ElefantmästarenHandledningar

Om lektionen

Lektionen innehåller en beskrivning av ett djur. Tanken är att eleverna dels ska få en liten inblick i hur 1600-talsmänniskorna skrev, dels hur man beskriver något och hur komplicerat det kan vara. Lektionen innehåller en del där eleverna ska lyssna och en del där de ska rita. Det finns även ett förslag på en ytterligare övning.

Nils Matsson Kiöping

Nils Matsson Kiöping lämnade Sverige 1647 för att resa till fjärran länder. Han såg delar av Afrika, Indien och Sydostasien. Under den ungefär tio år långa resan träffade han olika folkslag, han arbetade som soldat och tolk, och han fick lära känna exotiska växter och djur.

När han kom tillbaka till Sverige skrev han en redogörelse för sina resor. Det var den första boken som skrevs av en svensk på svenska och trycktes på ett svenskt tryckeri. Vissa delar av texterna vittnar klart om dess åldriga ursprung, men hans bok ger en fantastisk möjlighet att förstå 1600-talet.

Boken finns tillgänglig genom Runeberg.org, samt som ljudbok på en kommersiell plattform.

Een kort beskriffning vppå trenne resor och peregrinationer, sampt konungarijket Japan

En övning

Läs tillsammans igenom den inledande texten i lektionen som handlar om Nils Matsson Kiöping, "En svensk äventyrare". Därefter kan ni lyssna till den inspelade ljudfilen. Till stöd finns texten i ett manus också. Sannolikt kommer eleverna ha svårt att förstå vissa av orden, och några av meningarna, eftersom texten är ålderdomlig. Gå igenom texten för att reda ut svåra ord och fundera kring varför olika ord stavas egendomligt (som vi ser det). Några ordförklaringar:

• Arwfefiende = arvfiende, det vill säga att de är födda till att vara fiender
• Halvander = en och en halv
• Skölper = sköldar (så har sköldpaddan sitt namn)
• Om skönt = änskönt, det vill säga "även om"
• Askefärgo = av samma färg som aska, det vill säga grå

Ni kan också titta på förklaringen kring längdmåttet aln, om ni vill. Det kan ge en inblick i att olika tider och olika länder använder olika måttsystem.

Hur stavade de på 1600-talet?

Det fanns inga fastställda skrivregler på 1600-talet. Alla stavade så gott de kunde och man försökte efterlikna hur orden lät. Ett och samma ord kunde till och med stavas olika i en och samma text beroende på hur textförfattaren för tillfället tyckte att det skulle stavas.

Vissa gemensamma sätt att stava fanns det dock. En sak var till exempel att använda bokstaven h i slutet av ett ord för att göra konsonanter mjuka. Ord som lång och aldrig skulle ha uttalats "lånk" och "aldrik" om de inte hade ett h på slutet. Ett ord med flera vokaler i rad, som een, och emoot, markerade ett långt vokalljud. Utan dubbla vokaler skulle orden ha uttalats enn och emått.

En version av elefantmästaren

Nils Matsson Kiöpings text talar om målare som avbildar djuret på ett felaktigt sätt. Förmodligen tänkte han på bilder i böcker som han sett. En av de mest kända bilderna på en noshörning hade gjorts av Albrecht Dürer. Dürers bild visar noshörningen med pansar, skölper.

En annan del av övningen

Texten är, som sagt, ålderdomlig. När ni talar om den kan det vara på sin plats att diskutera hur tillförlitliga olika källor är. Frågor du kan ställa är:

• Varför är Albrecht Dürers bild och Nils Matsson Kiöpings beskrivning olika? Svar: Nils Matsson Kiöping hade sett en noshörning medan Albrecht Dürer inte hade det. (Skillnad mellan primärkälla och sekundärkälla.)
• Är det verkligen en riktig text från 1600-talet, eller är det påhittat? Svar: Såväl Kiöpings resor som hans bok är på riktigt. Böckerna finns på flera bibliotek och är nogsamt digitaliserade. Hans livsberättelse är också dokumenterad på andra sätt. (Äkthetskriteriet.)
• Vad vill Kiöping säga med sin text utöver att beskriva en noshörning? Svar: Han vill poängtera att han har gjort en resa som inte många andra har gjort och att han vet bättre än andra. (Tendenskriteriet.)
• Har det någon betydelse att Kiöping skrev texten över tio år efter han kommit hem från resan? Svar: Förmodligen var det en så ovanlig syn att se en noshörning att han kom ihåg hur den såg ut. Men det finns kanske andra delar av hans reseberättelse som är mindre tillförlitliga. (Samtidskriteriet.)

Om ni har tid över

Tycker eleverna att det har varit en rolig övning, eller om ni har tid över, kan de göra en liknande övning. Ge varje elev tid att hitta en bild på ett djur. Dela in eleverna parvis. En ska beskriva det den ser och den andre ska rita en bild utifrån beskrivningen.