Lärarhandledning
Åk 7-9
Johans arbetsbokLärarhandledning
1900-tal
Europa
Koppling till skolans kursplan
Lgr 22, centralt innehåll
Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
Lgr 22, betygskriterier
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
Om lektionen
Den här lektionen utgår ifrån Johan Istvan Taikons arbetsbok, där han upptecknade sina arbeten och uppdrag mellan 1910–1945. Johan var pappa till Katarina och Rosa Taikon, och arbetsboken har bevarats av Rosa. Genom Johans livsberättelse avser lektionen att illustrera hur livet tedde sig för de romer som kom till Sverige i början av 1900-talet.
Viktigt att veta
Det finns några saker som är bra att tänka på innan arbetet startar. Först och främst ska ordet zigenare inte användas, eftersom det är majoritetssamhällets rasistiskt färgade benämning på en grupp som uppfattades som avvikande.
Övning 1: Romer, en nationell minoritet
Syftet med övningen är att öka kompetensen om nationella minoriteter med fokus på romer
Diskutera tillsammans: Vad betyder minoritet? Vad innebär det att vara en nationell minoritet? Vad är skillnaden mellan minoritet och nationell minoritet? Vilka är Sveriges fem nationella minoriteter?
Riksdagens kriterier är för nationella minoriteter är:
- En uttalad samhörighet och en (till antalet i förhållande till resten av befolkningen) icke-dominerande ställning i samhället.
- En religiös, språklig, traditionell och/eller kulturell tillhörighet.
- En vilja och strävan att behålla sin identitet.
- Historiska eller långvariga band med Sverige.
- Principen om självidentifikation, vilket innebär att individen själv bestämmer om den vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte.
Fundera tillsammans: Vad innebär de olika principerna? Varför tror du att man har en ”princip om självidentifikation”? Hur arbetar er egen kommun med de nationella minoriteterna? Finns det riktlinjer? Hur är de utformade och vad innebär de? Om det inte finns riktlinjer – hur kommer det sig?
Romsk inkludering
2012 beslutade regeringen om en 20-årig strategi för romsk inkludering med det övergripande målet att ”den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som en icke-rom”. Den tänkta målgruppen är framför allt de romer som är i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och som är utsatta för diskriminering. Även kvinnor samt barn och unga ska prioriteras i arbetet.
Reflektera tillsammans: Varför tror ni det behövs en strategi för romsk inkludering? Vad tänker ni om målet? Hur kommer det sig att detta ska ske först år 2032?
Den 1 januari 2019 förstärktes minoritetslagen. Detta innebar bland annat att alla kommuner och landsting blev skyldiga att anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete.
Reflektera tillsammans: Varför tror ni minoritetslagen förstärktes 2019? Vad kommer detta kommer få för konsekvenser på kort respektive lång sikt?
Övning 2: Hur förebygger vi fördomar?
Syftet med övningen är att diskutera vad vi kan göra för att motverka fördomar, intolerans och rasism
Dela in eleverna i mindre grupper (3-4 i varje grupp).
I texten om Johan Taikon framgår att många hade fördomar om romer. En fördom är ett negativt eller positivt antagande eller åsikt om någon, något eller några som grundar sig på felaktig eller otillräcklig information. Många romer, både då och idag, vittnar om fördomar och antiziganism som de blivit utsatta för.
Läs upp följande citat för eleverna:
”När lägret kom flyttande, hände det som alltid händer, i våra städer och samhällen när zigenare kommer. Någon ängslig människa i grannskapet ringer till polisen och frågar, om det verkligen är sant, att zigenare får slå läger just där och hur ska det gå med barn, blommor, jordgubbar o.s.v.” (Ur Lärarrapport från Svensk Zigenarmissions skola för romska barn, ca 1945.)
I Sverige finns idag många romer som kallas för EU-medborgare eller EU-migranter. De vistas i Sverige längre eller kortare perioder, och kommer ofta från länder med sämre sociala och ekonomiska förhållanden. Ofta tvingas de att bo i tält som Johan, och leva under liknande förhållanden som han gjorde. Vilka likheter och olikheter finns mellan dagens situation och historien? Varför?
Låt eleverna diskutera:
- Har ni stött på liknande retorik i andra sammanhang?
- När och hur?
- Vad kan vi göra för att förebygga och minska fördomar?
- Vad kan jag, vi, skolan, samhället etcetera göra för att motverka intolerans och rasism?
Samla klassen och diskutera tillsammans.
Källor och litteratur
- Den mörka och okända historien: vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet. (2014).
- Europarådet. Den andra utvandringen. Factsheets on Roma.
- Fernstål, Charlotte & Hyltén-Cavallius, Charlotte (red.) (2018). Romska liv och platser: berättelser om att leva och överleva i 1900-talets Sverige. Stockholmia förlag: Stockholm.
- Hazell, Bo (2011). Resandefolket: från tattare till traveller. Ordfront: Stockholm.
- Mohtadi, Lawen (2012). Den dag jag blir fri: en bok om Katarina Taikon. Natur & kultur: Stockholm.
- Selling, Jan (2014). Svensk antiziganism: fördomens kontinuitet och förändringens förutsättningar. Östkultur: Ormaryd.
- Selling, Jan (2020). Frigörelsen: romers och resandes emancipation i Sverige och andra länder. Carlssons: Stockholm.
- Taikon, Katarina (2016). Zigenerska. Natur & Kultur: Stockholm.
- Tervonen, Miika (2015). "Vagabonder och gränsöverskridare: Romer i den framväxande nationalstaten" i De finska romernas historia från svenska tiden till 2000-talet. Svenska litteratursällskapet i Finland: Helsingfors.