Lärarhandledning

Åk 4-6

Drottning Kristina – bilden av en stormaktsfursteLärarhandledning

Vad berättar ett porträtt, egentligen?

1600-tal

Stockholm

NM 6693
Drottning Kristina av Jacob Heinrich Elbfas, 1630-tal. Detalj. Foto: Cecilia Heisser, Nationalmuseum (Public Domain).
Den här lektionen utgår ifrån tre porträtt av drottning Kristina och hur hon lanserades som regent under stormaktstiden. Eleverna får verktyg att avkoda och förstå några historiska porträtts uppbyggnad och funktion och samtidigt se kopplingar till vårt samtida bildflöde.

Koppling till skolans kursplan

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
  • kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll, Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

  • Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
  • Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Om lektionen

Den här lektionen kan användas som en del i temat Stormaktstiden i samband med att ni läser om Drottning Kristina. I lektionen utvecklar eleverna förmågan att analysera och tolka dåtidens porträtt som historisk källa samtidigt som de övar sin visuella läskunnighet och lär sig mer om dolda budskap i form av symboler. Eleverna lär sig att detaljerna kan användas för att förstärka bildens syfte och att olika föremål i ett porträtt kan berätta mer än vad man först ser.

Genom att jämföra likheter och skillnader i porträtten lär sig eleverna, i ett historiskt perspektiv, tolka vad en bild av en människa kan berätta om, tid, klass och identitet.

Vill ni ge mer utrymme för samtal, reflektion och diskussion kan ni med fördel dela upp övningarna på två lektioner.

Övning 1, En bild med flera detaljer

Syftet med första övningen är att eleverna ska förstå att olika föremål i ett porträtt kan berätta något om den som är avbildad och hur dold symbolik i detaljerna kan användas för att förstärka bildens syfte. Eleverna lär sig att känna igen riksregalierna och vad de står för samt tolka hur en person med makt och hög status framställts under 1600 talet.

Avsätt ca 20 min för den här delen av lektionen.

Finns tid över, fundera tillsammans

• Hur framställdes kungliga personer under 1600-talet?
• Hur framställs kungligheter eller personer med makt och hög status idag?
• Fundera över om det finns barn idag, i samma ålder som Kristina på porträttet, som har mycket makt i samhället.

Övning 2, Kristina x 2

I den här övningen får eleverna jämföra två porträtt av Kristina där hon låtit avbilda sig i olika roller. Syftet är att se hur bilder kan användas för att lyfta fram, lansera och kommunicera olika budskap.  Genom att leta efter likheter och skillnader i bilderna skapas utrymme för att hinna se och reflektera över detaljerna och analysera bildernas uppbyggnad och vad de berättar.

Målet med övningen är att träna sin förmåga att tolka och läsa historiska porträtt. Övningen kan också fungera som en ingång till vidare fördjupning kring Drottning Kristina som historisk person.

Avsätt ca 20 min för den här delen av lektionen.

Dela in eleverna i par eller små grupper. Börja med att titta på varje porträtt för sig och diskutera utifrån frågorna i ca 5 min per bild alltså ca 10 min.

  • Vad ser ni?
  • Beskriv Kristina i det här porträttet. Hur hon är klädd? Hur ser håret ut?
  • Hur skulle de olika tygerna, materialen kännas om man kunde röra vid dom?
  • Kan ni se vad hon tänker eller känner? Titta på ansiktsuttryck, blick och kroppshållning.
  • Var är hon någonstans? Inomhus eller utomhus? Hur är miljön skildrad?
  • Finns det några saker i bilden? Berättar de något om henne, tycker ni?
  • Vad är det för färger i bilden? Är de ljusa eller mörka? Varma eller kalla?
  • Beskriv stämningen i bilden. Är den lugn, dramatisk, mäktig eller något annat?

Fortsätt i par eller små grupper. Titta på båda porträtten samtidigt och jämför dem. Här är det bra med papper och penna. Utmana eleverna att hitta så många likheter och skillnader som möjligt och skriv ner dem som listor. Diskutera tillsammans i klassen om de likheter och skillnader som eleverna hittat och vilka sidor av Kristina de tycker att porträtten visar.

  • Skriv ner alla likheter och skillnader ni ser!
  • Hur många lyckas ni hitta?
  • Vilka olika sidor av Kristina tycker ni att porträtten visar?

Om porträtten

David Beck: Drottning Kristina.NM 308

I porträttet av David Beck finns inga av de saker som brukar symbolisera en kunglig person. En del tolkar det som att det finns dolda symboler i målningen som hyllar drottningen i form av de fyra elementen – jord, vatten, luft och eld. Klotet på balkongräcket skulle då symbolisera jorden, vattnet syns i fontänen i bakgrunden, luften ses i vinden som blåser genom Kristinas blåa sjal. Var är då elden? Elden är drottningen själv med röda blommor i sitt hår. I målningen finns också flera detaljer som visar på influenser och handel med fjärran länder: det glänsande sidentyget, de exotiska blommorna i håret och landskapet som syns i bakgrunden.

NMGrh 3989 ram

I det här porträttet av Justus van Egmont lät Kristina avbilda sig som Minerva – visdomens och krigskonstens gudinna klädd i rustning, brynja, härförarstav och hjälm med lagerkrans och drake. Kristina beställde fler exemplar av den här målningen som hon gav bort till olika utvalda personer.

Fördjupning om porträtt nu och då

En människas ansikte och kropp kan berätta mycket. Redan som spädbarn lär vi oss att tolka både ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Med en snabb blick känner vi igen ett glatt eller sorgset ansikte medan andra känslor och uttryck kan vara mer svårtolkade. Vi kommunicerar med en slags ordlös kommunikation när vi läser av varandra, både i verkligheten och på bild.

Porträtt har alltid använts för att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Det handlar om så mycket mer än bara utseende eller yta. Genom att tolka ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, attribut och symboler i porträtten stiger historiens människor fram och möter oss i nutiden. Vi kan se det som skiljer oss åt men också det som förenar oss. Dåtida porträtt berättar om tiden då bilden gjordes, om det som ansågs vara fint, om personen var rik eller fattig.

Olika tider har haft olika ideal och dåtida bilder kan ge ledtrådar till hur tidens ideal och tankar var formade. Men vill vi veta mer om hur de tänkte och kände räcker det inte alltid att bara titta på bilden. Att lära sig mer om den historiska tiden då bilden gjordes, om modellen som är avbildad och om konstnären som gjort bilden kan ge andra viktiga ledtrådar.

Färg och form

Konstnären tillför också färgen, linjerna och formernas språk i porträtten. Vad berättar färgerna i bilden för oss? Är de lågmälda eller högljudda? Varma eller kalla? Är formerna lugna eller oroliga, linjerna snurriga eller ordentliga? Vad berättar det om personen som är framställd på bilden? Genom att titta på, jämföra, och undersöka olika typer av porträtt kan vi lära oss något om både dåtid och nutid. Porträtt kan berätta något om personen på bilden eller kanske vem man själv är.

Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser bilder av människor överallt: i reklam, på nätet, tidningar och hemma. Vi fotograferar oss själva och andra med våra mobiltelefoner och lägger ut bilder på internet och i sociala medier.

Vi är medvetna om hur vi framställer oss själva och detta påverkas också av var vi väljer att visa bilderna någonstans. Bilderna som läggs upp på Instagrams långsamma flöde har ofta en annan karaktär än de som exempelvis flimrar förbi på Snapchat. Vårt behov av att få synas och på olika sätt kommunicera med varandra är stort, och idag har vi fler möjligheter än någonsin att kunna göra detta.

Litteratur

  • Cavalli-Björkman Görel (red.) .2001. Ansikte mot ansikte. Porträtt från fem sekel. Atlantis/Nationalmuseum: Stockholm.
  • Johanneson, Lena (red.) 2007. Konst och visuell kultur i Sverige, före 1809, Bokförlaget Atlantis: Stockholm.
  • Malmborg af Estelle. (red.). 2014. Barockt. Kulturhuset Stadsteatern och Nationalmuseum. Art and Theory Publishing: Stockholm.
Nationalmuseums logotyp.

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Nationalmuseum

För elever

Porträtt har alltid använts för att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Här får du utforska olika porträtt av drottning Kristina och lära dig mer om några dolda symboler i konsten. Vilka sidor av henne visas? Och vad berättar en strutsfjäder eller ett guldäpple i ett porträtt?