Huden blev rep
De som tillverkade rep kallades för repslagare. De långa repen till gruvan kallades för gruvlinor. För att tillverka rep kunde repslagaren använda olika material, till exempel hampa eller järn. Men för att repen skulle bli tillräckligt hållbara i gruvan var det bästa att använda läder av oxhud. Om det blev något läder över, så kunde man göra skor, handskar, väskor eller andra lädervaror.
Köttet blev korv
När oxarna slaktades blev även en massa kött över som kunde användas till mat. I Falun fanns en del arbetare från Tyskland. De var bland annat duktiga på att jobba i gruvan och de var duktiga på att göra god korv. Kanske det var de som inspirerade till korvtillverkning även i Falun. Bilden är Pieter Aertsens målning Slaktarboden från 1551. Foto: Uppsala universitets konstsamling (Public Domain).
Dryckeshorn
Av oxens horn kunde man tillverka dryckeshorn. Det var en sorts spetsig mugg. Foto: Bohusläns museum (CC BY-NC-ND).
Musikinstrument
Oxens horn är ihåliga och kunde användas till att göra hornlurar. Det är ett slags blåsinstrument. Foto: Dalarnas museum (CC BY?)
Isläggar
Av underbenen kunde man göra ett slags skridskor. De kallades isläggar.
Saker av ben
Av skelettet kunde man göra massor med saker, till exempel knappar, tärningar och kammar.
Tärningen på bilden är från 1300-talet och är funnen vid utgrävningar vid Getakärr, Halland. Foto: Charlotta Sandelin, Hallands kulturhistoriska museum (CC BY-NC-ND 4.0)
Korvhorn
Sist men inte minst kunde man göra korvhorn av oxens horn. Om man gröper ur märgen blir de ihåliga. Då passar en avsågad hornbit bra för att spänna ut korvskinn, så att det går att stoppa i korvfärsen. Foto: Dalarnas museum (CC BY).