Jonas Hallenberg, riksantikvarie (1818)
Funnet 4 september 1818 i Motala ström, emellan sjöarna Roxen och Glan, nedanför Kimstad kvarn, av bergsmannen Gabriel Gabrielsson i Stora Boda, omkring sju eller åtta famnar (ca 13 meter) från land.
Att spännet tillhört en präst är mindre troligt, eftersom figurerna inte är kristna. Men det är inte helt ovanligt med prästprydnader utan religiösa bilder.
Spännet måste vara från 14- eller 1500-talet.
Det skulle kunna ha tillhört biskop Petrus Benedictus i Linköping, eftersom det har symboler för polska kungadömet (örnen), Östergötland (gripen) och Småland (lejonet). Benedictus var lojal med kung Sigismund av Sverige-Polen och var biskop över Östergötland och Småland. Spännets fyndplats kan därför vara länkat till Linköpings blodbad år 1600.
Oscar Montelius, riksantikvarie (1912)
Stort, runt, praktfullt spänne av guld. Från senare delen av 1300-talet.
Funnet den 4 september 1818 i Motala ström emellan sjöarna Roxen och Glan, nedanför Kimstad kvarn, av bergsmannen Gabriel Gabrielsson i Stora Boda.
Stränginstrument av samma form som de här avbildade var kända under 1300-talet och på arbeten från samma århundraden förekomma ofta, särskilt som vapenmärken, sådana djur, som de här framställda örnarna, lejonen och griparna. Hela arbetets ”stil” överensstämmer med den senare delen av 1300-talet.
Oaktat att flera av de bilder som pryder vårt smycke ej synas oss väl passa i en kristen kyrka, kan det ej vara något tvivel om, att detta praktstycke varit avsett för en biskop eller någon annan hög andlig.
Carl af Ugglas, konsthistoriker (1933)
Spänne för prelatskåpa
Ursprungligen troligen tillhörigt Linköpings domkyrka (anträffat i Motala ström vid Kimstad kvarn, Kimstads socken, Östergötland).
Anträffat vid ovannämnda plats i Motala ström 1818. Inlöst samma år från upphittaren, bergsmannen Gabriel Gabrielsson, Stora Boda, för 166 dukater 1 riksdaler 12 skilling 6 runstycken specie.
Svenskt arbete (?). 1300-talets förra del eller mitt.
Dick Harrison, professor i historia (2012)
Smycket brukar lite slarvigt kallas Motalaspännet, trots att det inte alls har hittats i Motala – däremot i Motala ström. Upphittaren hette Gabriel Gabrielsson. Han höll på att vittja sina ålgarn vid Kimstad kvarn år 1818 när han fick syn på den oväntade fångsten.
En varning bör utfärdas. Det mesta som brukar berättas om spännet är gissningar. Hit hör uppgiften att det skall ha tillverkats av en guldsmed i Paris.
En annan vanligt förekommande uppgift är att smycket har tillhört drottning Blanche (”Blanka”) av Namur, Magnus Erikssons drottning. Att ägarinnan varit förmögen säger sig självt, men vi har inga övriga ledtrådar till hennes identitet.
Väl att märka saknar vi belägg för att smycket överhuvudtaget tappades i vattnet på 1300-talet. Det kan ha hamnat i Motala ström långt senare.
Wikipedia (2021)
Det hittades i Motala ström vid Kimstad kvarn i Norrköpings kommun en sommarmorgon 1818 av lantbrukaren Gabriel Gabrielsson när han vittjade sina ålgarn.
Det tros vara tillverkat på 1300-talet, troligen i Frankrike.
Hur detta guldspänne hamnade i Motala ström lär vi aldrig få veta. Inte heller kommer vi att få veta på vilka underliga vägar denna klenod hamnade där, eller vem som varit spännets ägare dessförinnan.
Smyckets dekor är helt och hållet världslig, utan minsta antydan om ett kyrkligt bruk, men det har räknats som en biskops kåpespänne, det vill säga ett spänne för en korkåpa.
En teori är att smycket tillhört drottning Blanka av Namur, gift med den svenske kungen Magnus Eriksson.
Antikrummet bloggspot (2012)
I folkmun brukar det kallas för Motalaspännet och finns på Historiska museet. Det spekuleras dock lite i att detta spänne skulle ha tillhört Drottning Blanka av Namur, som blev vår drottning 1335. Det finns nämligen en berättelse hur hon red för att delta vid sin sons bröllop och någonstans vid Motala ström så föll spännet av. Det söktes och det letades efter spännet, men till slut gav de upp.
Peter Wiberg, musiker och författare (2019)
Såvitt man känner till är detta praktfulla dräktspänne den enda bevarade ägodelen efter drottning Blanche. Tillverkat i en i ateljé Paris någon gång under första hälften av 1300-talet, ett enastående guldsmedsarbete.
Länsstyrelsen Östergötland (2021)
Ett av de mest fantastiska fynden i Östergötland gjordes år 1818 då Gabriel Gabrielsson vittjade sin långrev vid Kimstad kvarn i Motala ström. Tillsammans med de 16 ålarna fick han upp ett nära två decimeter stort guldspänne översållat med guldfigurer och färgglada ädelstenar.
Spännet kan dateras till början av 1300-talet och är sannolikt ett franskt guldsmedsarbete. Vi vet inte vem som ägt spännet och hur det hamnade på strömmens botten. Kanske var det biskopens, kanske har det tillhört någon förnäm dam. Ett förslag är att drottning Blanka, alltså Blanche av Namur (ca 1320–1363) ägt spännet och att det skänkts till kyrkan och därmed hamnat på Munkeboda.