Lärarhandledning
JaktdagbokenLärarhandledning
1815
Kitte, Bergsjö socken

Koppling till skolans kursplan Åk 5-6
Centralt innehåll i historia
Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.
Betygskriterier i historia
- Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger något exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.
Vad lektionen handlar om
Den här lektionen handlar om personer levde förr och vad de tyckte var viktigt. Lektionen tar även upp förhållanden för en torpare.
- En förståelse för levnadsförhållanden och familjekonstellationer.
- Hushålla med de resurser som finns tillgängliga.
- En inblick i hur källmaterial från 1800-talets början ser ut och hur stavningen såg ut.
Transkribering av Olofs dagbok
Börja gärna lektionen med att lyssna på det ljudspår som finns i lektionen, därefter kan du läsa texten nedan högt för eleverna.
Övning 1
Låt eleverna läsa texten om Olof och om jakt förr, alternativt så läser ni den tillsammans i klassen. Dela upp eleverna i mindre grupper om 3-4 per grupp och låt dem svara på frågorna i pop-up fönsterna där vi kan läsa om Olofs berättelse. Du kan också välja att låta varje grupp ta varsin fråga, de beror lite på hur mycket tid ni har för lektionen.
Eftersom texten är svår att tyda, och ibland kan även översättningen vara det, finns förklaringar samt hjälp för att svara på frågor och föra diskussionen vidare här nedanför.
Låt sedan eleverna presentera för varandra och se om de kommit fram till liknande resultat. Komplettera gärna med "svaren" nedan.
Första sidan
- Vilka gick ut i skogen? Olof Olofsson, sonen Olof Olofsson och deras två hundar. (OBS! Bokstaven u kunde förr skrivas som ett u eller n med en ring ovanför.)
- Vad skulle de göra i skogen? Uppsöka och fånga/skjuta vilddjur och fåglar. Språkligt: ge exempel på att Olof stavar annorlunda än vi gör idag?
- Vad hette Olofs hundar? Hur gamla var de? Kask (Rask?) två år och Lunken 1,5 år.
- Var hittade de björnen? I ett hål under en gammal tallrot.
Andra sidan
- Vilka vapen använde Olof och hans son? Hur gick den dramatiska jakten till? Två bössor (gevär) och en yxa. Olof och sonen turades om att ladda och skjuta. Slutligen slår Olof björnen i huvudet tre gånger och på käften.
Tredje sidan
- Hur fick de med den skjutna björnen hem? De drog björnen på en kälke.
- Hur stor blev björnhuden? Hur lång är en aln respektive tum i dagens mått? 3 alnar och 3 tum lång. 1 aln = 59,38 cm. 1 tum = 25,4 mm. Vill du att eleverna ska räkna själva så kan de göra det här: Äldre mått för lantmätare - Skogen
- Hur mycket fick de betalt? Vad är skottpengar? Skottpengar = en premie som betalades till jägare för att uppmuntra till jakt på rovdjur. Olof fick betalt 4 riksdaler och 24 schilling i skottpengar. För björnhuden fick han 40 riksdaler. Valutan hette ”riksdaler riksgäld” och ”skilling riksgäld”. Räkna ut värdet här: https://historicalstatistics.org/Jamforelsepris.htm
Övning 2
Låt eleverna, i sina grupper, fundera över frågan:
Hur tror du att Olof hade lärt sig att läsa och skriva?
När ni sedan diskuterar i helklass kan du även återkoppla med informationen nedan.
Före Folkskolestadgan 1842 var det inte självklart att alla barn gick i skolan. Att lära sig läsa och skriva var något som barn och unga lärde sig i hemmet eller av prästen, till exempel i samband med konfirmationen. I kyrkböckerna (konfirmationslängd) ser vi att Olof konfirmerades 1792. Det var obligatoriskt med husförhör, där prästen kontrollerade läskunnighet (innantilläsning) och kunskaper om Luthers katekes. Katekesen och psalmboken var ofta de böcker som vanligt folk hade tillgång till. Prästen kontrollerade att var och en hade den rätta tron, dvs statskyrkans tolkning av kristendomen som den framställs i katekesen. I husförhören ser vi att Olof kan läsa innantill väl och att han kan katekesen väl. Vi har inte hittat några källor som kan visa ifall han gick i skola som barn.
I Olofs dagbok ser vi att flera ord har en annan stavning än vad som är standardiserat idag. Ofta har nog Olof stavat som han tycker att det låter, exempelvis ord som vilgiur och foglar (vilddjur och fåglar). Ibland kan samma ord vara stavat olika på olika ställen i dagboken. Totalt finns 16 dagbokssidor bevarade. Vi vet inte om det från början fanns fler sidor. Olofs handstil är spretig och varierad, vi kan nog tolka det som att han inte var så van vid att skriva. På Vissa sidor är bläcket svagt, knappt läsligt, plötsligt blir det mörks och tydligt. Kanske har han köp eller blandat till mer bläck, eller doppat pennan i bläckhornet.
Källor
Otryckta källor:
Arkiv Gävleborg
Hjelmsgårdens arkiv, arkivnr 3605, F1:1.
Riksarkivet
Husförhörslängd: Bergsjö (X) AI:7 (1811-1816) Bild 165 / sid 161
Konfirmationsbok: Bergsjö (X) AI:5 (1766-1794) Bild 106 / sid 201
Bouppteckning för Olof Olofsson 1837-04-19: Bergsjö (X) Bergsjö tingslags häradsrätt (X) FII:9 (1837-1840) Bild 123 / sid 44
Bouppteckning för Jon Hansson 1827-08-13: Bergsjö tingslags häradsrätt (X) FII:7 (1826-1831) Bild 302 / sid 148
Tryckta källor:
Bergsjö: en hembygdsbok. 1974. Bidrag av Erik Högström, P.J. Pettersson, Signe Widholm.
Övriga källor:
https://www.de5stora.com/om-rovdjuren/rovdjuren-och-manniskan/rovdjur-jakt/rovdjursjakt/rovdjursjakt-forr/ (2025-04-15)
Diskutera
Om du skriver eller skulle skriva dagbok om någon viktig händelse, vad skriver du om då?
