Lektion

Prata på avståndLektion

Hur förändrades livet när telefonen kom?

1800-tal

Stockholm

Gammal svart telefon.
Telefon av modell Taxen från L. M. Ericsson, tillverkad 1892. Telefonen finns på Hallwylska museet i Stockholm. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY).
Nu för tiden har nästan alla en mobiltelefon i fickan och vi kan nå hela världen med några knapptryck. Det kan vara svårt att föreställa sig hur det var i början av 1800-talet när ett meddelande kom fram så fort som en häst kunde springa eller en båt segla.

Tänk dig att du sitter hemma en lördag och har det tråkigt. Du vill träffa dina kompisar. De är hemma hos sig. Du skickar ett meddelande och ni bestämmer var ni ska ses. Kanske skickar ni fler meddelanden på vägen, ändrar plats eller tid.

Tänk dig samma situation för tvåhundra år sen, i ett samhälle utan datorer, telefoner eller något annat sätt att kommunicera på avstånd. Vad hade du gjort då?

Först kom telegrafen

Före telefonen fanns telegrafen. Telegrafi betyder ungefär avståndsskrift. Det är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran eller avstånd och grafi betyder skrift. Ordet telegrafi används för att beskriva olika sätt att skicka textmeddelanden över långa avstånd med hjälp av signaler. Den elektriska telegrafen uppfanns på 1830-talet och Sveriges första telegraflinje byggdes 1853. Nu kunde man skicka korta textmeddelanden, men fortfarande inte prata på avstånd.

Nu för tiden har nästan alla en mobiltelefon. De som är lite äldre minns när telefonen satt fast i väggen med en sladd.

Sen kom telefonen

Ordet telefon är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran, långt borta. Phone betyder röst, ljud. Telefon betyder alltså avståndsljud eller ljud långt bortifrån.

Telefonens uppfinnare

De första telefonerna kom på 1870-talet. Alexander Graham Bell har blivit känd som uppfinnaren av telefonen. Egentligen var det italienaren Antonio Meucci som ansökte om det allra första patentet på en telefon, men han hade inte råd att fullfölja sin ansökan. Det var också flera andra som ansökte om liknande patent vid samma tid.

Svartvita fotografier på två äldre män med vitt hår och vita skägg.
Antonio Meucci till vänster och Alexander Graham Bell till höger.

Telefoner i Sverige

År 1877 testades den första telefonapparaten i Stockholm. Telegrafstyrelsen var skeptisk och tyckte att det skrivna ordet var säkrare än det talade. De trodde inte att telefonen skulle kunna ersätta telegrafen. Men många privatpersoner ville köpa telefon och snart började man bygga telefonnät.

År 1877 testades den första telefonapparaten i Stockholm. Telegrafstyrelsen var skeptisk och tyckte att det skrivna ordet var säkrare än det talade. De trodde inte att telefonen skulle kunna ersätta telegrafen. Men många privatpersoner ville köpa telefon och snart började man bygga telefonnät.

År 1880 startade Stockholm Bell Telefonaktiebolag med 100 abonnenter. I början gick det bara att koppla ihop två telefoner med en direktledning. Från 1881 installerade Telegrafverket telefonväxlar. Nu kunde man ringa till alla telefoner som ingick i samma nät. Men det var inte så många som hade eget telefonabonnemang. Det var dyrt.

Telefontornet var byggt av metallbalkar. Det sticker upp högt över hustaken. Från toppen utgår tusentals telefonledningar.
Telefontornet vid Brunkebergstorg i Stockholm invigdes 1887. 4000 telefontrådar gick ut till stadens telefonabonnenter. Foto: Tekniska museet (Public Domain).

Konkurrensen gjorde att det snabbt blev billigare att ha telefon. Fler hade råd att skaffa eget abonnemang. Snart var Stockholm den stad som hade flest telefoner per invånare i hela världen.

Flera nät – flera telefoner

I början fanns det många små, lokala telefonnät i Sverige. Statliga Telegrafverket köpte upp dem och byggde ledningar för att koppla ihop dem till ett stort nät på 1880- och 1890-talen. Men det fanns fortfarande lokala nät, till exempel i Stockholm. Därför kunde man behöva ha två telefoner. En för att ringa lokalt och en för att ringa till andra städer. Att ringa till andra städer kallades för rikssamtal.

En liten film om att telefonera

I den här filmen får du veta hur det gick till att använda en telefon i slutet av 1800-talet.

Stockholmstelefon

Den här telefonen finns på Hallwylska museet. Den har använts för att ringa inom Stockholm. Det var världens första modell där mikrofon och högtalare satt ihop i en lur. Tidigare var luren en del och mikrofonen en annan. Modellen kallades Taxen och kom från det svenska företaget L. M. Ericsson. Den tillverkade 1892.

Rikstelefon

Telegrafverket hade monopol på telefoni mellan städer. Rikstelefon var deras varumärke.

Den här telefonen finns också på Hallwylska museet. Den designades av Isak Gustaf Clason. Det var samma man som ritade det Hallwylska huset. Telefonen tillverkades 1894.

Telefonapparaterna tillhörde egentligen Telegrafverket, men på Hallwylska museet har de fått stanna kvar. Annars brukade man lämna tillbaka telefonen när man fick en modernare modell.

En annorlunda värld

Tänk vad mycket som ändrades när man plötsligt kunde prata med människor som fanns på andra platser. När man kunde ringa till vänner och släktingar i andra städer för att höra om de mådde bra. Eller när man kunde skicka ett telegram och säga att man hade missat tåget, så att familjen inte behövde bli orolig. Det är ganska svårt att tänka sig ett liv där man inte kan komma i kontakt med sina närmaste.

Fundera

  • Hur blev livet annorlunda när man kunde ringa i stället för att skicka brev eller gå på besök?
  • Fundera på saker som var omöjliga eller väldigt svåra att göra innan telefonen kom.
  • Fundera på skillnaden mellan att ha fast telefon, som sitter fast i väggen, och mobiltelefon.
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

Lektioner på liknande tema