Lektion

Åk 4-6

Skånska kriget och en nedgrävd myntskattLektion

1600-tal

Trelleborg, Danmark/Sverige

gammal svartvit karta med dekorerad bård runt om.
Detaj av karta över Norden av Erik Dahlberg. Graverad av de Rueter, 1696. Kungliga Biblioteket (Public Domain).
När några arbetare år 1934 grävde för ett husbygge i skånska Trelleborg hittade de två nergrävda kannor i keramik. En av dem innehöll smycken och ett stort antal mynt. De flesta från 1600-talet. Varför grävdes de ner? Och varför grävdes de inte upp igen?

Tre fynd!

År 1888 hittade en arbetare ett krus i marken när han grävde. Kannan gick sönder och en mängd mynt trillade ut. Arbetaren och hans kamrater delade på mynten och de flesta har försvunnit sedan dess. 1934 hittades två kannor till på samma tomt. En av dem var fylld med mynt.

Bland mynten fanns ett guldmynt. Alla de andra var av silver. Sammanlagt har 953 mynt gått att identifiera. De flesta var danska mynt av olika slag. Det äldsta myntet är från 1562 och det yngsta myntet är från 1677.

Två keramikkannor, en är trasig med svart glasyr. Den andra är hel och har brun glasyr.
De två krusen från Trelleborg. Foto: Ylwa Moritz, Trelleborgs msueum (CC BY).

Varifrån kom mynten och kannorna?

I skatten finns mynt från 15 olika platser. Kanske reste skattens ägare till andra städer för att handla. Men Trelleborgarna var främst bönder, hantverkare och krögare. Inte borgare. Deras rätt att handla var enligt lagen rätt begränsad. Förmodligen var det mynten som reste. Från hand till hand mellan handelsmän, soldater och andra på resa.

Vissa mynt var värda mer och andra mindre. I kannan med myntskatten fanns 957 mynt. Det är svårt att säga exakt hur mycket de var värda. När skatten grävdes fram 1934 bedömdes mynten motsvara ca 5000 kr. Om den uppskattningen är rätt så skulle det betyda ca 170 000 kr i dagens (2021) penningvärde.

Titta på mynten och kannorna för att se varifrån de kom. Hitta och klicka fram de sju bilderna och fundera kring frågorna. En lista på samtliga orter hittar du om du trycker på ikonen i övre vänstra hörnet.

Mynt

Mynt tillverkades på bestämda platser så kallade myntorter. De som tillverkade mynten kallades myntmästare. Deras myntmästarmärke finns på mynten som en garanti. Det skulle garantera att myntet var äkta och innehöll rätt mängd metall.

För den som regerade i landet var det viktigt att ha ett snyggt porträtt på myntet. Mynten fick ofta stor spridning och nådde många människor. Det blev som reklam för hur mäktig den personen var. Myntens två sidor kallas åtsida och frånsida. På åtsidan visas ofta porträttet som garanterar myntets värde. På frånsidan finns ofta en symbol för landet.

Oftast står det också vilket år myntet är tillverkat. Det gör dem väldigt användbara när vi vill veta åldern på ett fynd. Vi kan till exempel se när mynten i skatten är tillverkade. De yngsta mynten blir viktiga. Med hjälp av dem kan vi räkna ut när skatten tidigast kan ha grävts ner. För det är svårt att gräva ner mynt innan de är tillverkade. 

Bild: Svenskt mynt från 1676. Foto: Adrian Klang Törnberg, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Trelleborg

Det var inte alla som fick syssla med handel. Borgarna som bodde i städerna hade speciella rättigheter. Det kallades stadsprivilegier. Att få hålla på med handel var en sådan rättighet. Trelleborg förlorade sina stadsrättigheter 1619. Då var Skåne danskt och den danske kungen ville satsa på att bygga upp Malmö istället. Efter det fick Trelleborgarna egentligen inte hålla på med så mycket handel. Men det verkar de ha gjort till viss del i alla fall.

Vi vet inte hur befolkningen i Trelleborg uppfattade skillnaden mellan att vara svensk eller dansk. Under Skånska kriget krävde båda sidor mat och husrum till sina arméer när de drog förbi. Det land som hade makten krävde ut skatter och tvingade männen att delta i strider. Det land som inte hade makten skövlade och plundrade.

Bild: Trelleborgs hamn, ca 1900. Trelleborgs museum (Public Domain).

Skånska kriget

Under lång tid tillhörde Skåne Danmark. Freden i Roskilde 1658 brukar räknas som det år som Skåne blev svenskt. Danmark hade då förlorat ett krig mot Sverige och tvingats lämna över en tredjedel av sitt land. Däribland Skåne. Detta var en stor förlust. Danmark hade inte längre kontroll över Öresund. Då kunde de inte heller ta ut tull, alltså kräva betalt av skepp som passerade med varor.

Detalj av en oljemålning med soldater och hästar.
Detalj av Slaget vid Lund 1676. Johann Philip Lemke, olja på duk. Nationalmuseum (Public Domain).

17 år senare, år 1675, fick Danmark en möjlighet att ta tillbaka Skåne. Då var Sverige upptaget med krig i norra Tyskland.  Danmark passade på att starta krig mot Sverige. Kriget fick namnet Skånska kriget och pågick till 1679. 

Mer om Skånska kriget

Danskarna var väldigt starka till sjöss.  De hade också en bättre utrustad armé än svenskarna. Ändå skulle det visa sig att kriget inte gick riktigt som danskarna hade hoppats.  

Svenskarna var vana att kriga men oftast utomlands. Nu skulle striderna i detta krig utkämpas på egen mark.

Livet blev fruktansvärt för befolkningen i Skåne. Både den danska armen och den svenska behövde ständigt mat. Den skaffade de sig längst den väg där de drog fram. Folket i byarna förväntades leverera mat både till soldaterna och till deras hästar.

På den här tiden fanns också ofta soldaternas familjer med. De gick efter soldaterna i något som kallades trossen. En av deras uppgifter var att sköta matlagningen. I städerna krävdes befolkningen istället på pengar. Antingen så kallat frivilligt genom skatter eller genom plundring. För att skydda sina värdesaker försökte många gömma dem.

En kvinna som sitter vid en gryta över en öppen eld och två män i bakgrunden.
Trossen. Ett diorama från Armémuseum. Foto: Olle Westerberg, Armémuseum (CC BY).

Det mest avgörande slaget i skånska kriget kom att stå utanför staden Lund 1676. Slaget kom att gå till historien som det blodigaste på nordisk mark genom tiderna. Den svenske kungen Karl XI var bara 21 år och han hade förlorat nästan alla slag han hittills varit inblandad i. Nu hade han och hans soldater inget val. Det var vinna eller försvinna.   

Det var mitt i vintern och de svenska soldaterna var i ett uselt skick. Många hade redan dött i andra strider men de allra flesta dog av sjukdomar. Skulle de förlora nu skulle de högst sannolikt alla dö av svält och fältsjukan på vägen tillbaka genom Skåne. 

Danskarna och den danske kungen Kristian V gjorde sig samtidigt redo för att gå i vinterläger. På den här tiden var det vanligt att arméerna gjorde en paus på vintern. Det var väldigt kallt att strida och lätt att förfrysa fingrar och tår. Dessutom var det mycket svårare att få tag på mat. 

Svenskarna vann slaget vid Lund men till ett mycket högt pris. Slaget kan bäst beskrivas som en massaker där hälften av soldaterna på båda sidorna blev slaktade.

1678 börjar den danske kungen förstå att han håller på att förlora kriget. Den 29 juli ger han order om att förstöra Skåne. Orterna Lund, Laholm, Ystad, Trelleborg och Simrishamn skulle brännas ner. Alla väderkvarnar, all säd, allt foder och alla båtar och fartyg skulle förstöras. Allt det som annars kunde bli till nytta för den svenska kungamakten.

Fram till 1679 utkämpas strider innan en fred tvingades fram. Kriget slutar utan att någonting har förändrats. Mer än att väldigt många människor har lidit och dött.  

Vad hände i Trelleborg?

Hur mycket danskarna verkligen hann bränna av Trelleborg när de drog sig tillbaka genom Skåne vet vi inte riktigt. Det vi vet är att det var väldigt tufft för alla som bodde där kriget pågick. De försökte skydda sina liv och sina värdesaker.

Bakgrund

De flesta vuxna Trelleborgare var födda som danskar men hade levt nästan 20 år som svenskar. I kriget blev de utsatta från båda sidor. Det land som hade makten krävde att de skulle betala skatter och att de skulle delta i strider. Det land som inte hade makten skövlade och plundrade. Båda sidor krävde mat och annat till sina arméer när de drog förbi. Tror du befolkningen i Trelleborg uppfattade någon skillnad mellan att vara svensk eller dansk? Eller var de i första hand Skåningar?

När de två kannorna grävdes fram 1934 började det spekuleras i vem som kunde ha grävt ner myntskatten. Det blev en intensiv diskussion i tidningen och det fanns två teorier. Ingen av dem har kunnat bevisas.

Teori 1 säger att marken där skatten hittades ägdes av Sören Andersson. När han föddes var Skåne danskt så då hette han Søffren handelsman Andersen. Han var den rikaste bonden i byn och hade mer utsäde än någon annan. Han lånade också ut pengar Det pågick många rättsfall där Sören krävde tillbaka pengar som olika personer var skyldig honom. Eftersom han kallades handelsman så kan vi misstänka att han också höll på med handel. Han var gift minst två gånger. Hans två döttrar Johanna och Bengta var halvsystrar. Johanna var gift med Arendt Both som var från Tyskland.

Teori 2 säger att Påhl Månsson bodde på platsen där skatten hittades. Han beskrivs också som ganska rik. Han var krögare och sysslade med att sälja öl och brännvin. Han hade nog egen krog hemma för vi vet att han sålde både i sitt eget hus och till olika krogar på landsbygden. Hans fru hette Lisbeth och de hade flera barn men vi vet inte deras förnamn. I efternamn hette de Påhlsson eller Påhlsdotter eftersom de fick namn efter sin far.

Uppdraget

Ni är ett reporterteam som har som specialitet att göra tidsresor. Ni skickas till Trelleborg och ska rapportera från ett Skåne i krig. Året är 1678 och den danska kungen Christian V har precis gett order om att Trelleborg ska brännas.

Hur är stämningen i Trelleborg? Vem uppfattas som vän och vem är fiende? Vad är de rädda för? Vad tänker de? Vad har de för planer för att skydda sig och sina ägodelar?

Instruktioner

Skapa först ert team. Ni behöver:

  • en reporter
  • två eller tre personer att intervjua,
  • någon som filmar
  • manusansvarig

Ni skriver gemensamt manus men en person i teamet skriver ner stödord och är manusansvarig. Använd gärna enkel rekvisita

Bestäm sedan vad ni tror händer på platsen. Skriv ner meningar eller stödord.

Välj ut de personer ni vill intervjua. Intervjua någon person som ni tror kan vara ägare till mynten? Ni kan se förslag på vem det kan ha varit här nedanför. Vem mer väljer ni att intervjua? Någon mer från familjen eller från byn? En svensk soldat? en dansk soldat? Någon i trossen? Försök få med många olika perspektiv.

När de två kannorna grävdes fram 1934 började det spekuleras i vem som kunde ha grävt ner myntskatten. Det blev en intensiv diskussion i tidningen och det fanns två teorier. Ingen av dem har kunnat bevisas.

Teori 1 säger att marken där skatten hittades ägdes av Sören Andersson. När han föddes var Skåne danskt så då hette han Søffren handelsman Andersen. Han var den rikaste bonden i byn och hade mer utsäde än någon annan. Han lånade också ut pengar Det pågick många rättsfall där Sören krävde tillbaka pengar som olika personer var skyldig honom. Eftersom han kallades handelsman så kan vi misstänka att han också höll på med handel. Han var gift minst två gånger. Hans två döttrar Johanna och Bengta var halvsystrar. Johanna var gift med Arendt Both som var från Tyskland.

Teori 2 säger att Påhl Månsson bodde på platsen där skatten hittades. Han beskrivs också som ganska rik. Han var krögare och sysslade med att sälja öl och brännvin. Han hade nog egen krog hemma för vi vet att han sålde både i sitt eget hus och till olika krogar på landsbygden. Hans fru hette Lisbeth och de hade flera barn men vi vet inte deras förnamn. I efternamn hette de Påhlsson eller Påhlsdotter eftersom de tar namn efter sin far. Vem besöker deras krog?

Fundera på vilka frågor som kan vara bra att ställa? Vad vill ni veta? Skriv stödord inför intervjun.

Filma era intervjuer. En bra struktur är:

  • Börja reportaget med att berätta vem du är och vilket år och vilken plats du rest till. Du behöver också beskriva varför du är just på den platsen och vad du nu ska undersöka.
  • Vad har hänt?
  • Presentera den som ska intervjuas.
  • Efter intervjuerna gör reportern en kort sammanfattning. Vad fick ni reda på?

Fundera

Mynten från Trelleborg har fortsatt sin resa. Nu finns de på Ekonomiska museet (EMK) i Stockholm. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att flytta mynten dit och inte ha kvar dem i Trelleborg där de är hittade?

Argument för och emot att de ska förvaras på EKM. Bättre säkerhet. Bättre klimat. Experter på mynt tar hand om dem. Forskare har tillgång till många mynt på samma ställe. Om mynten är utställda kan många se dem. Stockholm har många turister, både från resten av Sverige och från andra länder. Om de INTE ställs ut ser bara personal och forskare dem.

Argument för och emot att de ska förvaras lokalt t.ex. på Trelleborgs Museum. Det är här de är hittade och har ett sammanhang. Långt att åka om skåningar vill ta del av sin egen historia. Dyrt med säkerhetsmontrar och klimatsystem för mindre museer och det behövs för bra förvaring.

Trelleborgs museums logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Trelleborgs museum