Kimstad kvarn

Bergsmannen Gabrielsson hittade spännet cirka 13 meter nedanför Limstad kvarn.

En möjlig anledning till spännets fyndplats kan ha varit att personen som tappade det var förföljd, antingen av den som ägde spännet eller av någon som ville ha det. Eller möjligen tappades det i mörker, så att ingen såg det. Det kan också ha varit en medveten handling, till exempel för att undvika att andra skulle få tag på det.

Motala

Platsen finns omnämnd sedan 1288 och har haft en kungsgård sedan medeltiden. Sannolikheten att spännet ska ha kommit från Motala är liten.

Linköpings domkyrka

Någon form av kyrka har funnits i Linköping sedan 1000-talet.

Utgår man från att spännet har burits av en förmögen präst/biskop på 1300-talet, skulle några biskopar i Linköping vara tänkbara: Karl (biskop mellan 1306 och 1336), Petrus Torgilsson (1342-1351), Nils Marcusson (1352-1372), Gottskalk Falkdal (1373-1374), Nils Hermansson (1375-1391) och Knut Bosson (1391-1436).

Henrik Tidemansson utnämndes till biskop i Linköping 1465.

Henriksborgs ruin

Slottsruinen har fått sitt namn efter biskop Henrik Tidemansson, även om det inte finns några dokument som visar att han har någon koppling till platsen. Kopplingen till Biskopen är ett antagande av konsthistorikern Bengt Cnattingius på 1940-talet.

Ruinen verkar medeltida till sin konstruktion. Vissa texter förmodar att biskopens borg (om det nu var det) brändes 1497 då riksföreståndaren Sten Stures trupper angrep biskopens ägor.

Spännet skulle kunna ha tillhört Henriksborgs ägare.

Munkeboda ruin

Munkeboda ruin är sannolikt resterna av ett hus från 1300-talet. Liksom Henriksborg är det få källor som kan klargöra vem som byggt huset och i vilket syfte. Namnet Munkeboda är belagt sedan 1373.

Spännet skulle kunna ha tillhört Munkebodas ägare.

Vreta kloster

Klostret var aktivt mellan 11- och 1500-talet. Där fanns främst nunnor men även präster. Guldspännet kan ha tillhört klostrets präst eller abbedissa.