Lektion
Åk 4-6
Falukorv och kopparmalmLektion
1600-tal
Falun
Falu gruva
Under 1600-talet var Falu gruva en av Sveriges största industriella arbetsplatser. Då jobbade tidvis omkring 1 000 personer där. I gruvan bröts malm för att tillverka metallen koppar. Koppar användes till exempel för att göra tak till kyrkor och slott, för att gjuta kanoner och tillverka mynt. När tillverkningen av koppar var som störst kom 2/3 av Europas koppar just från Falu gruva.
Försäljningen av koppar var så viktig för Sverige att Falu gruva kallades för Sveriges skattkista. Många kungar och drottningar har besökt platsen. Under 1600-talet var drottning Kristina regent. Hon ska ha sagt ”Må denna rök aldrig tryta”. Röken hon pratade om kom från gruvan och kopparhanteringen i staden. Så länge röken täckte Falun fick Kristina in massor av pengar till sina skattkistor.
Det gick åt massor av oxar
Från början kom oxarna främst från bondgårdar i Dalarna. Men när brytningen av kopparmalm ökade så ökade även behovet av långa, hållbara rep. Det behövdes fler leverantörer.
Under 1600-talet fraktade man stora mängder oxar från Småland. Oxarna fick gå till Falun i stora konvojer. De slaktades när de kom fram till Falu gruva.
Till en gruvlina på 125 m gick det åt 200 oxhudar. Det förklarar de stora mängder oxar som fördes till Falun och även det höga priset på läderrepen.
Men oxar består ju av mer än bara skinn...
Vad kunde man göra av en oxe?
Huden blev rep
De som tillverkade rep kallades för repslagare. De långa repen till gruvan kallades för gruvlinor. För att tillverka rep kunde repslagaren använda olika material, till exempel hampa eller järn. Men för att repen skulle bli tillräckligt hållbara i gruvan var det bästa att använda läder av oxhud. Om det blev något läder över, så kunde man göra skor, handskar, väskor eller andra lädervaror.
Köttet blev korv
När oxarna slaktades blev även en massa kött över som kunde användas till mat. I Falun fanns en del arbetare från Tyskland. De var bland annat duktiga på att jobba i gruvan och de var duktiga på att göra god korv. Kanske det var de som inspirerade till korvtillverkning även i Falun. Bilden är Pieter Aertsens målning Slaktarboden från 1551. Foto: Uppsala universitets konstsamling (Public Domain).
Dryckeshorn
Av oxens horn kunde man tillverka dryckeshorn. Det var en sorts spetsig mugg. Foto: Bohusläns museum (CC BY-NC-ND).
Musikinstrument
Oxens horn är ihåliga och kunde användas till att göra hornlurar. Det är ett slags blåsinstrument. Foto: Dalarnas museum (CC BY?)
Isläggar
Av underbenen kunde man göra ett slags skridskor. De kallades isläggar.
Saker av ben
Av skelettet kunde man göra massor med saker, till exempel knappar, tärningar och kammar.
Tärningen på bilden är från 1300-talet och är funnen vid utgrävningar vid Getakärr, Halland. Foto: Charlotta Sandelin, Hallands kulturhistoriska museum (CC BY-NC-ND 4.0)
Korvhorn
Sist men inte minst kunde man göra korvhorn av oxens horn. Om man gröper ur märgen blir de ihåliga. Då passar en avsågad hornbit bra för att spänna ut korvskinn, så att det går att stoppa i korvfärsen. Foto: Dalarnas museum (CC BY).
Bilden på oxen är ett montage av en skolplansch från Vänersborgs museum (CC BY) och en teckning av ett oxskelett från Dalarnas museum (CC BY).
Vad är ett korvhorn?
Korvhornen är köksredskap som används vid tillverkning av korv. Redskapet måste vara ihåligt så att korvskinnen kan hållas utspända medan korvfärsen pressas in genom hornet.
Ursprungligen gjordes redskapet av en bit kohorn eller oxhorn, vilket hörs på namnet. Korvhornen hade olika storlekar. Idag används mest korvhorn av metall.
Men vad har det här med Falukorv att göra?
Det var ju mängder av oxar som slaktades för att göra rep. Och det var en bra chans att även få en massa mat. Allt kött blev inte korv, men en del.
Köttet från oxarna hackades och stoppades i korvskinnen som var gjorda av rengjorda djurtarmar. För att lättare få in köttet i tarmarna användes korvhorn. När korven fått önskad storlek klippte man av tarmen och slog en knut.
Slutligen röktes korven för att den skulle smaka bra och hålla länge. Sättet att röka kött och korv i Falun var berömt. Det gav inspiration till den rökta korv som på 1800-talet började kallas för falukorv. Detta är fortfarande en av våra vanligaste maträtter i Sverige. Nuförtiden görs Falukorv oftast på kött från gris.
Fundera
- Varför behövdes så många oxar vid Falu gruva?
- Vad kunde man tillverka av en oxe?
- Tror du att människorna under 1600-talet slängde mat?
