Lärarhandledning

Åk 4-6

Jätteben och allehanda runstenarLärarhandledning

Vad ville Karl XI göra med jätteben och runstenar?

1676

Sverige

En teckning på en skelettdel samt en gammal text som handlar om jätteben.
Detalj ur Per Arvid Säves reseanteckningar med en notering om ett så kallat jätteben. 1862.
Hur lång är Sveriges historia? Kan jättebenen utgöra bevis? Det här är en lektion om fornminnesforskningens början i landet och om nationell identitet.

Innehåll

Koppling till skolans kursplan

Lgr22, centralt innehåll

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

  • Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Lgr22, betygskriterier

Eleven ställer frågor till historiska källor, beskriver vad som kan vara en historisk källa och ger exempel på vad källorna kan berätta om det förflutna.

Lektionen

Lektionen innehåller filmer och texter som rör de första ansträngningarna att dokumentera fornminnen i Sverige. Lektionen är tänkt att genomföras i omgångar med två mindre diskussioner för att säkerställa att eleverna har tillgodosett sig informationen samt en slutdiskussion.

Diskussion 1: Vad säger kungens fullmakt?

Be eleverna lyssna till punkterna i Karl XI:s instruktion och informationen om de olika fornminnena. Diskutera sedan i grupp: Vilka människor och händelser berättar de fornminnen som står med på listan om? Vad eller vilka berättar fornminnena på listan inte om? 

Förslag på svar:

Det man letar efter är lämningar efter kungar eller andra mäktiga personer. Stora gravhögar som antyder att det är en viktig person som ligger där, gamla svärd och andra vapen som visar att personerna varit krigare. Även runinskrifter, gamla visor och sägner som handlar om äldre tider, särskilt om slag och kämpar.

Fornminnena på listan berättar om krigare och mäktiga män, om strider och våldsamheter. Fornminnena berättar inte särskilt mycket om hur människor levde när de inte krigade, eller om kvinnor och barn.

Diskussion 2: Visst har jättar funnits?

Be eleverna titta på filmklippet ”Jättar och jätteben”. Diskutera sedan i grupp: Hur kunde vetenskapsmän på 1600-talet tro på jättar? Har jättebenen något gemensamt med de övriga sakerna på listan?

Förslag på svar:

Jättebenen såg ut som ben efter jättar eller jättelika människor. Människor på 1600-talet kände inte till att havet en gång i tiden hade varit utbrett där det nu är land. Istället letade de efter förklaringar i källor de kände till, framför allt Bibeln, antik litteratur och isländska sagor. De källorna berättade att jättar fanns eller hade funnits i verkligheten.

Jättarna beskrevs som starka och krigiska. Även andra fornminnen på listan är sådana som berättar om strider, krig och mäktiga män.

För att bevisa att Sverige hade en minst lika lång och ärorik historia som grannländerna letade vetenskapsmän efter spår från det förflutna. Därför behövde de också hitta fornminnen runt om i landet. Fornminnena skulle vara bevis på att Sverige varit mäktigt och svenskarnas förfäder berömda kämpar. Man letade därför efter sådant som passade in i den bilden, till exempel ben som såg ut att ha tillhört jättelika människor.

Eftersom det var väldigt viktigt att andra länder fick respekt för Sverige skickades instruktioner ut till människor runt om i landet att delta i sökandet. Bland annat prästerna måste hjälpa till genom att skicka in berättelser om vad som fanns i deras områden.

Slutdiskussion

Avsluta med en friare diskussion kring de två frågorna:

  • Vad skulle du vilja att människor i framtiden skulle få veta om hur det är att leva i Sverige idag?
  • Vem bestämmer vad som ska berättas om det som har hänt förr?

Den första frågan besvaras efter varje persons tycke. Den andra frågan kan besvaras på olika sätt. Några relevanta funderingar är:

  • Museipersonal väljer ut vad som ska visas av det historiska materialet.
  • Olika myndigheter (som Riksantikvarieämbetet) väljer vad som ska samlas in.
  • Det finns lagar som bestämmer vad som måste sparas. Se till exempel lagen om fornminnen (1942:350) och kulturmiljölagen (1988:950).
  • Forskare väljer vad de skriver om.
  • Produktionsbolag väljer vad de vill göra filmer om.
  • Filmer kan påverka allmänhetens syn på olika historiska händelser, vilket gör att de får mer uppmärksamhet.
Logotyp Riksantikvarieämbetet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Riksantikvarieämbetet

För elever

Under 1600-talet blev Sverige en stormakt. Men andra länder var inte så imponerade. De tyckte att Sverige var ociviliserat. Var det därför som Karl XI ville hitta runstenar och ben från jättar?

Till lektionen