Lärarhandledning

Åk 7-9

Den fridfulla gatan på slavönLärarhandledning

Hur var livet i den svenska kolonin?

1700-TAL

S:t Barthélemy

En målning av en gata med människor som promenerar. I bakgrunden hav och palmer.
Detalj av hamnmotiv från Gustavia på S:t Barthélemy. Okänd konstnär, mellan 1815 och 1844. Bild: Sjöhistoriska museet (Public Domain).

Kopplingar till kursplanen i historia

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Migration inom och mellan länder.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Förtryck, folkfördrivningar och folkmord.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Lektionens omfattning

Lektionsmaterialet innefattar i sin helhet två delar: "Den fridfulla gatan på slavön" och "Den svarta lagen".

Med tanke på att materialet kan väcka många frågor hos eleverna och att det innehåller flera moment, kan det vara bra att dela upp det på flera tillfällen.

Läs igenom elevernas material noga inför lektionen så att du får en bra bild av vad det innehåller och hur du bäst kan anpassa det till din klass.

Lektionens första del har som syfte att göra eleverna bekanta med den svenska ön S:t Barthélemy i Västindien. Materialet kan eleverna gå igenom på egen hand eller i grupp. Be dem att titta på bilderna och läsa fördjupningstexterna för att lära sig om när, hur och varför Sverige införskaffade den karibiska ön som koloni i slutet av 1700-talet.

Övning - En stillsam gata

Eleverna ska läsa texterna och titta på bilden. De förväntas därefter resonera kring de två avslutande frågorna.

  • Hur tror du att de svenska slavägarna behandlade sina slavar?
  • Hur tror du att livet var som slav på S:t Barthélemy?

Tanken är att de ska försöka sätta sig in i de levnadsförhållanden som rådde på S:t Barthélemy. Diskussionen är också tänkt som en upptakt till lektionen "Den svarta lagen".

Begrepp

Kolonialism och imperialism

Med begreppet kolonialism menas staters eller gruppers erövring och övertagande av landområden i andra delar av världen. Kolonialism kan även handla om hur en stat och en befolkning försökt införa sin egen kultur i ett annat område. Enligt vissa synsätt krävs en större migration av människor till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism. Enligt andra synsätt räcker med att en stat har makt och inflytande över en annan.

Det är svårt att dra en gräns mellan kolonialism och traditionell erövringspolitik. Starkare stater, stammar och etniska grupper har i alla tider försökt utvidga sitt territorium på svagare konkurrenters bekostnad. Kulturell, politisk och teknologiskt inflytande brukar ofta förknippas med kolonialism. Ett sätt som koloniserande makter använt för att påtvinga sitt inflytande över de koloniserades inhemska kultur är att göra det egna språket till första språk. Några exempel är japanska i Korea, engelska i Indien, Kenya och USA, spanska i Latinamerika och arabiska i Nordafrika.

Enligt ett eurocentriskt synsätt handlar begreppet kolonialism främst om europeiska staters politiska kontroll över utomeuropeiska områden. Världens historia är dock full av exempel på samhällen som har expanderat genom att erövra nya områden och flytta sin egen befolkning på nyligen erövrad mark. Antikens greker och romare, den arabiska kulturens utbredning, aztekernas expansions-politik i Nordamerika är några exempel. Kolonialism kan därför inte sägas vara begränsad till en viss tid eller plats.

Begreppet kolonialism blandas ofta ihop med imperialism. Imperialism är en strävan hos stater eller nationer att bilda imperier som omfattar områden av många olika folkslag och nationer. Termen började användas i slutet av 1800-talet om europeiska nationers strävan att bygga upp koloniala imperier. Därefter har termen använts om liknande händelser under både tidigare och senare historiska epoker.

Den moderna europeiska kolonialismen brukar dateras till 1415 då en portugisisk expedition intog den nordafrikanska hamnstaden Ceuta och omvandlade stadens moské till en kristen kyrka. Ytterligare ett steg inom den koloniala historien togs i och med Cristopher Columbus resa till Karibien 1492. En ny värld öppnades för de europeiska stormakterna och de kom att erövra nya områden i Nord- och Sydamerika. Européernas möte med ursprungsfolken ledde till såväl konfliktfyllda som fredliga möten. Efter hand kom däremot sjukdomar som européerna bar att spridas och pandemier utvecklades som ledde till att stora delar av ursprungsbefolkningen dog.

Kolonisatörerna spred även kristendomen och satte människor i tvångsarbete och slaveri. Nya handelsvaror spreds från den “nya världen” och den så kallade triangelhandeln inleddes.

Hand i hand med koloniseringen utvecklades föreställningarna om de segrande folkens överlägsenhet och en utbredd rasistisk syn på de kuvade människorna i kolonierna. I Europa utvecklades dessa idéer till en idealistisk föreställning om att de vita hade en skyldighet att civilisera och hjälpa de koloniserade folken, ibland betecknat som ”Den vite mannens börda”.

I Sverige hade slaveri och träldom avskaffats under 1300-talet. När man väl införskaffade kolonier ställdes man inför dilemmat att slaveri och slavhandel förekom inom flera av de områden som man tagit kontroll över, något som var oförenligt med svensk lag som sade att ingen fick äga förslavade människor i Sverige. I lagen stod dock inget om att äga slavar utanför Sveriges egentliga gränser.

Nya Sverige (Delaware, Nordamerika, 1638–1655) och Cabo Corso (Ghana, 1650–1658, 1660–1663) var de kolonier som den svenska staten innehade innan den karibiska ön Sankt Barthélemy införskaffades. Andra försök att bilda kolonier hade gjorts i andra delar av Karibien samt i Indien utan vidare framgång.

Slav eller förslavad

Ordet slav har traditionellt använts inom svensk historieskrivning. Begreppet slav är inte i detta fall en självdefinierad, utan en tillskriven social etikett. Benämningen reproducerar ett perspektiv från dem som förslavade människor. För att göra människor till slavar krävdes ett omfattande system för att avhumanisera andra människor. Det kunde innebära kidnappning, tortyr, våld, religionsförtryck, ofrivillig namngivning och våldtäkt. Systemet innehöll även bokföring, namngivningssystem, lagar och infrastruktur.

Genom att använda begreppet förslavad istället för slav finns det en möjlighet att starkare betona dessa aktiva handlingar, med aktiva subjekt som utför och håller systemet vid liv. Jämför engelsk historieskrivning där ordet “enslaved” under senare tid mer aktivt har börjat att användas.

På samma sätt kan kanske begreppet förslavare ersätta eufemismer som plantageägare. Annars är orden slavägare och/eller slavhandlare relevanta.

De komplexa nyanserna och förståelsen för ett delvis omvandlat ord kan medföra svårigheter för grundskoleelever. I läromaterialet används därför begreppet slav, men du som lärare har möjlighet att använda begreppet förslavad.

Mer om kolonialism, slaveri, rasism och världens historia

Vill du som förberedelse eller senare i undervisningen ta del av fler digitala lärresurser om kolonialism, slaveri, rasism och världens historia? I Allt har en historia. Världshistorien genom Världskulturmuseerna hittar du lektionsmaterial, museiföremål och kortfilmer om världshistoriska epoker och kulturer, från de första jordbrukarna via forntida imperier och européernas kolonisering av världen, till vår globala tids alla utmaningar.

Allt har en historia

Källor

  • Lindkvist, Herman. 2015. Våra kolonier: de vi hade och de som aldrig blev av. Bonniers: Stockholm.
  • Thomasson, Fredrik. 2013. 32 piskrapp vid Quatre Piquets: Svensk rättvisa och slavlagar på Saint Barthélemy. Historielärarnas årstidskrift.
  • Weiss, Holger. 2016. Slavhandel och slaveri under svensk flagg: koloniala drömmar och verklighet i Afrika och Karibien 1770–1847. Atlantis: Stockholm.
Logo_ETNO_Color_POS_RGB_SWE

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Etnografiska museet

För elever

När Gustav III blev kung år 1771 hade Sverige länge försökt skaffa sig en koloni i Karibien. Efter förhandlingar med Frankrike blev ön S:t Barthélemy svensk år 1784. Allt var frid och fröjd, eller?