Lärarhandledning

Åk 7-9

Carl von Linnés servisLärarhandledning

Varför pyntades kinesiskt porslin med svenska blommor?

1700-tal

Sverige och Kina

En kopp och ett fat av vitt porslin, dekorerade med rankor av linnéa.
Carl von Linnés servis, Qianlong, Qingdynastin 1750-tal. Servisen finns på Hallwylska museet i Stockholm.
Den här lektionen handlar om om kontakter mellan Sverige och Kina under 1700-talet och hur europeiska preferenser påverkade den kinesiska exportmarknaden.

Innehåll

Koppling till skolans kursplan i historia

Centralt innehåll

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

  • Europeisk kolonisation och slavhandel. Konsekvenser av detta för männi­skor och kulturer samt för det ökade globala handelsutbytet mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

Betygskriterier

  • Eleven för resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och av människors levnadsvillkor och handlingar i förfluten tid.ang om kontinuitet och förändring utifrån långa historiska linjer.

Övning - Kinesiskt eller svenskt?


I den här övningen får eleverna träna sig på att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. De får också träna på att kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.

Dela in eleverna i små grupper om 3 – 5 personer. Be dem undersöka den interaktiva bilden av koppen och fatet som finns i fördjupningsmaterialet. Genom att klicka på informationspunkterna kan eleverna ta reda på detaljer om servisen.

Be eleverna diskutera nedanstående frågor och föra minnesanteckningar:

  • Vad är kinesiskt och vad är svenskt med servisen?
  • Finns det något som avslöjar att servisen inte tillverkades för att säljas i Kina?
  • Hur går det att veta att servisen inte är gjord i Sverige?
  • Vem tror ni använde porslin i Sverige? I vilka sammanhang?

Redovisa förslagsvis muntligen i helklass.

Övningen tar cirka 15 minuter att genomföra.

Övning - "Made in China", nu och då

Syftet med den här övningen är att eleverna ska träna sig på att använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. De får också träna på att använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

I den här övningen är utgångspunkten Globala målen nummer 12 "Hållbar konsumtion och produktion" och nummer 17 "Genomförande och globalt partnerskap". Syftet med övningen är att eleverna ska reflektera kring konflikten mellan att handla lokalt (hållbart enligt mål 12) och globalt (stödja utvecklingsländers export enligt mål 17).

Övningen tar cirka 25 minuter att genomföra.

Be eleverna att titta på sakerna runt om kring i klassrummet (eller i hemmet, eller på sina kläder) och se om de kan ta reda på var några av sakerna har producerats. Finns det något som kommer från Kina? Förmodligen kommer ni att upptäcka flera saker som är producerade där.

Be dem därefter, tillsammans eller enskilt, att läsa de Globala målen nummer 12 och 17. Diskutera sedan i helklass eller i mindre grupper:

  • Vad importerades från Kina under 1700-talet? Varför var kinesiska produkter så populära i Sverige och Europa på den tiden?
  • Även idag är det många i Sverige som köper saker från Kina. Vad är anledningen till det? Vilka produkter från Kina är populära idag?
  • Har vi ostindiska kompanier idag? Vilka företag är det?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med global handel? Diskutera gärna den sista frågan utifrån parametrarna - hållbar miljö, hållbar ekonomi och jämlikhet mellan människor.

Källor

Logotyp för Hallwylska museet.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Hallwylska museet

För elever

Den här lektionen handlar om handelskontakter mellan Sverige och östra Asien under 1700-talet, och om varför Carl von Linné beställde en porslinsservis från Kina.

Till lektionen