Augusta Nilsson
1891 utvandrade den gotländska barnmorskan Augusta. 1899 gifte hon sig med den danske guldgrävaren John Nielsen. Bröllopsresan gick till Klondike i Kanada, där John ägde andelar i ett guldfält. Strax efter att en rekordstor guldklimp hittats just på Johns mark dog han av hjärtinfarkt år 1900 och Augusta återvände som nybliven änka med klimpen till Sverige. 1939 köpte Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm den av henne. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).
Hilma Svedahl
Hilma Svedal, född Wounsch, emigrerade 1897, 26 år gammal, till New York, där hon försörjde sig som hushållerska. Efter att ha gift sig med en norsk guldgrävare återvände hon 1925 till Strömstadstrakten där hon ärvt mark. Hennes man ville tillbaka till Alaska och gräva guld men Hilma ville vara kvar. Med inspiration från besök hos systern i San Fransisco och sin egen tid som guldgräverska i Alaska byggde hon upp en mycket framgångsrik trädgårds- och caféverksamhet på en ö i Strömstads skärgård. Den heter Alaska och finns kvar än idag, med sin egen Golden Gate-bro. Foto: Svenskt porträttarkiv (CC BY).
Alfred Geijer
Alfred Geijer var en bondson från den lilla orten Långasjö i Småland. Tidigt bestämde han sig för att bli affärsman och emigrerade som 19-åring till Nordamerika . Efter några år som framgångsrik guldgrävare hade han sparat ihop till ett startkapital till en lanthandel och 1901 återvände han till Långasjö. Så småningom växte verksamheten till storföretaget Geijer och söner, som arbetade med sågning och träförädling. Som flest var de 550 anställda när Södra Timber köpte företaget 2002. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).
Ray Carlson
Ray Carlson emigrerade vid 19 års ålder, 1923. I USA arbetade han som diskare och skogsarbetare. Han organiserade arbetslösa skogsarbetare fackligt och arresterades 1933. Exakt varför är inte känt, men han anklagades bl.a. för att vara kommunist, vilket då var ett brott mot anarkistlagen i USA. 1935 utvisades han på egen hand till Sverige. Eftersom hans son var amerikansk medborgare ville varken de amerikanska eller svenska myndigheterna betala resan. Ray återsåg aldrig sin amerikanska familj, men fick ytterligare en son i Sverige, med samma namn som sin amerikanske halvbror. På bilden ser du Ray och hans familj i en tidningsartikel om deportationen. Bild från Svenska Emigrantinstitutet (Public Domain).