English

Lektion

Åk 7-9

Sänd ett telegram!Lektion

Vad innebar det att kunna skicka meddelanden långt bort på kort tid?

1800-tal

Stockholm

Gulnat papper med Telegrafverkets logotyp och texten "affärerna hindrade mig igår sänder i stället trådlös avskedshälsning från lugn överresa Harry".
Telegram till Wilhelmina von Hallwyl från hennes barnbarn Harry von Eckermann. Telegrammet finns på Hallwylska museet i Stockholm. Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet (CC BY).
I början på 1800-talet kom ett meddelande fram så snabbt som en häst kunde gå. Det kunde ta flera månader att skicka ett brev mellan två länder. Sen kom telegrafen och plötsligt kunde man skicka en kort text på ett ögonblick. Hur påverkades människors liv av det?

Innehåll

Om att inte kunna meddela sig

Vad är en telegraf?

Innan det kom telefoner så fanns det telegrafer. Telegrafi betyder ungefär avståndsskrift. Det är bildat av två grekiska ord. Tele betyder fjärran eller avstånd och grafi betyder skrift. Ordet telegrafi används för att beskriva olika sätt att skicka textmeddelanden över långa avstånd med hjälp av signaler.

Tidiga telegrafer

Det har alltid funnits sätt att skicka meddelanden på ganska stora avstånd, till exempel med röksignaler, eldar eller flaggor. Problemet med de teknikerna är att man bara kan skicka förutbestämda meddelanden, till exempel "fienden kommer".

På 1700-talet uppfanns den optiska telegrafen. Den bestod av master med tio järnluckor som kunde vinklas i öppet eller stängt läge. Med olika kombinationer kunde man skicka meddelanden till nästa mast. Där satt en vakt som i sin tur ställde in sin mast så att meddelandet syntes till nästa mast. Det var ett ganska långsamt och krångligt system, som inte fungerade om det var mörkt eller dimmigt.

Elektrisk telegraf

Det är inte de optiska telegraferna man oftast tänker på när man pratar om telegrafi. Då brukar man mena den elektriska telegrafen. Under första halvan av 1800-talet började man skicka telegram med elektriska signaler. Amerikanen Samuel Morse utvecklade morsekoden. Den består av långa och korta signaler i olika kombinationer.

Svenska telegraflinjer

1853 byggdes den första elektriska telegraflinjen i Sverige. Den gick mellan Uppsala och Stockholm. Då grundades också Telegrafverket och det nya yrket telegrafist uppstod. Sen gick utbyggnaden fort. 1858 fanns 66 telegrafstationer i Sverige.

Telegrafera till utlandet

År 1858 lade man ut den första telegrafkabeln under Atlanten. Det blev grunden för att man skulle kunna telegrafera och telefonera över hela världen. Nu gick det att skicka nyheter så att de kom fram samma dag, boka tåg- och båtbiljetter från andra platser och en massa andra saker. Världen kändes kanske lite mindre.

Telegrafstation

Här sitter några telegrafister på telegrafstationen i Gävle. De skickade meddelanden genom att knacka in korta och långa signaler med en morsetangent. De kunde också ta emot meddelanden.

Den som ville skicka ett telegram fick gå till stationen och lämna in ett skrivet meddelande. Telegrammet togs emot på en annan station. Där översattes det till vanlig text. Ett bud gick hem till mottagaren med det nedskrivna meddelandet.

Foto: Järnvägsmuseet (Public Domain).

Morsesignaler

Här kan du lyssna på morsealfabetet. Bilden nedanför visar hur det ser ut.

Morsealfabetet

Så här låter alfabetet med morsekod. Ljudet är simulerat med en radio/morsemaskin. Ljudet har licensen CC0.

Morsealfabetet

Så här ser morsealfabetet ut. Prickarna står för korta signaler. Strecken står för långa signaler.



Korta meddelanden

Det var dyrt att skicka telegram. Man betalade per ord. Därför var telegrammen ofta väldigt korta och det utvecklades särskilda koder för att spara på ord. Man kan jämföra med de förkortningar vi använder i dag i sms och sociala medier.

Telegram med handskriven text i blått bläck på gulnat papper.
Så här kunde ett telegram se ut, när det lämnades till mottagaren. Det står: "Kom genast hit, Papa mycket orolig. Johanna". Telegrammet skickades den 7 maj 1883 från Johanna Kempe till hennes dotter Wilhelmina von Hallwyl. Telegrammet finns i Hallwylska museets samlingar. Foto: Hallwylska museet (Public Domain).
Telegram med maskinskriven text på gulnat papper. Högst upp Telegrafverkets logotyp.
Detta telegram finns också på Hallwylska museet. Det är skickat till Walther och Wilhelmina von Hallwyl från deras barnbarns make Axel Wachtmeister. Fundera på hur Axel har skrivit för att spara på ord! Foto: Hallwylska museet (Public Domain).

Fundera

  • Jämför telegram och sms. Vad finns det för skillnader och likheter?
  • Försöker du spara på ord eller tecken när du skickar sms eller andra textmeddelanden? Hur då? Ge exempel.
  • Fundera på hur det skulle vara att leva i en värld där inga meddelanden eller bilder kan komma fram fortare än en häst kan springa.
Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

Lektioner på liknande tema

Åk 7-9

I grevens garage

Hur förändrades Sverige när bilen blev vanlig?

Åk 7-9

Önskar du dig internet i julklapp?

Internet var framtiden; vad är framtiden för internet?