Lektion

Åk 7-9

Prata på avståndLektion

Hur förändrades livet när telefonen kom?

1800-tal

Stockholm

Gammal svart telefon.
Telefon av modell Taxen från L. M. Ericsson, tillverkad 1892. Telefonen finns på Hallwylska museet i Stockholm. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM (CC BY).
Nu för tiden har nästan alla en mobiltelefon i fickan och vi kan nå hela världen med några knapptryck. Det kan vara svårt att föreställa sig hur det var i början av 1800-talet när ett meddelande kom fram så fort som en häst kunde springa eller en båt segla.

Tänk dig att du är i skolan. På idrotten ramlar du och gör illa foten. Är den bruten? Du ringer en förälder och de kommer och hämtar dig och tar dig till en läkare. Tänk dig samma situation för tvåhundra år sen. Det enda sättet att skicka ett meddelande var att någon klasskamrat sprang iväg med det. Det kanske tog hela dagen innan någon hittade din mamma eller pappa, som var ute och arbetade på en åker. Kanske fick du gå hem själv, fastän du hade så ont i foten.

Så kunde det vara innan människorna hittade på sätt att prata med varandra över långa avstånd.

Först kom telegrafen

Innan det kom telefoner så fanns det telegrafer. Telegrafi betyder ungefär avståndsskrift. Det är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran eller avstånd och grafi betyder skrift. Ordet telegrafi används för att beskriva olika sätt att skicka textmeddelanden över långa avstånd med hjälp av signaler. Den elektriska telegrafen uppfanns på 1830-talet och Sveriges första telegraflinje byggdes 1853. Nu kunde man skicka korta textmeddelanden, men fortfarande inte prata på avstånd.

Sen kom telefonen

Ordet telefon är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran, långt borta. Phone betyder röst, ljud. Telefon betyder alltså avståndsljud eller ljud långt bortifrån.

Telefonens uppfinnare

De första telefonerna kom på 1870-talet. Alexander Graham Bell har blivit känd som uppfinnaren av telefonen. Egentligen var det italienaren Antonio Meucci som ansökte om det allra första patentet på en telefon, men han hade inte råd att fullfölja sin ansökan. Det var också flera andra som ansökte om liknande patent vid samma tid.

Svartvita fotografier på två äldre män med vitt hår och vita skägg.
Antonio Meucci till vänster och Alexander Graham Bell till höger.

Telefoner i Sverige

År 1877 testades den första telefonapparaten i Stockholm. Telegrafstyrelsen var skeptisk och tyckte att det skrivna ordet var säkrare än det talade. De trodde inte att telefonen skulle kunna ersätta telegrafen. Men många privatpersoner ville köpa telefon och snart började man bygga telefonnät.

Snabb utveckling i Sverige

År 1880 startade Stockholm Bell Telefonaktiebolag med 100 abonnenter. I början gick det bara att koppla ihop två telefoner med en direktledning. Från 1881 installerade Telegrafverket telefonväxlar. Nu kunde man ringa till alla telefoner som ingick i samma nät. En växeltelefonist kopplade ihop samtalen manuellt. Men det var inte så många som hade eget telefonabonnemang. Det var dyrt.

Telefontornet var byggt av metallbalkar. Det sticker upp högt över hustaken. Från toppen utgår tusentals telefonledningar.
Telefontornet vid Brunkebergstorg i Stockholm invigdes 1887. 4000 telefontrådar gick ut till stadens telefonabonnenter. Många telefonister arbetade med att koppla ihop alla samtal. Foto: Tekniska museet (Public Domain).

Konkurrensen gjorde att det snabbt blev billigare att ha telefon. Fler hade råd att skaffa eget abonnemang. Snart var Stockholm den stad som hade flest telefoner per invånare i hela världen. För att telefonerandet skulle gå smidigare, konstruerade svensken Lars-Magnus Ericsson en automatisk telefonväxel år 1883. Nu behövde inte alla samtal kopplas ihop manuellt.

En lång rad med kvinnor som sitter vända mot en väg med sladdar och urtag.
Växeltelefonister i apparatsalen hos Allmänna Telefon AB, år 1902. Foto: Okänd (Public Domain).

Flera nät – flera telefoner

I början fanns det många små, lokala telefonnät i Sverige. Statliga Telegrafverket köpte upp dem och byggde ledningar för att koppla ihop dem till ett stort nät på 1880- och 1890-talen. Men det fanns fortfarande lokala nät, till exempel i Stockholm. Därför kunde man behöva ha två telefoner. En för att ringa lokalt och en för att ringa till andra städer. Det kallades för rikssamtal.

En liten film om att telefonera

I den här filmen får du veta hur det gick till att använda en telefon i slutet av 1800-talet.

Stockholmstelefon

Den här telefonen finns på Hallwylska museet. Den har använts för att ringa inom Stockholm. Det var världens första modell där mikrofon och högtalare satt ihop i en lur. Modellen kallades Taxen och kom från det svenska företaget L. M. Ericsson. Den tillverkade 1892.

Rikstelefon

Telegrafverket hade monopol på telefoni mellan städer. Rikstelefon var deras varumärke.

Den här telefonen finns också på Hallwylska museet. Den designades av Isak Gustaf Clason. Det var samma man som ritade det Hallwylska huset. Telefonen tillverkades 1894.

Telefonapparaterna tillhörde egentligen Telegrafverket, men på Hallwylska museet har de fått stanna kvar. Annars brukade man lämna tillbaka telefonen när man fick en modernare modell.

En annorlunda värld

Tänk vad mycket som ändrades när man plötsligt kunde prata med människor som fanns på andra platser. När man kunde ringa till vänner och släktingar i andra städer för att höra om de mådde bra. Eller när man kunde skicka ett telegram och säga att man hade missat tåget, så att familjen inte behövde bli orolig. Det är ganska svårt att tänka sig ett liv där man inte kan komma i kontakt med sina närmaste.

Fundera

  • Hur blev livet annorlunda när man kunde ringa i stället för att skicka brev eller gå på besök?
  • Fundera på saker som var omöjliga eller väldigt svåra att göra innan telefonen kom.
  • Fundera på skillnaden mellan att ha fast telefon och mobiltelefon.
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

Lektioner på liknande tema

För lärare

Nu för tiden har nästan alla en mobiltelefon i fickan och vi kan nå hela världen med några knapptryck. Det kan vara svårt att föreställa sig hur det var i början av 1800-talet när ett meddelande kom fram så fort som en häst kunde springa eller en båt segla.