Lärarhandledning

Åk 4-6

Heliga Birgitta och pilgrimsmusslanLärarhandledning

Varför tog medeltidens pilgrimer med sig musslor hem?

1400-tal

Varnhems kloster

Målning av tre personer som är klädda i pilgrimsdräkter. Personen i mitten bär på en väska och en pilgrimsstav.
Heliga Birgitta som pilgrim. Detalj av kalkmålning från Hargs kyrka i Uppland. Målningen är gjord ca 1514.
Den här lektionen handlar om vad pilgrimsresor hade för betydelse för människors religiösa liv under medeltiden. Utgångspunkten är de resor som Birgitta Birgersdotter, Heliga Birgitta, gjorde under sin livstid.

Kopplingar till kursplanen i historia

Lgr22, centralt innehåll

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

  • Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tidsperioden.

Lgr22, betygskriterier

Eleven för resonemang om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor under olika tidsperioder.

Allmänt om lektionen

Pilgrimsresor i historien är intressanta ur kulturmötesperspektiv. Det finns både skriftliga källor och arkeologiska spår som berättar om människors rörlighet. Än idag företar människor från olika kulturer och religioner heliga vandringar som en del av sin trosutövning eller för att uppleva nya platser.

Lektionens syfte är att eleverna ska få insikter om vilken betydelse religion hade för människors livsval och villkor under 1300-talet. Syftet är också att visa att katolska kyrkans framväxt i Sverige var en del av ett globalt nätverk som innebar täta kontakter mellan människor.

Föremålsbeskrivning, pilgrimsmussla

Bild av fragmentet av en pilgrimsmussla som hittades vid Varnhems kloster
Pilgrimsmusslan som hittades i Varnhems klosterruin.

Beskrivning: Fragment av pilgrimsmussla från Santiago de Compostela. Hittades i Varnhems klosterruin, Västra Götaland, Sverige.


Pilgrimsmusslan ur Historiska museets samlingar hittades i Varnhems klosterruin under de omfattande arkeologiska undersökningarna som pågick i området mellan år 1922-27. Varnhems kloster grundades ca 1150 e.Kr. och tillhörde cistercienserorden. Det är ett dotterkloster till Alvastra kloster och båda var viktiga knutpunkter för aristokratin och katolicismen under hela den medeltida perioden.

Pilgrimsmussla (Pecten jacobeus) är en underart av stor kammussla som lever längs med hela atlantkusten från Norge till Iberiska halvön samt kring brittiska öarna, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna. Ända sedan 1100-talet har pilgrimsmusslan varit en symbol för Sankt Jakob den äldre och platsen för hans kvarlevor, Santiago de Compostela i Spanien. Fragmentet av pilgrimsmusslan har tolkats av arkeologer som ett pilgrimsmärke som förmodligen hämtats av av någon som haft samröre med klostret.

Övning – Heliga Birgitta som pilgrim

I den här övningen får eleverna fundera på varför man ville besöka heliga platser. De får bekanta sig med begreppen helgon, reliker och pilgrimsfärder. Målet med övningen är att sätta sig in i vad som fick människor att vilja göra en pilgrimsresa, trots de faror och besvär som en lång resa förde med sig.

Tidsåtgång: ca 20 min. Låt eleverna läsa texterna om Heliga Birgitta och om pilgrimsfärder. Därefter studerar de bilden av pilgrimerna och klickar på informationspunkterna. Bilden är en detalj av en kalkmålning från Hargs kyrka i Uppland.

Efter att ha läst texterna och sedan undersökt de klickbara delarna i bilden får eleverna fundera på och diskutera följande frågor, gärna i mindre grupper:

  • Hur kunde en pilgrim se ut?
  • Varför ville katoliker bli pilgrimer?
  • Vilka saker har heliga Birgitta med sig på bilden?
  • Varför tror du att en stav och en väska är bra att ha när man går på pilgrimsvandring? Kommer du på något annat som är bra att ha med när man ska resa länge?”

Övning – Pilgrimsmusslan

I den här övningen får eleverna upptäcka några av de mest populära pilgrimsplatserna i Europa, som även heliga Birgitta besökte under sin livstid. Syftet med övningen är att de ska fundera på vad ett arkeologiskt fynd kan berätta om livet i en annan tid.

Tidsåtgång: ca 20 min. Låt eleverna lyssna på ljudfilen om pilgrimsmusslan eller läsa det tillhörande ljudmanuset och studera kartan.

På kartan finns pilgrimsvägen till Santiago de Compostela ungefärligt markerad, de platser som heliga Birgitta besökt, Vadstena, samt Varnhem. Varje plats har klickbar information i form av ljudfil med tillhörande ljudmanus. Eleverna får klicka på platserna i tur och ordning och fundera över följande frågor.

  • Vilka bodde på platsen där arkeologer hittade den lilla biten av pilgrimsmusslan?
  • Hur ser pilgrimsmärkena ut för de olika pilgrimsplatserna? Rita gärna en bild.
  • Varifrån kommer pilgrimsmusslan och vad är den en symbol för?

Övning – Pilgrim i främmande land

Den här övningen går ut på att eleverna ska leva sig in i hur det kunde ha varit att företa sig en pilgrimsfärd under medeltiden, vad man kände, hörde, såg. Syftet är att skapa förståelse för hur det var för en medeltidsmänniska att ge sig ut på en lång resa. Eleverna kan också fundera på hur en modern pilgrimsresa kan se ut.

Tidsåtgång: ca 20 min. Låt eleverna lyssna till ljudfilen eller läsa det tillhörande ljudmanuset och fundera över följande frågor:

  • Vad tror du var svårt med att gå på pilgrimsvandring under medeltiden? Vad tror du var spännande?
  • Tror du att alla människor under medeltiden hade råd med en flera år lång pilgrimsvandring? Kunde alla kunde resa lika mycket som heliga Birgitta?
  • Kan vi vara helt säkra på att pilgrimsmusslan som hittades i Varnhems kloster faktiskt kommer från Santiago de Compostela?
  • Finns det pilgrimer idag? Hur kan en modern pilgrimsresa se ut?

Källor

Historiska museets webbplats. Artikel om pilgrimsmärke.
Historiska museets webbplats. Artikel om Varnhems kloster.

Logotyp Historiska museet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Historiska museet

För elever

Under medeltiden var det vanligt för katoliker att gå på pilgrimsvandring. Personen som gick på pilgrimsvandring kallades för pilgrim. En pilgrimsvandring innebar att pilgrimen reste från sin hemby för att besöka heliga platser. Ibland tog de med sig föremål hem, för att bevisa att de hade nått sitt mål.