Lektion

Åk 7-9

Till Tjaktja, men inte längreLektion

Vem var det som hittades i Arjeplogfjällen?

1900-tal

Arjeplog

En ID-bricka av metall med runda och avlånga hål och instämplad text. Brickan är fläckig och sliten av ålder.
Foto: Silvermuseet Arjeplog (CC BY).
I augusti 2004 hittade norska fjällvandrare kvarlevorna av en människa på svenska sidan av Arjeplogsfjället Tjaktja. Förutom rester av skelettet och rester av kläder fann man även en kam, en tändare, knappar och en plåtask.

Vad är det vi ser?

Föremålen finns idag på Silvermuseet i Arjeplog. Polismyndigheten har överlåtit föremålen till Silvermuseet. Titta på föremålen på bilden. Kan du besvara frågorna nedanför endast genom att titta på föremålen?

Foton från Silvermuseet (CC BY).

Ett plåtask, en kam, en cigarettändare, några knappar och en id-bricka som har tillhört krigsfången.

Fundera

  • Vad är föremålen gjorda av?
  • Från vilken tid är föremålen?
  • Är de gamla eller nytillverkade?
  • Är de äldre eller yngre än 100 år?
  • Vem kan ha använt föremålen?
  • Är föremålen äkta?

Saknad i krig

Tre sovjetiska krigsfångar. En av dem har ett blodigt bandage runt huvudet och är insvept i en filt.
Sovjetiska krigsfångar 1940. Krigsmuseet, Helsingfors (CC BY 4.0).

ID-brickans text innehåller ordet STALAG, vilket är en förkortning för Stammlager (huvudläger på tyska). Alla tyska läger för krigsfångar under andra världskriget kallades Stalag.

Stalag II-A, eller Fünfeichen som det också hette, låg i Neubrandenburg (Tyskland). Lägret utgjorde en knutpunkt för transporten av så kallade arbetskommandon.

Hur kan personliga saker tillhörande en krigsfånge under Andra världskriget ha hamnat i Arjeplogsfjällen? Och vem var han? Fyndet fick mycket uppmärksamhet i pressen. Läs mer i textrutan nedan.

Krigsfången

Tidningsurklipp som handlar om skelettfyndet i fjällen.

I tidningen Norran kunde man läsa: ”Undersökningar som har gjorts vid tekniska roteln i Luleå, rättsmedicinska avdelningen i Umeå och avdelningen för rättsgenetik och rättskemi i Linköping visar bland annat att benresterna kommer från en man, 30–35 år, 169–177 centimeter lång och att han varit avliden länge, sannolikt minst 60 år. DNA-undersökningar talar för att mannen är av östeuropeisk eller rysk-sibirisk härkomst.”

Mannen var en av alla de krigsfångar som försökt fly från de fångläger som byggdes upp i Norge under andra världskriget. Undersökningar visade att mannen var en sovjetisk soldat som hette Alexej Matvejev. I hopp om att spåra hans anhöriga kontaktades Rysslands ambassad. Ambassaden meddelade att namnet är mycket vanligt i Ryssland och utan några ytterligare uppgifter än bara namnet var det omöjligt att hitta några släktingar.

Men vi backar bandet. Vid det här laget har du kanske läst en del om andra världskriget och dess konsekvenser. Kanske även hur Sverige berördes av kriget.

När kriget bröt ut 1939 var somliga till en början ganska säkra på att en sådan avlägsen kommun som Arjeplog, i norra Norrlands inland, inte skulle påverkas. Men så ockuperade Hitler Norge.

Det skulle byggas järnväg upp till Bodö och mängder av krigsfångar sändes från Tyskland upp till Nordnorge under åren 1942–1945 där de placerades i olika läger. Ett av lägren byggdes i Arjeplogs grannkommun Saltdal. Ingen vet säkert, men mycket tyder på att det var där Matvejev blev placerad.

Alexejs öde

Liksom i övriga läger fick fångarna där arbeta under mycket svåra förhållanden. Lägret bestod av baracker med dålig isolering där snön tog sig igenom taken. En arbetsdag kunde vara upp till 14 timmar. Maten bestod av tunn soppa med allt för lite bröd till. Detta bidrog till att den största dödsorsaken i lägren var svält.

Hade inte tanken och hoppet om att kunna fly redan funnits, kanske det väcktes där. Sverige stod som neutralt land. Och om det gick att ta sig över fjällen till Arjeplog kanske ett annat liv väntade, ett liv utan tvångsarbete och tortyr. Många fick aldrig chansen. En del försökte och blev påkomna.

En del krigsfångar hade turen att få kontakt med personer som kunde hjälpa dem att hitta vägen över gränsen när de väl lyckats fly. Några klarade flykten och möttes på svensk sida av människor som tog emot de utmärglade och ofta köldskadade flyktingarna.

En del tog sig så långt som Alexej Matvejev innan kylan och den hårda terrängen satte stopp.

Hur kom krigsfången till Tjaktja?

Vi vet att Matvejev var från Sovjetunionen. Men inte exakt varifrån. Vi vet att hans liv slutade i Arjeplogsfjällen. Men inte exakt hur han kom dit. Studera kartan här nedan. Hur tror du att han kom från Stalag II A till Norge? Hittar du möjliga färdvägar för Matvejev mellan de norska grannkommunerna och Arjeplog?

Fundera

  • Känner du till liknande berättelser i andra kommuner som gränsar mot Norge?
  • Vilka spår efter andra världskriget finns där du bor?
Logotyp Silvermuseet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Silvermuseet Arjeplog

För lärare

I den här lektionen får eleverna ta del av ett tragiskt livsöde. Utgångspunkten är spåren efter en krigsfånge från andra världskriget som hittades i Arjeplogsfjällen 2004. Hur kan personliga saker tillhörande en krigsfånge ha hamnat där?