Handledningar

Jernvägen - ett vådligt företagHandledningar

Är järnvägen verkligen till vårt bästa?

1850-tal

Ängelholm

Jernvagen_Angelholm_JvmKCAC17091
Vykort av Ängelholms hamns station 1902. Foto: Järnvägsmuseet, Gävle (Public Domain).
När järnvägen kom till Sverige fanns det mängder med olika rädslor för vad det skulle innebära, både för samhället men även för individen, så som att skakningarna från tåget skulle göra en sjuk. Eleverna får genom lektionen på ett lekfullt sätt ökad förståelse av relationen mellan teknikutveckling och samhällsidéer.

Koppling till skolans kursplan

Lgr22 Centralt innehåll - Åk 7-9

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhälle

  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika orsaker till industrialiseringen och konsekvenser av denna för människor och miljö.

Lgr22 betygskriterier

  • Eleven visar kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp.

Lektionens upplägg

Eleverna bör ha gått igenom 1800-talet och ha en medvetenhet om industrialiseringen. Börja gärna lektionen med att tala om vilka transportsätt som användes under första halvan av 1800-talet, innan järnvägen kom till Sverige. Läs citatet, eller skriv upp på tavla:

“Järnvägarna verka, liksom maskiner mycket ont och döda allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd.” 

Citatet kommer ifrån Leonard Fredrik Rääf (1786–1872). Rääf var författare, riksdagsman, godsägare med mera. Några elever kommer lära sig mer om Rääfs åsikter under workshopen.

Fortsätt med att beskriv workshopen: Eleverna kommer delas upp i grupper som hade olika åsikter kring järnvägens intåg i Sverige. Varje grupp kommer få texter från 1800-talet som beskriver deras argument för eller emot att Sverige ska bygga järnväg. Workshopen avslutas med att grupperna möts i en debatt.

Lektionens tre delar

“Vad tycker ni?” (Beräknad tid 20 min)

Dela upp klassen i fyra grupper. Varje grupp får varsin "aktör": Fabrikörerna, Optimisterna, Överklassen, Läkarkåren. Grupperna ska börja med att gemensamt läsa igenom instuderingsmaterialet och diskutera hur de kan lägga fram sina argument.

Materialet består av citat ur böcker, artiklar hämtade ur kungliga bibliotekets öppna samling med mera. Vissa grupper har tyngre texter (kan vara svårare, många ovanliga ord) men åsikterna finns även sammanfattade i tydliga argument som eleverna kan använda. Det är också fritt för eleverna att spåna vidare på ytterligare argument som de tycker passar deras aktör.

Eleverna som får Arbetar-gruppen har inte några historiska texter att utgå ifrån. Du kan som lärare med fördel diskutera med eleverna varför det kan komma sig och vad det betyder ur ett källkritiskt perspektiv.

“Debatt” (Beräknad 15 min)

Samla grupperna igen och presentera att nu är det dags för debatt! Bjud in Överklassen att börja. Låt en representant ur gruppen inleda och berätta vad de står i frågan och ge ett argument. Uppmuntra till att de får gå in i roller som sina grupper. Poängtera att de ska försöka motivera sina åsikter.

När Överklassen har presenterat ett argument bjud in någon från motsatta sidan att kommentera och bemöta argumentet! 

  • Exempel: Om man hävdar att järnvägen är dyr så kan fabrikörerna kontra med att det kommer ge mer inkomster och pengar om man bygger järnväg som knyter ihop fabriker. 
  • Om läkarna hävdar att det är skadligt kan optimisterna svara med att det är ett fantastiskt sätt att resa och möta nya platser vilket också är hälsosamt. 

Två av grupperna är positiva och två är negativa till järnvägsbyggandet. Ofta kan det bli högljutt i debatten men det kan också behövas lirkas och peppas för att få eleverna att våga delta. Du som lärare känner din klass bäst.

Tänk på att hålla debatten ganska kort (10–15 min) och uppmuntra till att grupperna får lyfta alla sina argument. Avsluta med att alla får rösta om vi borde ha järnväg i er stad, handuppräckning.

Reflektion (beräknad tid 5–10 min)

Avsluta workshopen med att låta eleverna reflektera:

  • Vad tyckte ni om övningen?
  • Var det något som var svårt?
  • Varför tyckte de olika grupperna som de gjorde?
  • Finns det andra tekniska uppfinningar/utvecklingar som väckt liknande debatter?
  • Om gruppen röstat nej, vad tror ni det hade haft konsekvenser för er hemstad, region och Sverige?
  • Om gruppen röstat ja, vad tror ni det hade haft konsekvenser för er hemstad, region och Sverige?
  • Vilka andra gruppers åsikter tror ni att vi missat här? 
  • Vad för slags historiska källor kan man använda sig av för att förstå människors åsikter?

Förslag på fortsatt arbete

I lektionsmaterialet finns också en kort text om arbetarnas situation. Har ni tid, kan ni gå igenom det och fundera kring arbetarnas situation.

Ytterligare en utökad uppgift kan vara att låta eleverna själva söka efter artiklar och material i Svenska tidningar i Kungliga bibliotekets öppna samling. Utgå från hemsidan https://tidningar.kb.se/ och be dem söka på orden jernväg eller järnväg. Ge förslag på hur eleverna kan tänka när de söker. Hur påverkas resultatet av val av årtal, ämne, tidning?  Fungerar bra som gruppövning och kan vara kul att ge uppdrag, till exempel söka på järnvägsrelaterade händelser, till exempel Getåolyckan 1918.

Logga_Angelholm_jarnvagsmuseet

Publicerad:

Uppdaterad:

Innehållet är producerat av: Järnvägens museum, Ängelholm

För elever

Under andra halvan av 1800-talet händer mycket med det svenska samhället. Bättre kost och verksamma mediciner gör att befolkningen ökar. Tekniska framsteg, som ångdrivna maskiner och järnvägar, ger arbete. Men det är inte alla som är glada åt framstegen. Var med i debatten om järnvägens framtid.