Drottning Kristina – bilden av en stormaktsfursteLärarhandledning

Dela in eleverna i par eller små grupper. Börja med att titta på varje porträtt för sig och diskutera utifrån frågorna i ca 5 min per bild alltså ca 10 min.

• Vad ser ni?
• Beskriv Kristina i det här porträttet. Hur hon är klädd? Hur ser håret ut?
• Hur skulle de olika tygerna, materialen kännas om man kunde röra vid dom?
• Kan ni se vad hon tänker eller känner? Titta på ansiktsuttryck, blick och kroppshållning.
• Var är hon någonstans? Inomhus eller utomhus? Hur är miljön skildrad?
• Finns det några saker i bilden? Berättar de något om henne, tycker ni?
• Vad är det för färger i bilden? Är de ljusa eller mörka? Varma eller kalla?
• Beskriv stämningen i bilden. Är den lugn, dramatisk, mäktig eller något annat?

Fortsätt i par eller små grupper. Titta på båda porträtten samtidigt och jämför dem. Här är det bra med papper och penna. Utmana eleverna att hitta så många likheter och skillnader som möjligt och skriv ner dem som listor. Diskutera tillsammans i klassen om de likheter och skillnader som eleverna hittat och vilka sidor av Kristina de tycker att porträtten visar.

• Skriv ner alla likheter och skillnader ni ser!
• Hur många lyckas ni hitta?
• Vilka olika sidor av Kristina tycker ni att porträtten visar?

Om porträtten

I porträttet av David Beck finns inga av de saker som brukar symbolisera en kunglig person. En del tolkar det som att det finns dolda symboler i målningen som hyllar drottningen i form av de fyra elementen – jord, vatten, luft och eld. Klotet på balkongräcket skulle då symbolisera jorden, vattnet syns i fontänen i bakgrunden, luften ses i vinden som blåser genom Kristinas blåa sjal. Var är då elden? Elden är drottningen själv med röda blommor i sitt hår. I målningen finns också flera detaljer som visar på influenser och handel med fjärran länder: det glänsande sidentyget, de exotiska blommorna i håret och landskapet som syns i bakgrunden.

I det här porträttet av Justus van Egmont lät Kristina avbilda sig som Minerva – visdomens och krigskonstens gudinna klädd i rustning, brynja, härförarstav och hjälm med lagerkrans och drake. Kristina beställde fler exemplar av den här målningen som hon gav bort till olika utvalda personer.

Med en snabb blick känner vi igen ett glatt eller sorgset ansikte medan andra känslor och uttryck kan vara mer svårtolkade. Vi kommunicerar med en slags ordlös kommunikation när vi läser av varandra, både i verkligheten och på bild.

Porträtt har alltid använts för att berätta vem man är eller skulle vilja vara. Det handlar om så mycket mer än bara utseende eller yta. Genom att tolka ansiktsuttryck, gester, kroppsspråk, attribut och symboler i porträtten stiger historiens människor fram och möter oss i nutiden. Vi kan se det som skiljer oss åt men också det som förenar oss. Dåtida porträtt berättar om tiden då bilden gjordes, om det som ansågs vara fint, om personen var rik eller fattig.

Olika tider har haft olika ideal och dåtida bilder kan ge ledtrådar till hur tidens ideal och tankar var formade. Men vill vi veta mer om hur de tänkte och kände räcker det inte alltid att bara titta på bilden. Att lära sig mer om den historiska tiden då bilden gjordes, om modellen som är avbildad och om konstnären som gjort bilden kan ge andra viktiga ledtrådar.

Färg och form

Konstnären tillför också färgen, linjerna och formernas språk i porträtten. Vad berättar färgerna i bilden för oss? Är de lågmälda eller högljudda? Varma eller kalla? Är formerna lugna eller oroliga, linjerna snurriga eller ordentliga? Vad berättar det om personen som är framställd på bilden? Genom att titta på, jämföra, och undersöka olika typer av porträtt kan vi lära oss något om både dåtid och nutid. Porträtt kan berätta något om personen på bilden eller kanske vem man själv är.

Aldrig har bilder på människor varit så vanligt förekommande som i dag. Vi ser bilder av människor överallt: i reklam, på nätet, tidningar och hemma. Vi fotograferar oss själva och andra med våra mobiltelefoner och lägger ut bilder på internet och i sociala medier.

Vi är medvetna om hur vi framställer oss själva och detta påverkas också av var vi väljer att visa bilderna någonstans. Bilderna som läggs upp på Instagrams långsamma flöde har ofta en annan karaktär än de som exempelvis flimrar förbi på Snapchat. Vårt behov av att få synas och på olika sätt kommunicera med varandra är stort, och idag har vi fler möjligheter än någonsin att kunna göra detta.