Lektion

Åk 7-9

Bankmannen från Riga och Europas första sedlarLektion

Vad har pengar med förtroende att göra?

1600-tal

Stockholm, Sverige

Detalj av en gammal sedel från 1600-talet.
På 1600-talet dömdes en bankman till döden för att folket hade tappat förtroendet för hans sedlar. I den här lektionen får du fundera på förtroende och varför vi litar på att en papperslapp kan vara pengar.

Sveriges första bank

År 1656 fick bankmannen Johan Palmstruch från Riga tillstånd av kungen att starta Sveriges första bank, Stockholms Banco. Kontoret låg nära Västerlånggatans mynning, mitt emot Helgeandsholmen i Stockholm.

Köpmän hade ditintills använt sig av mynt för att betala. Några mynt var stora och såg inte alls ut som mynten gör idag. Mynten var gjorda av koppar och liknade stora plåtbitar. Det största myntet var ett kopparplåtsmynt som vägde 19, 7 kg.

Två händer som håller upp ett fyrkantigt jättemynt av koppar.
Världens största mynt. Foto: Jens Mohr, Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet/SHM (CC BY).

Men att använda sig av stora plåtmynt för att betala var tungt och de var svåra att förvara. Palmstruch insåg då att banken skulle kunna erbjuda köpmännen ett kvitto på värdet av de mynt som lämnades in på banken. På så sätt skulle köpmännens problem med förvaring lösas. Stockholms Banco var trovärdig och kvittot från banken var ett bevis på att köpmännen faktiskt hade pengar på banken. Kvittona var dock personliga och man behövde gå till banken för att skriva över kvittot till den man handlade med.

Efter ett tag började banken att ge ut papperslappar som motsvarade en viss summa. Dessa papperslappar kallades för kreditivsedlar och kom att bli de första sedlarna i Europa. Året var 1661. Skillnaden från kvittona var att de nya sedlarna inte krävde någon insättning av mynt i banken som säkerhet. Banken skulle i sin tur betala ut hela summan i mynt när det begärdes av kunden.

Sedlarna var inte personliga utan kunde byta ägare ute i handeln. Detta arrangemang byggde på förtroende och bankens trovärdighet var en förutsättning för att sedlarna skulle ha en funktion. Kanske var enkelheten i att byta sedlar med varandra i stället för plåtmynt något som bidrog till förtroendet? Oavsett blev banken snabbt populär. För köpmännen var viljan att kunna bedriva affärsverksamhet på ett smidigt sätt viktigt och en bidragande faktor till bankens popularitet.

Till en början var sedlarna populära. Men allt fler försökte att förfalska sedlarna. För att förhindra förfalskningar förbättrade banken därför säkerhetsdetaljerna på sedlarna. Det viktiga var att köpmännen kände förtroende för sedeln och dess värde. Fanns det inte ett förtroende för sedlarna och banken skulle sedlarna bara vara vanliga papperslappar.

Varför gick det fel?

Förtroende för Stockholms Banco försvann efter ett par år. Anledningen var bland annat att banken hade tryckt fler sedlar än vad de hade täckning för. Ute i landet fanns nu ett stort antal sedlar vilket ledde till att folket började fundera på om allt stod rätt till. Fanns det verkligen så många mynt i banken som det fanns sedlar på gatorna? Misstankarna ledde till att bankens kunder ville ta ut sina mynt från banken som i sin tur inte hade tillräckligt med mynt. Det ledde till att banken gick i konkurs.

Bild: Panik vid American Union Bank, New York, 26 april 1932. The National Archives (Public Domain).

Förtroendet är allt

När Palmstruch och hans kompanjoner öppnade banken fanns det ett förtroende för banken hos köpmännen. Det är förtroendet för valutan som gör att sedlar och mynt går att använda överhuvudtaget. Samhället har bestämt att kronor ska gå att byta mot varor och tjänster, trots att en papperssedel och ett modernt metallmynt knappt har ett värde i sig. Det innebär alltså att förtroende för bank och stat alltid måste finnas för att sedeln ska ha ett värde.

Något som skapar förtroende för en sedel är säkerhetsdetaljer.

Titta närmre på sedlarna nedan. Bilderna föreställer en kreditivsedel från Johan Palmstruchs bank på 1600-talet och en 500-kronorssedel från idag.

Vilka likheter och skillnader finns det på sedlarna? Vad är det som gör sedlarna trovärdiga och hur tror du att människors förtroende för pengar skiljer sig åt idag jämfört med 1600-talet?

En gammal sedel från 1600-talet jämsides två moderna 500-lappar.

Vad hände med Palmstruch?

Palmstruch ställdes inför rätta i Svea hovrätt på grund av misslyckandet med Stockholms Banco. Han dömdes till evig landsflykt och skulle dessutom betala tillbaka de förlorade pengarna. Kunde han inte betala tillbaka, skulle Palmstruch avrättas. Men Palmtstruch hade tur.

Dödsstraffet drogs tillbaka och han hamnade i stället i fängelse. Kanske förstod man ändå att Palmstruch hade kommit något smart på spåren? Stockholm Banco ersattes dessutom av en ny bank, Riksens Ständers Bank, som senare kom att döpas om till Riksbanken, vilket faktiskt är den Riksbank som vi har idag och som räknas som världens äldsta centralbank.

Fundera

  • Vad skulle få dig att tappa förtroendet för dagens pengar?
EKM_svart

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Ekonomiska museet