nationella dräkten som Jean Erik Rehn ritade den. Livrustkammaren/SHM (Public domain).
I den här lektionen får eleverna bekanta sig med den nationella dräkten. Gustav III ville att alla svenskar skulle ikläda sig en "nationell anda". Varför? Vad innebar svenskhet?

Koppling till kursplanen i historia

Lgr22, centralt innehåll

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhälle

  • Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Lgr22, betygskriterier

Eleven för resonemang om hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Lektionens syfte

Genom den här lektionen får eleverna bekanta sig med en av Gustavianska tidens (1772 till 1809) mest synliga företeelser, den nationella dräkten. De får även resonera kring nationalitet och hur svenskhet skulle kunna gestaltas, om möjligt.

Det underlättar om eleverna har en viss förkunskap om den Gustavianska tiden, men det går även att väva in lektionsmaterialet om ni går igenom Gustav III:s statskupp 19 augusti 1772 eller tvärt om.

Den nationella dräkten var tänkt som en förlängning, en stadfästelse, av revolutionen. Gustav III var också mycket angelägen om att skapa en svenskhet och en svensk nationalism, på ett sätt som inte tidigare regenter varit.

Övning, Hur ska en svensk se ut?

Frågorna som finns sist i elevmaterialet har inga definitiva svar.

  • Hur klär man sig svenskt idag?
  • Går det överhuvudtaget att klä sig svenskt?
  • Hur skulle en gemensam svensk dräkt se ut idag?

Som en jämförelse kan det vara intressant att Sverige på 1700-talet utgjordes av nuvarande gränser samt Finland och svenska Pommern. På sekelsidan för 1700-talet finner ni en kartbild över Sveriges rike vid tiden.

Man talade svenska, finska och tyska. Olika grupper i samhället talade även andra språk, som holländska bland handelsmän och sjöfarare eller franska inom adeln. Av de nuvarande minoritetsspråken talades endast samiska i någon större utsträckning. (Finska var inte ett minoritetsspråk.)

Det var den heterogena gruppen som Gustav III ville klä svenskt.

Källor

  • Bergman, Eva. 1938. Nationella dräkten: En studie kring Gustaf III:s dräktreform 1778. Nordiska museet: Stockholm.
Livrustkammarens logotyp

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Livrustkammaren

För elever

Kung Gustav III ville att alla svenskar skulle klä sig svenskt. Han lyckades nästan med det. Men bara nästan.