Nödmynt
Staten tyckte att det skulle vara billigare att ta fram mynt i koppar än mynt i silver. Nödmynten var kreditmynt, så deras värde hade ingenting med metall att göra. Man skrev 1 daler silvermynt på dem och tänkte att det skulle räcka för att människor skulle tro att de var värda 1 daler silvermynt. Det första nödmyntet kom 1716. Här ser du ett sådant mynt. "1 daler s.m." betyder en daler silvermynt. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Det första nödmyntet
Nödmyntet Kronan var det första nödmyntet som kom 1716. Det står 1715 på myntet eftersom det var året då myntet präglades. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Problem med nödmynten
Det blev problem med nödmynten. Människor gillade dem inte. Det var inte vad man var van vid. Många ville inte acceptera att myntet hade samma värde som 1 daler silvermynt bara för att det stod så på myntet. Säljare kunde ändra på priserna så att de blev dyrare för de som ville betala med nödmynten, trots att det inte var tillåtet. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Myntens utseende
Nödmynten såg inte heller ut som vanliga mynt. I historien har mynt haft en bild på en kung eller en drottning. Det hade inte de här mynten. De kunde ha romerska gudar på sig eller romerska soldater. Det här bidrog också till att människor inte ville acceptera de nya mynten. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Tio olika mynt
Mellan 1715 och 1719 släpptes tio olika nödmynt. På den stora bilden ser du några av dem. Sist kom Hoppet som släpptes 1719. De romerska gudarna som finns på nödmynten har kopplingar till ljus, handel och krig. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).